Alla sidor-mobil_topp

När pratade du livsstil med din doktor senast?

2014-09-14

Närmare hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana och över 20 procent av Sveriges sjukdomsbörda beror på ohälsosamma levnadsvanor, enligt beräkningar från Socialstyrelsen.

 

Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och vi vet idag att det på många plan går att förebygga ohälsa. Sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och viss diabetes m.fl. är sjukdomar som ofta utvecklas pågrund av ohälsosamma levnadsvanor. Så i detta blogginlägg vill vi lyfta fram levnadsvanorna och tipsa om vidareläsning kring dessa samt be dig fundera över när du senast pratade just levnadsvanor med din doktor. Om det var länge sedan så kanske det är dags nu, och att ni tillsammans kan se mönster som det är dags att bryta med eller nya vanor som du borde ta till dig.

 

7-8 skivor bröd per dag
De flesta av oss, lite äldre, minns säkert de ”7 till 8 rekommenderade brödskivorna” som Socialstyrelsen tyckte vi skulle äta varje dag. Men på Socialstyrelsens webbplats finns idag bra mycket mer att hämta för oss alla. Här finns en mängd nationella riktlinjer som både professionen och medborgarna har nytta utav. Dessa riktlinjer är till som ett stöd vid prioriteringar och erbjuder vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på, ta en titt här.

 

Levnadsvaneprojektet
Nu har Socialstyrelsen och Svenska läkarsällskapet haft ett gemensamt samarbetsprojekt kring Livsstil och hälsa kallad Levnadsvaneprojektet. Projektet avslutas nu 2014, men många hoppas på någon form av fortsättning. Levnadsvanprojektet är en del av de nationella riktlinjerna kring sjukdomsförebyggande metoder . Via denna länk kan du läsa mer och hitta intressant fakta att ta med till ditt nästa läkarbesök. Nationella riktlinjer kring levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder.

 

Vad innebär ”Sjukdomsförebyggande metoder”?

Hösten 2011 fastställdes Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Genom ett vetenskapligt underlag har man sett att läkares samtal med sina patienter är av stor betydelsen, inte bara för att ställa diagnos och ordinera behandlingar. När läkare öppnar upp för samtal om levnadsvanor kring rökning, fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol finns både goda hälsoeffekter och kostnadseffektivitet att uppnå.

 

Bakgrund till projektet; ”En försiktig beräkning grundad på Nationella patientenkäten 2010 visar att svenska läkare årligen för över sju miljoner samtal om levnadsvanor (tobak, alkohol, mat eller motion). Cirka en tredjedel av dessa förs på sjukhus. Vi gör därmed redan idag en mycket stor insats för patienternas bästa, men de nya riktlinjerna pekar också ut tydliga utvecklingsområden. Samtalen bör bli fler och öka i kvalitet. Vi behöver bli skickligare i att motivera och remittera patienter för livsstilsförbättringar, till exempel till kvalificerad rökavvänjning, skriver man på Socialstyrelsens webbplats.”

 

På Svenska Läkarsällskapets webbsida kan du läsa och Levnadsvaneprojektet;

 

”Hälsosamma levnadsvanor har i samhällsdebatten och media blivit alltmer uppmärksammade. Enligt Socialstyrelsen har hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana och minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. () Detta betyder att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.

 

I projektet Läkares samtal om levnadsvanor har elva sektioner kommit igång med att sprida riklinjerna. En lång rad utbildningstillfällen har genomförts som under 2012 nådde ca femtusen deltagare, varav ca hälften läkare. Vi tror också att projektet kan bidra till ett kraftigt förstärkt teamsamarbete kring levnadsvanor. Samarbetet på riksplanet mellan olika professioner kring levnadsvanor har utvecklats mycket positivt. (..)” läs mer här 

 

Photos.com
Photos.com

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan sjukvården och även du ladda ner tester och broschyrer kring hälsofrämjande saker som påverkar vår vardag och våra liv. Läs mer och ladda ner här om Goda levnadsvanor på NHF’s webbplats

 

Testa dig själv och dina levnadsvanor:
Det finns även en dryckesdagbok, tobaksdagbok mm, med vars hjälp du själv kan påbörja tankar och inventera din egen relation till hälsosamma vanor.

 

Livmedelsverket

På Livsmedeslverket har också mycket bra information och är också delaktiga i Levnadsvaneprojektet. Se här efter mer information från dem, För hälso- och sjukvård – samtal om matvanor 

 

Lycka till mot ett hälsosammare liv…

 

Text Susanne Lj Westergren webbredaktör

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

För en friskare generation

Sömn, närmiljön, fysisk aktivitet, tv-tittande, sociala medier, kosten och samvaron påvekar våra barns vikt, hälsa och välmående. Vilka fler faktorer styr barnens levnadsvanor och ätbeteenden, och vad kan vi göra för att hjälpa barnen och ungdomarna att bli en friskare generation?

 

IFamily, är EU-projektet som sätter fokus på vilka vanor som styr våra och våra barns val och påverkar våra levnadsförhållanden. Det stora EU-projektet kring hälsofrämjande samhällsinsatser som startade 2007 går nu in i en ny fas 2013, och Sverige fortsätter att vara ett av de deltagande länderna.  I den första studien IDEFICS fann man att familjen spelar en nyckelroll i att hjälpa barnen, framför allt de under 10-år, att behålla en hälsosam vikt. Man såg att de barn som regelbundet äter tillsammans med familjen, har kul i en omhändertagande och stödjande hemmiljö och som har en känsla av välbefinnande, de minskar sin risk att få övervikt och fetma med 50 %.

 

– Några resultat som framkom var att risken för att bli överviktig är större ju mer tid barnen tillbringar framför TV’n, om barnet har egen TV på sitt rum och om de äter samtidigt som de tittar på TV. Även antal sömtimmar har ett samband med övervikt. Ju kortare tid barnen sover desto större risk för övervikt och fetma, berättar Lauren Lissner, professor vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

 

Även kombinationen av närmiljön och den fysisk aktivitet påverkar barnen. Har barnen tillgång till miljöer i sin närhet som stimulerar till fysiskaktivitet så uppmuntrar detta barnen till att vara just mer fysiskt aktiva. Det vill säga finns det bra cykel- och gångvägar, stimulerande skolgård och bra lekplatser då använder sig barnen mer av dessa.  Även andelen barr- och lövträd i närmiljön ger positiv påverkan på aktiviteterna. Och pojkar är i regel mer aktiva än flickor, men ju äldre barnen blir desto mer stillasittande blir de.

 

Photos.com
Photos.com

 

Förändring av levnadsvanor krävs
I det häfte som utkom 2012, efter första studien, kan man bland annat läsa (sid 63);
Flera vardagsvanor har betydelse för kroppsvikten och hälsan även om biologiska faktorer formade av arv och tidigare livsstil också är av stor vikt. Energiintaget är givetvis centralt. Det påverkas i sin tur av hur kaloririk maten och drycken är, hur ofta man äter och hur stora portionerna är. Det är därför ett problem att många barn föredrar livsmedel med mer tillsatt socker. Våra resultat visar att en stor del av energin kom från socker, framförallt på helgerna. Dessutom var en förkärlek för fett och sött förenat med övervikt. Däremot verkar ett kostmönster som liknar den som man åt i Grekland och Italien i början av 60-talet vara skyddande. Det får dock inte förväxlas med dagens kost hos dem som bor vid Medelhavet. De svenska barnen i studien hade faktiskt en kost som bättre motsvarade den ursprungliga medelhavskosten än vad deltagarna från Italien, Cypern och Spanien hade”.
Häftet går att beställa eller ladda ner se slutet på inlägget.

 

Syftet med hela projektet
Syftet med hela projektet är att förstå samspelet mellan det som hindrar respektive främjar hälsosamma livsmedelsval. Och att utveckla och sprida strategier för att åstadkomma förändringar som främjar hälsosamma levnadsvanor hos oss konsumenter i Europa, men särskilt barnen, tonåringarna och deras föräldrar.

 

Den nya studieomgången består av familjer som deltog i IDEFICS. Barn, som då var mindre än tio år, närmar sig nu tonåren.  Det man bland annat vill se är om barn i den så kallade tween-åldern, mellan 10-12 år, har samma och/eller andra påverkansfaktorer.

 

– Samtidigt med sju andra center i Europa kommer vi här i Göteborg undersöka tweens och därmed bidra till att belysa hur länge familjen påverkar och i vilken mån andra faktorer som exempelvis vänner och närmiljö får en allt viktigare roll”, berättar Gabriele Eiben, projektledare och forskare vid Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet.

 

Så i ett helhetsperspektiv kommer man fortsätta studera de biologiska, beteendemässiga, sociala och miljömässiga faktorerna som påverkar barns kostvanor under uppväxten. Förhoppning är att hitta livsstils- och friskfaktorerna och se hur man med hjälp av dem kan få med sig och påverka barn, föräldrar, skolan och kommunen, mm, för att få en friskare generation.

 

Se inslaget i TV
Att vara ung i dag är en helt annan sak än för några decennier sedan. I dag har TV och de sociala medierna stor genomslagskraft. Se ett kort Tv-inslag med Gabriele Eiben.

 

Kort fakta om studien
I.Family pågår från mars 2012 till februari 2017. I projektet ingår 17 forskargrupper som arbetar i elva länder, där Tyskland, Italien, Sverige, Ungern, Cypern, Estland, Spanien och Belgien bistår med fältstudier och material. Göteborgs universitet ansvarar för den svenska delen av studien.

 

Några broschyrer och en bok att ladda ner.
För föräldrar och andra som vill öka sin kunskap om just levnadsförhållanden, vanor och kostråd för ett friskare liv.

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Stressad på jobbet – mindre fysiskt aktiv på fritiden

Personer som känner sig stressade på jobbet och har liten möjlighet att påverka sin arbetssituation verkar vara mindre fysiskt aktiva på sin fritid. Det visar en stor studie som gjorts i samarbete mellan Mittuniversitetet och flera andra universitet i Europa.

Fysisk inaktivitet är sedan länge förknippad med en ökad risk för förtidig död och kroniska sjukdomar så som hjärtkärlsjukdomar, typ 2 diabetes och viss typ av cancer. Enlig WHO är så många som 2 miljoner dödsfall per år, världen över, ett resultat av minskad fysisk aktivitet.

 
I den nyligen publicerade studien i American Journal of Epidemiology finns data från över 170 000 individer i 14 europeiska länder fördelat på flera olika studier. Antalet män och kvinnor var lika och medelåldern ca 43 år. I studien visas nu ett klart samband mellan arbetssituationen och den fysiska aktiviteten på fritiden.

 
– Risken för fysisk inaktivitet vid ett stressigt jobb är framförallt kopplad till hur man upplever kontrollen över den egna arbetssituationen, snarare än hur höga kraven är i arbetet. Ju mindre kontroll och möjlighet man hade att styra sitt arbete, desto större var sannolikheten att personen var fysiskt inaktiv på fritiden, säger Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, i ett pressmeddelande.

 

Bild: Photos.com
Bild: Photos.com

Det är, enligt forskarna, viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar hur befolkningen deltar i fysiska aktiviteter. Och att se effekterna av psykosociala riskfaktorer i arbetet för olika kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, funktionshinder och dödlighet. En ökad fysisk aktivitet hos befolkningen skulle kunna förbättra folkhälsan.

 
– Våra resultat tyder på att insatser för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen också kan dra nytta av att beakta faktorer som rör arbetslivet, säger Anders Knutsson.

 
Några reflektioner från webbredaktören. – Detta borde vara en positiv utmaning i för alla arbetsgivare. Dels att se över hur de anställda verkligen mår och upplever den enskilda arbetssituation och dels att verka för och underlätta möjligheterna för fysisk aktivitet kanske rent av i anslutning till arbetet eller genom att öka Friskvårdsbidraget och/eller uppmuntra sina anställda att verkligen nyttja det.

 

Läs mer om studien i American Journal of Epidemiology
Läs mer om Friskvårdsbidraget på Skatteverkets webbplats 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom