Alla sidor-mobil_topp

Bokmässan – mer hälsosam än någonsin

2015-09-26

Det stora intresset för livsstil och god hälsa märks i årets bokutgivning. För besökarna på årets bokmässa i Göteborg, 24-27 september, har det funnits ett rikt utbud av föreläsningar, författarintervjuer och debatter att ta del av på flera scener i det stora mässområdet; Hälsa- och livsstilsscenen, Psykologiscenen och Forskartorget är några.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

När pratade du livsstil med din doktor senast?

Närmare hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana och över 20 procent av Sveriges sjukdomsbörda beror på ohälsosamma levnadsvanor, enligt beräkningar från Socialstyrelsen.

 

Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och vi vet idag att det på många plan går att förebygga ohälsa. Sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och viss diabetes m.fl. är sjukdomar som ofta utvecklas pågrund av ohälsosamma levnadsvanor. Så i detta blogginlägg vill vi lyfta fram levnadsvanorna och tipsa om vidareläsning kring dessa samt be dig fundera över när du senast pratade just levnadsvanor med din doktor. Om det var länge sedan så kanske det är dags nu, och att ni tillsammans kan se mönster som det är dags att bryta med eller nya vanor som du borde ta till dig.

 

7-8 skivor bröd per dag
De flesta av oss, lite äldre, minns säkert de ”7 till 8 rekommenderade brödskivorna” som Socialstyrelsen tyckte vi skulle äta varje dag. Men på Socialstyrelsens webbplats finns idag bra mycket mer att hämta för oss alla. Här finns en mängd nationella riktlinjer som både professionen och medborgarna har nytta utav. Dessa riktlinjer är till som ett stöd vid prioriteringar och erbjuder vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på, ta en titt här.

 

Levnadsvaneprojektet
Nu har Socialstyrelsen och Svenska läkarsällskapet haft ett gemensamt samarbetsprojekt kring Livsstil och hälsa kallad Levnadsvaneprojektet. Projektet avslutas nu 2014, men många hoppas på någon form av fortsättning. Levnadsvanprojektet är en del av de nationella riktlinjerna kring sjukdomsförebyggande metoder . Via denna länk kan du läsa mer och hitta intressant fakta att ta med till ditt nästa läkarbesök. Nationella riktlinjer kring levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder.

 

Vad innebär ”Sjukdomsförebyggande metoder”?

Hösten 2011 fastställdes Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Genom ett vetenskapligt underlag har man sett att läkares samtal med sina patienter är av stor betydelsen, inte bara för att ställa diagnos och ordinera behandlingar. När läkare öppnar upp för samtal om levnadsvanor kring rökning, fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol finns både goda hälsoeffekter och kostnadseffektivitet att uppnå.

 

Bakgrund till projektet; ”En försiktig beräkning grundad på Nationella patientenkäten 2010 visar att svenska läkare årligen för över sju miljoner samtal om levnadsvanor (tobak, alkohol, mat eller motion). Cirka en tredjedel av dessa förs på sjukhus. Vi gör därmed redan idag en mycket stor insats för patienternas bästa, men de nya riktlinjerna pekar också ut tydliga utvecklingsområden. Samtalen bör bli fler och öka i kvalitet. Vi behöver bli skickligare i att motivera och remittera patienter för livsstilsförbättringar, till exempel till kvalificerad rökavvänjning, skriver man på Socialstyrelsens webbplats.”

 

På Svenska Läkarsällskapets webbsida kan du läsa och Levnadsvaneprojektet;

 

”Hälsosamma levnadsvanor har i samhällsdebatten och media blivit alltmer uppmärksammade. Enligt Socialstyrelsen har hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana och minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. () Detta betyder att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.

 

I projektet Läkares samtal om levnadsvanor har elva sektioner kommit igång med att sprida riklinjerna. En lång rad utbildningstillfällen har genomförts som under 2012 nådde ca femtusen deltagare, varav ca hälften läkare. Vi tror också att projektet kan bidra till ett kraftigt förstärkt teamsamarbete kring levnadsvanor. Samarbetet på riksplanet mellan olika professioner kring levnadsvanor har utvecklats mycket positivt. (..)” läs mer här 

 

Photos.com
Photos.com

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan sjukvården och även du ladda ner tester och broschyrer kring hälsofrämjande saker som påverkar vår vardag och våra liv. Läs mer och ladda ner här om Goda levnadsvanor på NHF’s webbplats

 

Testa dig själv och dina levnadsvanor:
Det finns även en dryckesdagbok, tobaksdagbok mm, med vars hjälp du själv kan påbörja tankar och inventera din egen relation till hälsosamma vanor.

 

Livmedelsverket

På Livsmedeslverket har också mycket bra information och är också delaktiga i Levnadsvaneprojektet. Se här efter mer information från dem, För hälso- och sjukvård – samtal om matvanor 

 

Lycka till mot ett hälsosammare liv…

 

Text Susanne Lj Westergren webbredaktör

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Barnfetma måste behandlas tidigt

Små barn med kraftig fetma svarar bra på behandling inriktad på beteendeförändring. Men ju äldre barnen blir, desto svårare blir det att förändra deras mat- och motionsvanor. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

– För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

 

I studien ingick 643 individer i åldrarna 6-16. De fick under tre års tid träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas* vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.

 

Resultatet visar att behandlingar inriktade på beteendeförändringar med bättre kost och motionsvanor till och med fungerade bäst för de yngre barnen med kraftig fetma jämfört med dem med måttlig fetma. Senare i tonåren blev det betydligt svårare att arbeta in nya beteendemönster vad det gäller mat och livstil. Forskarna kunde också se att merparten av tonåringarna med fetma redan hade problem med sin vikt i unga år. Därför menar man att det finns belägg för att mycket skulle gå att vinna om man sätter in tidig behandling för barn med kraftig övervikt och fetma.

 

– Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas (barnfetma), BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.

 

 

*Till Rikscentrum för Barnobesitas remitteras barn och ungdomar med svårbehandlad eller särskilt allvarlig övervikt eller fetma från hela landet. Alla barnen har först haft behandlingskontakt med andra vårdgivare, till exempel inom skolhälsovården, den öppna barnhälsovården eller på hemortens barnklinik.
Läs mer om Rikscentrum för Barnobesitas.

 

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF)
2004 inrättade Regeringen ett Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, placerat vid Örebro universitet. Centrets uppgift är bland annat att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete med ett särskilt uppdrag kring fysisk aktivitet och maten i skolan. De skall också sprida kunskap kring godhälsa ut till samhällets övriga aktörer, samt öka samverkan mellan dessa. Samt arbetar för att främja en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling.
Läs mer om NCFF

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Rätt informtion om barns viktutveckling ger föräldrar bättre stöd att forma en god livsstil för familjen

Varannan förälder till ett barn med övervikt i Nord- och Centraleuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. Motsvarande siffra i Sydeuropa var tre fjärdelar. Drygt 1000 barn hade fetma. Detta visar resultaten från en europeisk studie – IDEFICS* om små barns hälsa.

Bakgrunden är att barns miljö i Europa dramatiskt har förändrats de senaste 10-20 åren med ohälsosammare matvanor och en allt mer inaktiv fysisk livsstil. En livsstil som präglas av tidsbrist, stress och minskad sömn och avkoppling. WHO talar om att övervikt och fetman blivit en epidemi. Den så kallade epidemin är resultatet av människors förändrade socioekonomiska-, kulturella- och fysiska omgivning. Man vet också idag att övervikt och fetma påverkar barnets hälsa och utveckling. Men det är svårt att förebygga denna utveckling om inte rätt information når föräldrarna och de inte upplever att deras barn är överviktigt eller rent av underviktigt.

Studien omfattade 16 220 barn mellan 2–9 år och deras föräldrar. Föräldrarna svarade på tre frågor:

(1) om deras uppfattning om sitt barns vikstatus,
(2) hur de uppfattade sitt barns hälsa
(3) och om de var oroliga för att deras barn skulle utveckla undervikt alternativt övervikt.

Resultatet visar att föräldrar i stort, men i synnerhet föräldrar till överviktiga och underviktiga barn, behöver få bättre stöd när det gäller att bedöma barnets viktutveckling.

– Att så många föräldrar bedömer sina barns viktstatus annorlunda än barnets korrekta viktstatus kan ha betydelse för det förebyggande arbetet. Det är inte troligt att föräldrar själva tar initiativ till livsstilsförändringar eller tar kontakt med vården om man uppfattar sitt barn som normalviktigt. Föräldrar behöver därför få objektiv information om hur just deras barns BMI kurva ser ut. Det kan de få när barnen vägs och mäts på barnavårdscentralen och i skolhälsovården i Sverige. Att informera föräldrar om deras barns BMI, kompletterad med en dialog och hälsosamtal om vanor och livsstil, är ett exempel på förebyggande folkhälsoarbete, säger Susann Regber, doktorand, Nordic School of Public Health NHV, i ett pressmeddelande.

*IDEFICS är ett EU projekt som står för kartläggning och prevention av kost- och livsstilsrelaterade hälsoeffekter hos barn (Identification and prevention of Dietary and lifestyle induced health EFfects In Children and infantS). IDEFICS är ett 5-årigt forskningsprojekt som startade 2006 och syftet med projektet är bland annat att beskriva hälsoläget hos ca 16 000 barn i åldrarna 2—10 år i europeiska länder. Detta för att öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom livsstilsrelaterad ohälsa och att skapa bättre förutsättningarna för barns- och ungdomars framtida hälsa.

Läs mer om studien på Nordic School of Public Health, NHV

Läs mer om hela projektet på IDEFICS´webbplats

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom