Alla sidor-mobil_topp

Smart eller osmart – att outsourca minnet till hårddisk

2013-01-10

Blir vi och våra barn smartare av all tid vi tillbringar framför skärmarna? Studier visar att vuxnas hjärnor stimuleras positivt av surfande och dataspel. Det är centra i hjärnan som har med tänkande, känsla och vilja (kognition) och beslutsfattande som påverkas. Man har till och med sett att kirurger som spelar mycket dataspel blir bättre på att operera via sk. robot.

 

Men huruvida barns hjärnor åtnjuter samma positiva effekter diskuteras mycket inom både forskningsvärlden och vid middagsborden. I senaste numret av Läkartidningen lämnar Hugo Lagercrantz, senior professor vid Karolinska institutet, en mycket intressant kommentar kring detta hett debatterade ämne.

 

Våra social förmågor
Tiden framför digitala skärmar handlar inte bara om att bli smart och nutidsorienterad, det handlar lika mycket om våra empatiska och social förmågor. Hur påverkas tillexempel vår förmåga att samspela med andra när vi använder oss av Facebook och andra sociala medier? Man skulle ju kunna tänka att det bara är ytterligare en fördel och en möjlighet till kommunikation. Men som Hugo Lagercrantz tar upp i artikeln, så saknas ju de emotionella signalerna när vi inte har personen framför oss. Att inte se ansiktsuttryck eller kroppsspråk samt känna ”vibbarna” från den man kommunicerar med kan göra att vi missar väsentligheter i dialogen. Viss forskning menar till och med att vi kan bli emotionellt avtrubbade.

 

Att fly eller strida?
Och hur är det för våra hjärnor när vi är uppkopplade och fokuserade på skärmar och dess innehåll?  Vi utsätts för en kontinuerlig aktivitet, som håller oss i ständig beredskap. Signaler via ljud och ljus pockar hela tiden på vår uppmärksamhet – där kom ett mail, ett inlägg på Twitter, Kick eller Facebook. Dessa signaler gör att hjärnans alarmcentra hela tiden befinner sig aktiv och måste göra olika val.  Vuxna verkar, enligt olika studier, ha möjlighet att koppla bort detta ständiga flöde av information och val, medan barn verkar ha svårare för detta. Och hur påverkar detta barnen både på lång och kort sikt?

 

Om detta och mycket mer kan du läsa i artikeln
Vi länkar till den här ”Mycket tid framför skärm splittrar barns liv” . Sammanfattningen nedan är hämtad från artikeln, insatt i Läkartidningens nummer ett 130108, och den är en summering av de inlägg som förekommer i debatten. Via underrubrikerna i artikeln, som punktas nedan, kan ni också se på bredden på de tankar som Hugo Lagercrantz tar upp. Ett klart läsvärt inlägg från en läkare med stor erfarenhet av människans och framför allt barns psykiska hälsa och välmående.

 

Bild: Photos.com
Bild: Photos.com

Sammanfattat: Många barn tillbringar det mesta av sin vakna tid framför skärm. Detta fragmenterar tillvaron och kan leda till koncentrationsproblem, försämrad språkutveckling och läsförmåga samt övervikt. Den amerikanska barnläkarakademin rekommenderar att barn under 2 år inte ska titta på skärm över huvud taget.

 

-Många tror att barnen blir smartare
-Vi outsourcar vårt minne till hårddisk
-ADHD och mycket tv-tittande
-Baby Einstein och Baby Mozart
-Naturlig lek ger socialt samspel
-Fler röstade i Big Brother än i EU-valet
-Försiktighetsprincipen bör tillämpas

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Rätt informtion om barns viktutveckling ger föräldrar bättre stöd att forma en god livsstil för familjen

Varannan förälder till ett barn med övervikt i Nord- och Centraleuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. Motsvarande siffra i Sydeuropa var tre fjärdelar. Drygt 1000 barn hade fetma. Detta visar resultaten från en europeisk studie – IDEFICS* om små barns hälsa.

Bakgrunden är att barns miljö i Europa dramatiskt har förändrats de senaste 10-20 åren med ohälsosammare matvanor och en allt mer inaktiv fysisk livsstil. En livsstil som präglas av tidsbrist, stress och minskad sömn och avkoppling. WHO talar om att övervikt och fetman blivit en epidemi. Den så kallade epidemin är resultatet av människors förändrade socioekonomiska-, kulturella- och fysiska omgivning. Man vet också idag att övervikt och fetma påverkar barnets hälsa och utveckling. Men det är svårt att förebygga denna utveckling om inte rätt information når föräldrarna och de inte upplever att deras barn är överviktigt eller rent av underviktigt.

Studien omfattade 16 220 barn mellan 2–9 år och deras föräldrar. Föräldrarna svarade på tre frågor:

(1) om deras uppfattning om sitt barns vikstatus,
(2) hur de uppfattade sitt barns hälsa
(3) och om de var oroliga för att deras barn skulle utveckla undervikt alternativt övervikt.

Resultatet visar att föräldrar i stort, men i synnerhet föräldrar till överviktiga och underviktiga barn, behöver få bättre stöd när det gäller att bedöma barnets viktutveckling.

– Att så många föräldrar bedömer sina barns viktstatus annorlunda än barnets korrekta viktstatus kan ha betydelse för det förebyggande arbetet. Det är inte troligt att föräldrar själva tar initiativ till livsstilsförändringar eller tar kontakt med vården om man uppfattar sitt barn som normalviktigt. Föräldrar behöver därför få objektiv information om hur just deras barns BMI kurva ser ut. Det kan de få när barnen vägs och mäts på barnavårdscentralen och i skolhälsovården i Sverige. Att informera föräldrar om deras barns BMI, kompletterad med en dialog och hälsosamtal om vanor och livsstil, är ett exempel på förebyggande folkhälsoarbete, säger Susann Regber, doktorand, Nordic School of Public Health NHV, i ett pressmeddelande.

*IDEFICS är ett EU projekt som står för kartläggning och prevention av kost- och livsstilsrelaterade hälsoeffekter hos barn (Identification and prevention of Dietary and lifestyle induced health EFfects In Children and infantS). IDEFICS är ett 5-årigt forskningsprojekt som startade 2006 och syftet med projektet är bland annat att beskriva hälsoläget hos ca 16 000 barn i åldrarna 2—10 år i europeiska länder. Detta för att öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom livsstilsrelaterad ohälsa och att skapa bättre förutsättningarna för barns- och ungdomars framtida hälsa.

Läs mer om studien på Nordic School of Public Health, NHV

Läs mer om hela projektet på IDEFICS´webbplats

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom