Alla sidor-mobil_topp

Paracetamol mot feber alltid rätt?

2014-08-18

Feber är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras bland annat när vi får infektioner. Små barns infektionsskydd utvecklas successivt under de första åren och de drabbas därför, under den perioden i sitt liv, oftare av infektionssjukdomar än vi vuxna.

 

Vid bland annat virusinfektioner får dessutom barn lätt feber och många föräldrar är osäkra på när det är dags att ge barnet febernedsättande eller om de ska ge barnet febernedsättande över huvud taget vid en vanlig förkylning. Många är dessutom lite rädda för att barnet skall få hög feber och därmed feberkramper. Men febern i sig är inte farlig utan det är den bakomliggande sjukdomen som kan vara allvarlig.

© Silroby - Fotolia.com
© Silroby – Fotolia.com

Balansen mellan nytta och skada

I Läkartidningen nyligen (2014;111: CY3T) /klicka på länken, tar barnläkaren, professor emeritus Inge Axelsson upp pågående forskning inom detta område. Artikeln är skriven för den egna yrkeskåren men jag tycker det finns mycket intressant att läsa för andra också. Han kommer alltså inte med några lösningar utan belyser nya rön. Det han sedan vill lyfta fram i sin artikel är balansen mellan nytta och skada hos barn vid behandling med paracetamol (finns i t.ex. Panodil och Alvedon m.fl.

 

Kan paracetamol öka risken att få Astma och neuropsykiatriska problem?

Inledningsvis, i artikeln, kan vi läsa att; ”Under 2012 köptes det ut 122 000 000 definierade dygnsdoser av paracetamol i Sverige”. Men det finns inte så mycket annat att välja mellan när det gäller behandling av feber eller smärta hos barn och gravida.

 

Han berättar sedan om att flera studier nu pekar på att exponering för paracetamol under fosterlivet eller spädbarnstiden kan öka risken för astma och neuropsykologiska problem senare under barnaåren. Fast de finns även nyligen gjorda studier som menar att så inte är fallet. Den som är intresserad kan läsa mer via referenslitteraturen in artikeln.Han tar också upp forskning kring om det finns ett samband mellan paracetamolanvändning hos barn och vaccinationseffekter.

 

För den som vill läsa mer om barn och feber tipsar vi om de råd om behandling som för närvarande gäller i den så kallade Rikshandboken i barnhälsovård, se kapitlet Feber.  Rikshandboken i barnhälsovård ägs gemensamt av alla landsting och regioner. Boken finns webbaserad och även om den vänder sig till professionen så kan du som förälder ändå tillgodo göra dig en hel del av informationen.

 

Även på Privatmedicin.se har vi ett helt kapitel om Barnsjukdomar.

 

 

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Allergivaccination – så här funkar det

Var fjärde vuxen har någon form av luftvägsallergi och hos barn är siffrorna ännu högre. Allergi har blivit en folksjukdom. Andra inlägget om pollensäsongen tar upp behandling och allergivaccination

 

Det finns tre olika sätt att behandla allergiska symtom: att undvika det du är allergisk mot, symtomdämpande mediciner och allergivaccination. Men det är svårt att undvika det man är allergisk mot eftersom det finns kvar i luften runt om oss och de symtomdämpande medicinerna lindrar symtomen, men har ingen varaktig effekt. Men att låta allergivaccinera sig kan ge en bestående symtomlindring.

 

Privatmedicin har varit i kontakt med läkaren och barnallergiforskaren Hampus Kiotseridis på Lunds Universitet .

 

Hur vet jag när det är pollenallergi jag har och inte en förkylning?
– Pollenallergi och förkylning har likande symtombild. När det först beskrevs kallades det för en sommarförkylning. Symtomen blir dock sämre om man är i pollenrika miljöer samt bättre dagar då det är mindre pollen i luften. Vi vet idag att man har kvar sina besvär, om än inte lika kraftigt, ett par dagar efter att man utsatts för pollen. Symtomen i övrigt är lika både i näsa och ögonen med kliande rinnande och nysningar.  Vanliga symtom på pollenallergi är alltså lika de vid förkylning men pollenallergi ger också ibland symtom från luftvägarna med andningsbesvär hosta och trötthet. Tröttheten kan hos ungdomar vara mycket uttalat och i kombination med att de har svårare att koncentrera sig fungerar de också sämre i vardagen och känner sig mer nedstämda, säger Hampus Kiotseridis

 

Pollenallergi kan ge hösnuva men också astma.
– Pollenallergi kan ge hösnuva men också astma. Det är således inte så att man har det ena eller det andra, utan astmabesvär kan vara en del av symtombilden vid pollenallergi. Det är väldigt viktigit att vara uppmärksam på symtom som kan tala för att man även har astma, t.ex. långvarig eller nattlig hosta, andningsbesvär i vila eller vid ansträngning och så vidare. Om man har sådana symtom måste man berätta detta för sin läkare så att denne kan ge dig rätt behandling.

 

Hur kan man behandla pollenallergi?
Pollenallergi kan behandlas med antihistamin, det vill säga läkemedel som motverkar de ämnen/histaminer som frigörs vid allergiska reaktioner i kroppen. Antihistaminer finns både i tablettform och som näs- och ögondroppar/spray. Man kan även behandla lokalt med kortison i form av nässpray.

 

– Om man trots detta har besvärande symtom som påverkar en i vardagen så bör man diskutera allergivaccination eller ASIT* som det heter egentligen, med sin läkare. Detta är en behandling som har mycket god effekt på de flesta personer och allergier, även om det i de flesta fall hittills är en relativt omständlig behandling där man under ca 3 år behöver komma regelbundet, ca varannan månad, för att få sprutor.

 

Allergivaccination
Allergivaccinationer är en form av hyposensibilisering, det vill säga att du ger kroppen små små mängder av det kroppen reagerar allergiskt på, för att successivt vänja kroppen vid ämnet så att du tillslut inte reagerar alls eller mycket lite, när du möter det ämnet du varit allergisk mot.

 

Läs mer. Här en artikel om nu 14-årige Georg och hans liv med pollenallergin och hur det varit att allergivaccinera sig. Länk till SydSvenskans artikel här

 

Photos.com
Photos.com

 

Nedan text har vi fått tillstånd att använda från Pollenkoll.se 

Allergivaccination (även kallad *allergenspecifik immunterapi ) är den enda behandling som angriper orsaken till allergin. Behandlingen är receptbelagd. Vid allergivaccination ges injektioner innehållande det allergen du är allergisk mot. Man börjar med en mycket låg dos som efterhand höjs successivt. Behandlingen har god effekt vid pollenallergi, särskilt mot björk och gräs. Effekt uppnås efter några månader, men behandlingen pågår i 3-4 år. Allergisymptomen avtar och behovet av annan allergimedicinering minskar.

 

Allergivaccination som tabletter
Vid gräspollenallergi är det nu möjligt att ge motsvarande behandling med tabletter som smälter under tungan. Dessa kan tas hemma. Tabletten tas en gång per dag i 3 år.

 

Principen är att man, i små mängder, tillför kroppen det allergen du är allergisk mot (till exempel gräspollen) för att hjälpa den att bygga upp immunologisk tolerans mot det. När behandlingen avslutats fortsätter kroppen att tolerera allergenet. Allergivaccination, som injektionsbehandling för allergisk sjukdom, har använts i cirka 100 år och har visat sig kunna förhindra utveckling av nya allergier och astma och minskar behovet av symtomatiska läkemedel.

 

För att uppnå dessa effekter rekommenderas för närvarande ett behandlingsschema på tre till fem år, eftersom det tar lång tid för kroppen att bygga upp en naturlig tolerans mot ett specifikt allergen.

 

Se på filmklipp som berättar mer;
Klicka här för att se hur allergivaccination går till

 

Fler frågor och svar;
Fler frågor och svar angående pollenallergi och behandlingar får du här via Pollenkoll.se

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom