22 October, 2018

Alla sidor-mobil_topp

Stress

Definition

Kroppens anpassning till en situation som uppfattas kunna vara störande eller hotande.
Kortvarig stress är i sig inget sjukdomstillstånd och är normalt helt ofarligt. Normalt en ändamålsenlig och önskvärd reaktion. Risken för hjärtsjukdom mm. kan i sällsynta fall vara ökad. Vid stress har man en ökad aktivering av det sympatiska nervsystemet.
Långvarig stress eller extremt kraftig skadlig stress uppstår då individen saknar resurser eller strategier för att bemästra situationen. Detta innebär en ökad risk för utveckling av allvarliga förändringar i beteendet och i de kroppsliga funktionerna med ökad sjuklighet som följd. Bl a störs kroppens hormonella funktioner.

Orsak(-er)

Sömnbrist.
Brist på återhämtning efter anspänning
För mycket att göra, arbete under tidspress, påverkan av alltför många intryck eller krav utan inflytande och kontroll. Alltför splittrade uppgifter med ständiga växlingar av vad som skall utföras, utan möjlighet till återhämtning.
För lite att göra, monotoni, svagt socialt stöd, ringa inflytande på arbetsuppgifterna, känsla av uppgivenhet, svåra livsförändringar. Oförutsägbarhet.
Människans utvecklade pannlob ger förutsättning för förväntans- stress med oro och ängslan runt framtida händelser.
Orsaken till kroppslig eller mental påverkan är:

  • Aktivering av det sympatiska nervsystemet med ökande mängder adrenalin och noradrenalin i kroppen. Detta leder bl a till ökad vakenhet, muskelspänning, höjning av blodtrycket m fl förändringar.
  • Minskad aktivering av det parasympatiska nervsystemet som utgör den ”lugnande delen” av nervsystemet. Denna del av nervsystemet står annars för matsmältning, lugn hjärtrytm m fl funktioner.
  • Aktiverad hormonproduktion i hjärnan ger till en början en hög kortisolproduktion, så småningom följt av en låg kortisolproduktion. ”Stress-regulatorn” i hjärnan mattas ut. De olika stresshormonsystemen i hjärnan kan vara aktiverade utan att vi vet om det. Förändringar i ämnesomsättningen med förhöjt kolesterol, insulinresistens med höjt sockerläge, minskand testosteronproduktion mm (Metabola syndromet).

Symtom

Mycket vanlig patient i öppenvården. Enl WHO har majoriteten av öppenvårdspatienter stressrelaterade symtom!
Avgörande för kroppens reaktioner är huruvida stressen är kortvarig eller kronisk:

  • Akut stress ger ger adrenalin- och noradrenalinpåslag med förhöjd vakenhet, svårighet att varva ner, sömnstörning, kortvarigt höjt blodtryck, hjärtpåverkan med förhöjd puls m.m.
  • Kronisk stress ger till en början förhöjda kortisolnivåer. Därefter utmattning av denna stressregulator med nedreglering av kortisolnivåerna. Parallell med detta får patienten en känsla av trötthet, uppgivenhet, underkastelsereaktion (”loss of control”), depression, ångest.

Kroppsliga stressreaktioner

Sömnrubbningar, svårighet att vara stilla, skakningar eller muskelryckningar i kroppen, spänningstillstånd med värk i muskler, värk i leder, rygg- och nacksmärtor, huvudvärk. Stickningar i bröstet, tryck över bröstet, hjärtklappning, oregelbunden hjärtfrekvens, m. m. Sänkt libido, impotens. Diarré, metabolt syndrom med bukfetma, högt blodtryck, blodsocker- och blodfettstörningar. Skeletturkalkning (osteoporos), försämrat immunförsvar med bl a återkommande förkylningar, bältros, ökade allergiska besvär, begynnande eller ökande psoriasissymtom, svårläkta sår. Ibland ses också en minskad produktion av könshormonet testosteron och av tillväxthormon.
Långvarig stress utgör också en klar risk för hjärt- kärlsjukdom. Detta bl a genom att kroppen gör sig ”stridsberedd” med ökad tendens till koagulering av blodet och därigenom bildning av blodproppar- som en förberedelse till ev sårskador. Kroppens reaktion är där ett arv från stenåldersmänniskan och de förhållanden dessa levde under. Vidare ses förändringar i den del av hjärnan som brukar kallas Hippocampus. I denna del regleras bl a minnesfunktionen.

Mentala eller känslomässiga stressreaktioner

Känsla av utmattning och stor trötthet, kraftiga variationer mellan onormal munterhet och nedstämdhet, ängslan och rädsla. Långvarig stress kan framkalla depression. Sänkt koncentrationsförmåga och minnesstörningar. Aggressivitet, tendens till kverulans (missnöje/klagan), tilltagande svårigheter att fatta beslut. Vid upprepad stress ökar sårbarheten, buffertarna minskar så att man lblir alltmer utsatt för stressens följder. Dessutom kan stressen framkalla psykotiska genombrott liksom mano-depressiv sjukdom.

Tillstånd med delvis samma symtom:

Depression, ångest, missbruk, utmattningsdepression. Neuropsykiatrisk funktionsstörning, t ex ADHD och Aspergers sjukdom med sänkt stresstolerans.
Hormonella sjukdomar som t ex låg- eller hög ämnesomsättning, diabetes, saltbalansrubbningar. Glutenintolerans (celiaki). Blodbrist.

Utredning

Utredningen bygger helt på patientens egen sjukberättelse: Sömn-, alkohol- eller drogvanor, stressorer, återhämtningsmöjligheter, fysisk aktivitet, socialt nätverk. Man försöker se eventuell förekomst av ångest eller depression.
Finns det andra förklaringar till patientens besvär ?
I utredningen ingår också kontroll av patientens midja/stusskvot, blodtryck, puls, sockernivåer, blodvärde (Hb), sänka (SR), ämnesomsättningsprover, leverfunktionsprov,  blodfetter och kontroll av kroppens saltbalans.Man lyssnar även över hjärta och lungor samt tar ett blodtryck. Eventuellt tas ett EKG. Nivåer av stresshormonet kortisol som ”stressparameter” på individnivå är ej relevant- används i forskningssammanhang på gruppnivå.
Eventuellt görs en neuropsykologisk bedömning då tillståndet menligt kan påverka arbetskapaciteten.

Behandling

Ge den drabbade insikt om att kortvarig stress och dess reaktioner är fullständigt normalt. Stötta personens egna åtgärder för att råda bot på situationen. Samtal med patienten om  livets prioriteringar.
Livsstilsråd obligatoriskt: regelbunden motion minst 30 min dagligen, tid för återhämtning, genomgång av sömnvanor.
Vid kortvarigare stress har mediciner primärt ingen plats. Eventuell sömnrubbning är dock viktig att återställa vilket kan kräva medicinbehandling. Möjligen kan en s k  ß-blockerare ges till patienter med hög aktivering av det sympatiska nervsystemet, särskilt om patienten har tendens att ha högt blodtryck.  ß-blockerare minskar bl a  blodtrycket och minskar tendens till hjärtklappning.

 Vid kroniskt stresstillstånd gäller eventuell samtals-/psykologkontakt för att se de egna mönstern och kunna spåra in i nya vanor. Eventuellt en periods sjukskrivning för att ge den drabbade möjlighet till reflektion, struktur och igångsättande av regelbunden motion.
Medicinering kan övervägas, se avsnittet Utmattningsdepression.


Egenvård

Ett sätt att minska stress och ångest samt vinna tid och kraft är att inta attityden av en ”Bra Nog Människa”! Minska på kraven att till 100 % optimera ”Lycka”; ekonomi, karriär, alla prylar etc. Mycket är kanske Bra Nog som det är? Med detta förhållningssätt slipper man många val och kval; man måste inte hålla sig uppdaterad om alla alternativ. Följden blir mindre av stress liksom att man kommer att acceptera sig själv och sin situation bättre; i stället för att hela tiden sträva efter mål som ständigt förflyttas framåt!
Annat sätt att mentalt hantera sin situation är följande: Ångest och ”Dåligt mående” kommer i många fall av livets realiteter; man vet om att man har ett konkret problem. Somligt är åtgärdbart, annat är inte åtgärdbart. Av det formellt åtgärdbara är många ting i praktiken mycket svåra att ändra på men genererar ångest eftersom man i sitt mer eller mindre uttalade missnöje stöter pannan blodig. I stället för att då ha ångest över dessa ting kan man mentalt föra över dem till ”Inte åtgärdbart”. En sorgeprocess över att vissa saker är som de är och blir som de blir, blir följden men kommer normalt att klinga ut och ångesten släpper.
Ytterligare ett sätt till praktisk egenbehandling vid stress är att öva sig i att gå långsamt, äta långsamt och smaka ordentligt på maten man intar, göra en sak i sänder. Läsa litteratur i stället för att surfa på datorn. Ha någon stund i veckan enbart för dig själv. Unna dig något nöjsamt med regelbundenhet. Försök få ordning på tillvaron och alla krav genom att skriva upp dessa på ett stort vitt ark och prioritera det som verkligen måste utföras och i vilken ordning det hela skall ske.
En begynnande inre oro och spänningskänsla kan minskas genom ”rutmetoden”

Se på ett fyrkantigt föremål i omgivningen (ett fönster, en dörr, ett hus etc). Följ ena kanten med blicken och andas långsamt in under det att du räknar ett, två, tre. Följ sedan med blicken nästa kant under en långsam utandning och likaså långsam räkning ett, två, tre. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar och långsam räkning till tre.
Genom följande träning kan en överaktiverad stressmekanism i kroppen fås att återgå till det normala:
Lägg dig skönt till rätta. Ta ett djupt andetag och blås ut luften.
Blunda!
Tänk: ”Jag är fullständigt lugn”. ”Min högra arm är tung”. Upprepa detta 6 gånger.
”Jag är fullständigt lugn”. ”Min högra arm är varm”. Upprepa detta 6 gånger.
”Jag är fullständigt lugn”. Upprepas 3 gånger.
Börja om från början.
Träna 3 gånger per dag i 2-10 minuter varje gång varav en gång vid sänggåendet.
Så småningom kan man lägga till ytterligare tankar som man upprepar på liknande sätt som:
”Mitt hjärta slår lugnt och starkt”.
”Min andning är lugn och skön”.
”Min mage är varm”.
”Min panna är sval”.
Lägg till en av dessa tankesuggestioner per vecka.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom