21 May, 2018

Allmän svettning

(Generaliserad hyperhidros)

Definition

Svettning från större delen av kroppen.

Orsak(-er)

Under symtom finns en rad sjukdomstillstånd uppräknade som kan ge generell svettning. Många av dessa tillstånd finns beskrivna på annan plats i Medicinboken

Symtom

  • Klimakteriebesvär: svettning, blodvallningar, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel, depression, ångest, sömnsvårigheter.
  • Panikångest: svettning, hjärtklappning eller obehag i bröstet, darrning, svårighet att andas, illamående, yrsel, stickningar i armar och ben (parestesier), upplevelse av overklighet beträffande den egna personen.(depersonalisation), dödsångest.
  • Mediciner:
    svettning som biverkningar från diverse läkemedel.
  • Åksjuka: svettning, illamående, kräkningar etc. i samband med båt-, bil-, flyg- och tågresor
  • Övervikt: svettning, psykosociala besvär, det sk metabola syndromet, broskförslitningar (artros) etc.
  • Lågt blodsocker: svettning, skakningar, yrsel, illamående, hjärtklappning, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, nervositet, hungerkänsla, stickningar i armar och ben, talsvårigheter.
  • Hypertyreos: svettning, ökad värmekänsla, viktminskning, hjärtklappning, andfåddhet, oro, irritabilitet, aggressivitet, depression, skakningar, trötthet, diarré, ögonsymtom.
  • Överproduktion av tillväxthormon (akromegali): svettning, ökad värmekänsla, värk i rygg/leder, svullnadskänsla, snarkningar, huvudvärk.
  • Underfunktion i testiklar (hypogonadism): svettning (jmf menopaus hos kvinna), nedsatt libido, nedsatt potens, fördröjd ejakulation, ofruktsamhet, trötthet, depression, irritabilitet, sömnstörningar, försämrat minne, koncentrationssvårigheter, led- muskelvärk, bukfetma, benskörhet, höjt blodtryck.
  • Binjuremärgstumör (feokromocytom): ”p-sjukan”(= perspiration, palpitation, pain, pallor, pressure, paroxysms).
  • Parkinsons sjukdom: svettning, yrsel med lågt blodtryck, nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, demens, sparsamt rörelsemönster (hypokinesi), stelhet, skakningar i vila.
    *Epilepsi: svettning, blodtrycks-/pulsstegring, tonisk-kloniska anfall (Grand Mal).
  • Carcinoidsyndrom (speciell form av cancer): svettning, värmevallningar, diarré, hjärtsvikt, astma.
  • Alkoholabstinens: svettning, rastlöshet, motorisk oro, plockighet, ångest, skakningar, hjärtklappning, kramper, hallucinationer.
  • Missbruk av bensodiazepiner/kodein: svettning, ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, muskelvärk, ljus-/ljudöverkänslighet, dubbelseende, rinnande känslor över kroppen etc.
  • Missbruk av centralstimulerande medel: svettning, vidgade pupiller, förhöjd kroppstemperatur, muntorrhet, snabb/oregelbunden puls, kramper, epileptiska anfall, stereotypa beteenden, rastlöshet.
  • Insektstick t ex fjärsingstick: svettning, huvudvärk, frossa, illamående, lokal skada med smärta
  • Infektioner: svettning, tempstegring, varm hud, snabb puls, frossa, lågt blodsocker, specifika organmanifestationer.
  • Könssjukdomar/ HIV: svettning (nattlig), avmagring, trötthet, ev. tidigare körtelfeberliknande sjukdom, svampinfektion i tandköttet, bältros, seborroisk dermatit, hårig vitaktig beläggning.
  • Temporalisarterit: svettning (nattlig), trötthet, feber, sjukdomskänsla, viktnedgång, influensaliknande bild, huvudvärk, tuggsmärta, synpåverkan.
  • Hjärtinfarkt: svettning, ångest, andfåddhet, illamående, matthet, allmän sjukdomskänsla, svaghet, svimning, smärta bakom bröstbenet, ofta med utstrålning mot hals, käke, armar. Eventuellt buksmärtor.
  • Svimning: svettning, hjärtklappning, tillfällig förlust av syn på ett öga (obskuration), ostadighetskänsla, matthetskänsla, tonusförlust, blekhet, kortvarig medvetslöshet, eventuellt med muskelryckningar/urinavgång.
  • Kronisk lymfatisk/myeloisk leukemi (KLL/KML) /malignt lymfom: svettning (nattlig), trötthet, matleda, blodbrist, viktnedgång, andningssvårigheter, fyllnadskänsla i buken, lymfkörtlar.
  • Lungcancer: svettning, hosta, andnöd, bröstsmärtor, pip i bröstet, blodig krökning, avmagring, aptitlöshet, trötthet, svaghetskänsla, feber, blodproppar etc.

Alternativa överväganden

Lokal svettning och då främst sk primär fokal hyperhidros (R61.0) med symtom från handflator, fotsulor, axiller och/eller ansikte, men även fokala hyperhidroser såsom Freys syndrom etc.
Regional svettning efter stroke eller nervskada.
Ospecificerad svettning (R61.9) med främst överdriven eller nattlig svettning där ingen specifik orsak kan påvisas.

Utredning

Ofta är orsakerna till generaliserad svettning relativt lätta att identifiera på basen av patientens sjukhistoria (ålder, kön, hur länge svettningarna varat, aktuella ledsagande symtom inkl omständigheter, tidigare sjukhistoria, mediciner, ärftlig påverkan). Dessutom görs ju den fysikaliska undersökningen.
Ibland kan laboratorieanalyser på specifik misstanke vara till hjälp för att utesluta/bekräfta en åkomma. Man kan t ex kontrollera P-glukos, snabbsänka (CRP), sänka (SR), blodvärde, P-TSH, vita blodkroppar (LPK).
Man kan också behöva kontrollera mer specifika prover som S-GH, S-testosteron, urin/plasma-katekolaminer, P-takykininer/urin-5-HIAA, S-CDT, S-anti-HIV, P-troponin m fl.
Vid oklar, diffus svettning som hållit på en längre tid kan det vara av värde att göra en mera utvidgad utredning om sjukhistorien, status eller laboratorieanalyser avviker.

Behandling

Alltid beroende på orsaken.
Antikolinerg tablettbehandling är ibland teoretiskt intressant men behäftat med risk för biverkningar som tyvärr ofta överväger vinsterna med behandling.
För övrigt i görligaste mån behandling av symtomen.