Alla sidor-mobil_topp

För en friskare generation

2013-03-11

Sömn, närmiljön, fysisk aktivitet, tv-tittande, sociala medier, kosten och samvaron påvekar våra barns vikt, hälsa och välmående. Vilka fler faktorer styr barnens levnadsvanor och ätbeteenden, och vad kan vi göra för att hjälpa barnen och ungdomarna att bli en friskare generation?

 

IFamily, är EU-projektet som sätter fokus på vilka vanor som styr våra och våra barns val och påverkar våra levnadsförhållanden. Det stora EU-projektet kring hälsofrämjande samhällsinsatser som startade 2007 går nu in i en ny fas 2013, och Sverige fortsätter att vara ett av de deltagande länderna.  I den första studien IDEFICS fann man att familjen spelar en nyckelroll i att hjälpa barnen, framför allt de under 10-år, att behålla en hälsosam vikt. Man såg att de barn som regelbundet äter tillsammans med familjen, har kul i en omhändertagande och stödjande hemmiljö och som har en känsla av välbefinnande, de minskar sin risk att få övervikt och fetma med 50 %.

 

– Några resultat som framkom var att risken för att bli överviktig är större ju mer tid barnen tillbringar framför TV’n, om barnet har egen TV på sitt rum och om de äter samtidigt som de tittar på TV. Även antal sömtimmar har ett samband med övervikt. Ju kortare tid barnen sover desto större risk för övervikt och fetma, berättar Lauren Lissner, professor vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

 

Även kombinationen av närmiljön och den fysisk aktivitet påverkar barnen. Har barnen tillgång till miljöer i sin närhet som stimulerar till fysiskaktivitet så uppmuntrar detta barnen till att vara just mer fysiskt aktiva. Det vill säga finns det bra cykel- och gångvägar, stimulerande skolgård och bra lekplatser då använder sig barnen mer av dessa.  Även andelen barr- och lövträd i närmiljön ger positiv påverkan på aktiviteterna. Och pojkar är i regel mer aktiva än flickor, men ju äldre barnen blir desto mer stillasittande blir de.

 

Photos.com
Photos.com

 

Förändring av levnadsvanor krävs
I det häfte som utkom 2012, efter första studien, kan man bland annat läsa (sid 63);
Flera vardagsvanor har betydelse för kroppsvikten och hälsan även om biologiska faktorer formade av arv och tidigare livsstil också är av stor vikt. Energiintaget är givetvis centralt. Det påverkas i sin tur av hur kaloririk maten och drycken är, hur ofta man äter och hur stora portionerna är. Det är därför ett problem att många barn föredrar livsmedel med mer tillsatt socker. Våra resultat visar att en stor del av energin kom från socker, framförallt på helgerna. Dessutom var en förkärlek för fett och sött förenat med övervikt. Däremot verkar ett kostmönster som liknar den som man åt i Grekland och Italien i början av 60-talet vara skyddande. Det får dock inte förväxlas med dagens kost hos dem som bor vid Medelhavet. De svenska barnen i studien hade faktiskt en kost som bättre motsvarade den ursprungliga medelhavskosten än vad deltagarna från Italien, Cypern och Spanien hade”.
Häftet går att beställa eller ladda ner se slutet på inlägget.

 

Syftet med hela projektet
Syftet med hela projektet är att förstå samspelet mellan det som hindrar respektive främjar hälsosamma livsmedelsval. Och att utveckla och sprida strategier för att åstadkomma förändringar som främjar hälsosamma levnadsvanor hos oss konsumenter i Europa, men särskilt barnen, tonåringarna och deras föräldrar.

 

Den nya studieomgången består av familjer som deltog i IDEFICS. Barn, som då var mindre än tio år, närmar sig nu tonåren.  Det man bland annat vill se är om barn i den så kallade tween-åldern, mellan 10-12 år, har samma och/eller andra påverkansfaktorer.

 

– Samtidigt med sju andra center i Europa kommer vi här i Göteborg undersöka tweens och därmed bidra till att belysa hur länge familjen påverkar och i vilken mån andra faktorer som exempelvis vänner och närmiljö får en allt viktigare roll”, berättar Gabriele Eiben, projektledare och forskare vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet.

 

Så i ett helhetsperspektiv kommer man fortsätta studera de biologiska, beteendemässiga, sociala och miljömässiga faktorerna som påverkar barns kostvanor under uppväxten. Förhoppning är att hitta livsstils- och friskfaktorerna och se hur man med hjälp av dem kan få med sig och påverka barn, föräldrar, skolan och kommunen, mm, för att få en friskare generation.

 

Se inslaget i TV
Att vara ung i dag är en helt annan sak än för några decennier sedan. I dag har TV och de sociala medierna stor genomslagskraft. Se ett kort Tv-inslag med Gabriele Eiben.

 

Kort fakta om studien
I.Family pågår från mars 2012 till februari 2017. I projektet ingår 17 forskargrupper som arbetar i elva länder, där Tyskland, Italien, Sverige, Ungern, Cypern, Estland, Spanien och Belgien bistår med fältstudier och material. Göteborgs universitet ansvarar för den svenska delen av studien.

 

Några broschyrer och en bok att ladda ner.
För föräldrar och andra som vill öka sin kunskap om just levnadsförhållanden, vanor och kostråd för ett friskare liv.

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Barnfetma måste behandlas tidigt

Små barn med kraftig fetma svarar bra på behandling inriktad på beteendeförändring. Men ju äldre barnen blir, desto svårare blir det att förändra deras mat- och motionsvanor. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

– För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

 

I studien ingick 643 individer i åldrarna 6-16. De fick under tre års tid träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas* vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.

 

Resultatet visar att behandlingar inriktade på beteendeförändringar med bättre kost och motionsvanor till och med fungerade bäst för de yngre barnen med kraftig fetma jämfört med dem med måttlig fetma. Senare i tonåren blev det betydligt svårare att arbeta in nya beteendemönster vad det gäller mat och livstil. Forskarna kunde också se att merparten av tonåringarna med fetma redan hade problem med sin vikt i unga år. Därför menar man att det finns belägg för att mycket skulle gå att vinna om man sätter in tidig behandling för barn med kraftig övervikt och fetma.

 

– Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas (barnfetma), BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.

 

 

*Till Rikscentrum för Barnobesitas remitteras barn och ungdomar med svårbehandlad eller särskilt allvarlig övervikt eller fetma från hela landet. Alla barnen har först haft behandlingskontakt med andra vårdgivare, till exempel inom skolhälsovården, den öppna barnhälsovården eller på hemortens barnklinik.
Läs mer om Rikscentrum för Barnobesitas.

 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF)
2004 inrättade Regeringen ett Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, placerat vid Örebro universitet. Centrets uppgift är bland annat att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete med ett särskilt uppdrag kring fysisk aktivitet och maten i skolan. De skall också sprida kunskap kring godhälsa ut till samhällets övriga aktörer, samt öka samverkan mellan dessa. Samt arbetar för att främja en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling.
Läs mer om NCFF

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Övervikt och högt blodtryck kan påverka prostatacancern

Hos män med prostatacancer finns en ökad risk för att dö i sjukdomen om de dessutom har en övervikt eller högt blodtryck. Det visar huvudresultatet i en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland svenska män. Det är också den cancerform som flest män avlider i. Det finns idag motstridiga uppgifter kring metabola faktorer som högt blodtryck, förhöjda blodfetter och blodsockernivåer och deras inverkan på att dels utveckla prostatacancer eller att dö på grund av sin prostatacancer.

Resultaten från den här studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer, visar dock att de som redan har sjukdomen och en övervikt eller högt blodtryck löper ökad risk för att dö i sin cancersjukdom. Däremot fann man inte att övervikt och högt blodtryck i sig ökade risken för att drabbas av just prostatacancer. Man fann inte heller några samband mellan höga blodfetter och högt blodsocker och risken för att drabbas av prostatacancer.

– Vi spekulerar i att övervikt och högt blodtryck har betydelse för hur aggressiv prostatacancern blir och att det är detta som ökar risken för att dö i sjukdomen, kommenterar Christel Häggström, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och huvudförfattare till artikeln, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Data från sammanlagt 290 000 män ligger till grund för studien, läs mer om studien på Forskning.se och läs mer om symtom mm vid prostatacancer i vår Medicinbok

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Rätt informtion om barns viktutveckling ger föräldrar bättre stöd att forma en god livsstil för familjen

Varannan förälder till ett barn med övervikt i Nord- och Centraleuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. Motsvarande siffra i Sydeuropa var tre fjärdelar. Drygt 1000 barn hade fetma. Detta visar resultaten från en europeisk studie – IDEFICS* om små barns hälsa.

Bakgrunden är att barns miljö i Europa dramatiskt har förändrats de senaste 10-20 åren med ohälsosammare matvanor och en allt mer inaktiv fysisk livsstil. En livsstil som präglas av tidsbrist, stress och minskad sömn och avkoppling. WHO talar om att övervikt och fetman blivit en epidemi. Den så kallade epidemin är resultatet av människors förändrade socioekonomiska-, kulturella- och fysiska omgivning. Man vet också idag att övervikt och fetma påverkar barnets hälsa och utveckling. Men det är svårt att förebygga denna utveckling om inte rätt information når föräldrarna och de inte upplever att deras barn är överviktigt eller rent av underviktigt.

Studien omfattade 16 220 barn mellan 2–9 år och deras föräldrar. Föräldrarna svarade på tre frågor:

(1) om deras uppfattning om sitt barns vikstatus,
(2) hur de uppfattade sitt barns hälsa
(3) och om de var oroliga för att deras barn skulle utveckla undervikt alternativt övervikt.

Resultatet visar att föräldrar i stort, men i synnerhet föräldrar till överviktiga och underviktiga barn, behöver få bättre stöd när det gäller att bedöma barnets viktutveckling.

– Att så många föräldrar bedömer sina barns viktstatus annorlunda än barnets korrekta viktstatus kan ha betydelse för det förebyggande arbetet. Det är inte troligt att föräldrar själva tar initiativ till livsstilsförändringar eller tar kontakt med vården om man uppfattar sitt barn som normalviktigt. Föräldrar behöver därför få objektiv information om hur just deras barns BMI kurva ser ut. Det kan de få när barnen vägs och mäts på barnavårdscentralen och i skolhälsovården i Sverige. Att informera föräldrar om deras barns BMI, kompletterad med en dialog och hälsosamtal om vanor och livsstil, är ett exempel på förebyggande folkhälsoarbete, säger Susann Regber, doktorand, Nordic School of Public Health NHV, i ett pressmeddelande.

*IDEFICS är ett EU projekt som står för kartläggning och prevention av kost- och livsstilsrelaterade hälsoeffekter hos barn (Identification and prevention of Dietary and lifestyle induced health EFfects In Children and infantS). IDEFICS är ett 5-årigt forskningsprojekt som startade 2006 och syftet med projektet är bland annat att beskriva hälsoläget hos ca 16 000 barn i åldrarna 2—10 år i europeiska länder. Detta för att öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom livsstilsrelaterad ohälsa och att skapa bättre förutsättningarna för barns- och ungdomars framtida hälsa.

Läs mer om studien på Nordic School of Public Health, NHV

Läs mer om hela projektet på IDEFICS´webbplats

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom