22 October, 2018

Alla sidor-mobil_topp

Trötthet

Definition

Se även avsnittet Kroniskt Trötthetssyndrom på www.praktiskmedicin.se

Orsak(-er)

De vanligaste orsakerna är Livet och dess påfrestningar som stress, för lite sömn, relationsproblem, besvikelser, sorgereaktion, dålig ekonomi, utmattningssyndrom, för lite motion med dålig kondition och/eller övervikt.

  • Kronisk värk orsakad av artros
  • fibromyalgi
  • Sjögrens syndrom
  • kronisk ledgångsreumatism
  • Infektioner som förkylning (tänk på TWAR)
  • bihåleinflammation (sinuit)
  • lunginflammation (pneumoni)
  • urinvägsinfektion och hos barn även körtelfeber
  • påssjuka
  • Trötthet efter en infektion (postinfektiös asteni)
  • Blodbrist (anemi). Hos kvinnor vanligt med låga järndepåer utan att blodvärdet är påverkat
  • Hjärtsjukdomar som t ex hjärtarytmier
  • inkompensation
  • kärlkramp (angina pectoris)
  • förändringar i hjärtklaffar (förträngning eller vidgning av klaffarna)
  • hjärtsäcksinflammation (pericardit)
  • Diabetes
  • Sömnapné
  • Depression/ångest
  • Högt blodtryck
  • Lågt blodtryck. Ffa hos äldre med normalt blodtryck i liggande, noterar man att blodtrycket sjunker efter några minuter i stående.
  • Alkohol.Vanligast är ett måttligt men tämligen regelbundet intag utan att personen alls är beroende.
  • Läkemedelsbiverkan. ?- blockerare, vattendrivande (tiazid), antidepressiva, digitalisöverdosering, antihistaminer, smärtstillande medel av opioidtyp, antikolinergika.
  • Astma
  • Ibland en form där patienten inte har så mycket mer symtom än trötthet och är omedveten om diagnosen. Allergi.
  • KOL
  • Störningar i kroppens saltbalans (elektrolytstörningar)
  • Migrän. Tröttheten finns såväl vid icke typisk migrän, som före själva anfallet (prodromalsymtom) också kan finnas flera dygn efter anfall.

Vanliga orsaker är även:

  • Låg eller hög ämnesomsättning
  • Vitamin B 12- brist
  • Graviditet
  • Sviktande njurfunktion
  • Drogmissbruk med cannabis, centralstimulerande medel eller läkemedel Vad gäller trötthet orsakad av läkemedel ses detta mest av bensodiazepiner och vid överdosering av digitalis.
  • Polymyalgia reumatika
  • Temporalisarterit
  • Glutenöverkänslighet (celiaki)
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar som Mb Crohn och Ulcerös colit.
  • Efter en hjärnblödning (stroke)
  • Uttorkning (dehydrering)

.

Övriga (ej fullständig uppräkning men kliniskt relativt vanliga):

  • Leversjukdom (bl a hepatit)
  • Hjärtinfarkt utan symtom
  • Testosteronbrist hos män
  • Narkolepsi
  • Multipel Scleros
  • Parkinsons sjukdom
  • Under- eller överfunktion i bisköldkörtlarna
  • Addisons sjukdom
  • Cushings syndrom
  • Sarcoidos
  • Neuroborrelios
  • TBE- infektion
  • SLE
  • Elakartade sjukdomar
  • HIV
  • Post-traumatiskt stressyndrom
  • Undernäring (malnutrition) ffa hos äldre och hos personer med ätstörningar.
  • Sjukdomar i hjärnans små blodkärleventuellt med demens).
  • Tuberkulos
  • Alveolit
  • Kronisk propp i lungan (lungembolism)
  • Kroniskt trötthetssyndrom
  • Somatoformt syndrom
  • Ehlers-Danlos syndrom

 

Utredning

Patientens sjukhistoria med bl a psykosociala förhållanden, fysisk- eller mental trötthet? Sömnapné? Alkohol?
Psykiskt status.
Kroppsligt status med bl a undersökning av lymfkörtlar och bröstkörtlar.
Laboratoriemässigt kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker (P-Glu), sänka (SR), snabbsänka (CRP), urinsticka. Dessutom kontrolleras blodtryck, midja/stusskvot och det görs en bedömning av patientens hjärta och lungor.
Ibland behöver man komplettera utredningen med ämnesomsättningsprover S-T4, S-Ferritin, vita blodkroppar (LPK), S-Na, S-K, S-Ca, S-vit B12 och leverprover som S-ALAT, S-GT och S-CDT. Dessutom behöver man ibland kontrollera om det finns blod i avföringen (f-Hb) och det tas ett EKG och det görs en röntgenundersökning av lungorna.
Riktad utredning görs vid behov t ex leverprovet S-ALP, fördelning av olika vita blodkroppar (diff), njurfunktionsprovet S-kreatinin, urinämne i blod (S-urea), mikroäggvita i urinen, allergitestet phadiatop, körtelfeberprovet monospot, koncentration av läkemedled digoxin i blodet (S-digoxin), aminosyran homocystein i blod (S-homocystein), hjärtsviktsindikatorn S-BNP, borreliaantikroppar (eventuellt behöver ett ryggmärgsvätskeprov tas), PCR/serologi mot TWAR, graviditetstest, S-testosteron, S- kortisol, celiakiprover ( Ig-A antikroppar mot vävnadstransglutaminas [IgA-anti-tTG]; hos barn < 4 år även Ig-A antikroppar mot gliadin [IgA-antigliadin]).
Ibland behöver man också göra följande undersökningar: lungfunktiontest (spirometri), undersökning av ändtarm (rektoskopi), undersökning av magsäck (gastroskopi), arbets-EKG, ultraljudsundersökning av hjärtat (UCG), datortomografi av hjärnan (CT hjärna), syrgasmättnad, datortomografisk lungangiografi (DTLA- vid misstanke lungemboli) alternativt pulmonalisangiografi eller scintigrafi, m fl undersökningar.
Eventuellt görs en sömnregistrering då man misstänker att patienten har sömnapné.

Behandling

Behandling sker utifrån orsak.
Om ingen specifik orsak till tröttheten påträffats, gäller fokus på regelbunden motion med 30-45 min rask promenad dagligen, regelbundna måltider med bra näringsinehåll samt på regelbunden sömn 7-8 tim/natt.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom