Små barn med kraftig fetma svarar bra på behandling inriktad på beteendeförändring. Men ju äldre barnen blir, desto svårare blir det att förändra deras mat- och motionsvanor. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

– För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I studien ingick 643 individer i åldrarna 6-16. De fick under tre års tid träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas* vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm.

Resultatet visar att behandlingar inriktade på beteendeförändringar med bättre kost och motionsvanor till och med fungerade bäst för de yngre barnen med kraftig fetma jämfört med dem med måttlig fetma. Senare i tonåren blev det betydligt svårare att arbeta in nya beteendemönster vad det gäller mat och livstil. Forskarna kunde också se att merparten av tonåringarna med fetma redan hade problem med sin vikt i unga år. Därför menar man att det finns belägg för att mycket skulle gå att vinna om man sätter in tidig behandling för barn med kraftig övervikt och fetma.

– Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas (barnfetma), BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.

*Till Rikscentrum för Barnobesitas remitteras barn och ungdomar med svårbehandlad eller särskilt allvarlig övervikt eller fetma från hela landet. Alla barnen har först haft behandlingskontakt med andra vårdgivare, till exempel inom skolhälsovården, den öppna barnhälsovården eller på hemortens barnklinik.
Läs mer om Rikscentrum för Barnobesitas.

Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF)
2004 inrättade Regeringen ett Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, placerat vid Örebro universitet. Centrets uppgift är bland annat att stödja Sveriges skolor i deras hälsofrämjande arbete med ett särskilt uppdrag kring fysisk aktivitet och maten i skolan. De skall också sprida kunskap kring godhälsa ut till samhällets övriga aktörer, samt öka samverkan mellan dessa. Samt arbetar för att främja en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, matvanor samt barns och ungdomars lärande och utveckling.
Läs mer om NCFF