Alla sidor-mobil_topp

Genetisk likhet mellan hund och människa – ökar kunskapen om våra sjukdomar

2012-12-14

Hundar och människor drabbas ofta av samma sjukdomar, till exempel diabetes, epilepsi och cancer. Att studera arvsmassan från friska och sjuka hundar kan hjälpa forskare att nå insikt kring gemensamma sjukdomar, tillgodo för både människans och hundens hälsa.

 

Kerstin Lindblad-Tohs professor i komparativ genomik vid Uppsala Universitet, fick i veckan beskedet att hon är en av 16 forskare i Sverige som utnämnts till Wallenberg Scholar . Hon och hennes forskargrupp kommer ta sig an autoimmuna och immunologiska sjukdomar med hjälp av hundens arvsmassa.

 

2005 lyckades forskare ta fram det fullständiga genomet* hos en hund (*genomet är arvsmassan, den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens olika kromosomer). I och med detta viktiga forskningsgenombrott har forskarna nu betydligt bättre möjligheter studera sambandet mellan arvsmassa och sjukdomar.

Bild: Photos.com
Bild: Photos.com

 

Kerstin Lindblad-Toh delar sin tid mellan Broad Institute (Boston, USA) och Uppsala. Hennes forskning rör sig kring människans arvsmassa, funktion och hur evolutionen har format den, samt att hitta sjukdomsgener hos människor och djur.

 

– För närvarande kartlägger vi genetiken bakom flera sjukdomar inom ett antal områden som; cancer, inflammatoriska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar. Förhoppningen är att vi ska kunna fortsätta att identifiera de förändringar som leder till sjukdomar med bland annat hunden som hjälp, säger hon i ett pressmeddelande.

 

Fördelen med att studera hundar, där människan påverkat aveln, är att det skapats raser som drabbas av vissa sjukdomar. Hundarnas arvsmassa har formats så att forskare snabbt kan ringa in ett område som innehåller olika sjukdomsgener. Redan nu kan man se en del resultat, till exempel verkar vissa gener hos hundar ge nya ledtrådar om orsakerna till skelettcancer och blodcancer.

 

–   Att sedan testa om samma gener och mekanismer också är inblandade i liknade sjukdomar hos människor är en genväg till vår förståelse om olika sjukdomar samt för att förbättra både diagnostik och behandlingsmetoder, säger Kerstin Lindblad-Toh i samma pressmeddelande.

 

Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Avsikten är att skapa en långsiktig trygghet för de utvalda forskarna att fritt angripa stora och svåra frågeställningar för att nå ny kunskap. Anslaget är 15 miljoner under fem år och kan användas fritt på det sätt forskaren själv anser är mest effektivt.

 

Privatmedicin.se hoppas få svar på kompletterande frågor som vi skickat till Kerstin Lindblad-Toh. Dessa kommer då publiceras här som ett tillägg.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Rätt informtion om barns viktutveckling ger föräldrar bättre stöd att forma en god livsstil för familjen

Varannan förälder till ett barn med övervikt i Nord- och Centraleuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. Motsvarande siffra i Sydeuropa var tre fjärdelar. Drygt 1000 barn hade fetma. Detta visar resultaten från en europeisk studie – IDEFICS* om små barns hälsa.

Bakgrunden är att barns miljö i Europa dramatiskt har förändrats de senaste 10-20 åren med ohälsosammare matvanor och en allt mer inaktiv fysisk livsstil. En livsstil som präglas av tidsbrist, stress och minskad sömn och avkoppling. WHO talar om att övervikt och fetman blivit en epidemi. Den så kallade epidemin är resultatet av människors förändrade socioekonomiska-, kulturella- och fysiska omgivning. Man vet också idag att övervikt och fetma påverkar barnets hälsa och utveckling. Men det är svårt att förebygga denna utveckling om inte rätt information når föräldrarna och de inte upplever att deras barn är överviktigt eller rent av underviktigt.

Studien omfattade 16 220 barn mellan 2–9 år och deras föräldrar. Föräldrarna svarade på tre frågor:

(1) om deras uppfattning om sitt barns vikstatus,
(2) hur de uppfattade sitt barns hälsa
(3) och om de var oroliga för att deras barn skulle utveckla undervikt alternativt övervikt.

Resultatet visar att föräldrar i stort, men i synnerhet föräldrar till överviktiga och underviktiga barn, behöver få bättre stöd när det gäller att bedöma barnets viktutveckling.

– Att så många föräldrar bedömer sina barns viktstatus annorlunda än barnets korrekta viktstatus kan ha betydelse för det förebyggande arbetet. Det är inte troligt att föräldrar själva tar initiativ till livsstilsförändringar eller tar kontakt med vården om man uppfattar sitt barn som normalviktigt. Föräldrar behöver därför få objektiv information om hur just deras barns BMI kurva ser ut. Det kan de få när barnen vägs och mäts på barnavårdscentralen och i skolhälsovården i Sverige. Att informera föräldrar om deras barns BMI, kompletterad med en dialog och hälsosamtal om vanor och livsstil, är ett exempel på förebyggande folkhälsoarbete, säger Susann Regber, doktorand, Nordic School of Public Health NHV, i ett pressmeddelande.

*IDEFICS är ett EU projekt som står för kartläggning och prevention av kost- och livsstilsrelaterade hälsoeffekter hos barn (Identification and prevention of Dietary and lifestyle induced health EFfects In Children and infantS). IDEFICS är ett 5-årigt forskningsprojekt som startade 2006 och syftet med projektet är bland annat att beskriva hälsoläget hos ca 16 000 barn i åldrarna 2—10 år i europeiska länder. Detta för att öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom livsstilsrelaterad ohälsa och att skapa bättre förutsättningarna för barns- och ungdomars framtida hälsa.

Läs mer om studien på Nordic School of Public Health, NHV

Läs mer om hela projektet på IDEFICS´webbplats

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom