18 September, 2018

Alla sidor-mobil_topp

Inflammatorisk muskelreumatism

(PolyMyalgia Reumatica / PMR)

Definition

Det finns inte någon fullständig överenskommelse hur sjukdomen skall definieras.

Orsak(-er)

Okänd. Troligen en immunologisk reaktion i blodkärlsvägg.
Kvinnor drabbas tre gånger oftare än män.

Symtom

Relativt hastigt insjuknande med symmetrisk stelhet och värk i muskulatur, skuldra, bäcken, armar, lår. Morgonstelhet. Vanligt med inflammation i slemsäckar vid båda skuldrorna.
Allmänsymtom som trötthet, matleda, avmagring, lätt temperaturstegring är inte ovanligt.
Sällan insjuknande före 60 års ålder.
Patient med Inflammatorisk muskelreumatism skall:

  • Vara över 50 år.
  • Ha haft mer än 1 månads värk eller stelhet i minst två av tre regioner (axlar/överarmar, höfter och lår, hals och bål).
  • Ha en sänka (SR) som överstiger 40 mm, ofta över 100. Sänkan kan vara helt normal vid sjukdomens inledningsskede. Stiger sedan den.
  • Kan förekomma samtidigt med den närbesläktade sjukdomen temporalisarterit.
  • Ej ha annan sjukdom (frånsett temporalisarterit).
  • Uppvisa påtaglig symtomlindring inom några dagar efter det att prednisolonbehandling inletts enligt nedan.

Status

Patienten kan uppvisa en normal status på mottagningen men kan också ha en stelhet och ömhet i muskulaturen, framför allt i skuldra, överarm, höft och lår. Ibland lätt temperaturstegring.

Alternativa överväganden

Temporalisarterit (huvudvärk och/eller ögonsymtom till skillnad från polymyalgia reumatica). Kronisk ledgångsreumatism (Reumatoid artrit). Nackmuskelsmärtor (nackmyalgi). Nacksmärtor (cervicalgi). SLE. Låg ämnesomsättning. Parkinssons sjukdom. Saltbalansrubbningar. Fibromyalgi. Infektion. Diabetes. Depression. Elakartade sjukdomar. Tänk ff.a. på myelom, lungcancer, hypernefrom och dottertumörer från prostata- eller bröstcancer.

Utredning

Sänkan (SR) kan vara måttligt till kraftigt förhöjd liksom snabbsänkan (CRP).
Om patienten uppvisar en klinisk bild av PMR men har normal sänka: kontrollera med CRP.
Blodvärde (Hb) oftast lågt p g a inflammationen.
S-elfores visar klar aktivitet. ALP ofta förhöjt. TSH, salter, P-glukos. Eventuellt tas prov från tinningartären (vid misstanke om temporalisarterit).
Lungröntgen bör utföras innan kortisonmedicinerinen påbörjas med tanke på tuberkulosrisk.

Behandling

Kortisontabletter, dock är man inte helt överens om kortisondosen.
En ofta använd regim är: Startdos 30 mg prednisolon/dag under 2 veckor. Tabletterna ges på morgonen. Efter 4-5 dagar bör patienten vara besvärsfri. Dosminskning med 5 mg var tredje vecka tills patienten har 15 mg prednisolon/dag. Fortsätt dosminskningen med 2,5 mg/månad tills man hittar lägsta dos med besvärsfri patient och normal sänka.
En annan regim är tvådosförfarande med lägre kortisondos: prednisolontabletter 5 mg x 2. Nedtrappning med 4-6 veckors intervall enligt schema: 2,5 mg + 5 mg varannan dag och 5 mg + 5 mg varannan dag.
Nästa steg är 2,5 mg + 5 mg dagligen.
Nästa steg 2,5 mg + 5 mg varannan dag och 2,5 mg + 2,5 mg varannan dag.
Nästa steg 2,5 mg x 2 dagligen. Därefter kan dosen fortsätta på denna nivå.
Följ klinik, blodsocker och sänka (SR) och snabbsänka (CRP).
Vid återfall ökas kortisondosen igen till senaste effektiva dos. Nytt försök att sänka dosen igen efter tre månader.
Kortisonet botar ej själva åkomman utan håller nere inflammationen under spontanläkningsförloppet, som i regel tar 2-3 år.
Tänk på att man samtidigt kan behöva behandla benskörhet och följa blodsockervärden vid kortisonbehandlingen.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom