Alla sidor-mobil_topp

Internationella strokedagen 12 maj

2015-05-12

Idag, tisdag 12 maj, är det Internationella strokedagen.

Årets tema är Stroke mitt i livet och anhörigas roll. Över hela landet sker olika aktiviteter. Sök på strokedagen och se vad som händer där du bor.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Dags att kolla dina hudfläckar

Varje år arrangeras Euromelanoma runt om i Europa för att förebygga hudcancer.

I år inträffar detta vecka 21, måndag 18 maj – fredag 22 maj. Då har du möjlighet att få dina prickar undersökta.

Håll utkik över var och när tider erbjuds där du bor!

I en artikel i Göteborgs-Posten den 22 april uppmärksammas att medelålders män är i riskzonen att drabbas av malignt melanom.

Läs mer på gp.se

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Få koll på årets pollensäsong

Årets pollensäsong är i gång, så här kommer lite tips kring pollenallergi och vad du som är allergisk kan tänka på. 

 

Enligt prognoserna är det snart dags för höga pollenhalter,  läs mer på Pollenrapporten.se.  På den sajten kan du också hålla dig uppdaterad om läget, uppdateringar görs ett par gånger i veckan.

Var femte person i Sverige lider av någon form av pollenallergi. Det är bra om vi alla har förståelse för att allergiker har en jobbig period framför sig. Symtomen kan vara som om man fått influensa, man blir trött, hängig och har svårt att koncentrera sig. Undersökningar visar till och med att skolbarn med pollenallergi presterar sämre på till exempel prov och vuxna har svårt att vara lika effektivt på jobbet under pollensäsongen.

 

Privatmedicins egna sidor; Hösnuva och Pollenallergi med rinnande ögon

 

Photos.com
Photos.com

Att tänka på:

  • Följ pollenprognoserna noga, om det finns sådana för din region, och agera därefter. Vilket som är den besvärligaste tiden varierar mellan olika år. Du hittar bra information via ”Pollenprognoser och andra mätningar”. Där finns också annan bra information och en Pollendagbok man kan testa.
  • Ta reda på så mycket du kan om de växter du är allergisk mot och om hur de ser ut när de blommar.
  • Pollen från andra länder. Tänk också på att det inte är ovanligt att t ex björkpollen kommer hit från andra delar av Europa före eller efter vår egen björkblomning. Om det finns en risk för detta, kan du få reda på det i pollenrapporten.

 

Planera dina aktiviteter;

  • Försök att inte lägga viktiga aktiviteter som kräver att du är mentalt eller fysiskt på topp under perioden då de högsta pollenhalterna råder.
  • Träning utomhus under en period med höga pollenhalter innebär att du utsätter dig för en ökad exponering, vilket bör undvikas.
  • Tänk på att pollen kan följa med inomhus via ditt eget hår eller i husdjurens päls. Om det är höga pollenhalter kan du gärna skölja håret innan du går och lägger dig, så att det inte hamnar på kudden, nära där du har din näsa.

 

Det finns flera bra sajter som håller koll på pollensäsongen och även ger tips som hjälper dig må lite bättre, här är några av namn med direktlänkar;

 

  • pollenrapporten.se från Naturhistoriska museet. Pollenlaboratoriet vid Göteborgs Universitet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen och utfärdar dagligen prognoser till allmänheten, media och sjukvården. De samarbetar med Naturhistoriska riksmuseets Palynologiska laboratorium, och deras pollenprognoser publiceras via Naturhistoriska riksmuseet.
  • alltompollen.semed aktuell information från Astma och Allergiförbundet
  • Pollenkoll.se här får du information om behandlingsalternativ mm och det finns även tips på kliniker som kan hjälpa dig om du inte redan har en bra kontakt med en vårdcentral eller liknande

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Din dagliga dos av D-vitamin

Under den mörkare delen av året behöver vi fylla på förråden av D-vitamin. Det dagliga behovet varierar dock med ålder och hur mycket vi exponerar vår huden för solen.

 

Just nu skriver media mycket om D-vitamin och informationen i tidningarna varierar. Bäst är att gå till tillförlitliga källor som Livsmedelsverket om du vill lära dig att förstå varför det är viktigt och se vilka rekommendationer som finns. Deras webbsida är uppdaterad 141119, en information som alltid är bra att tänka på när man söker tillförlitlig information.

 

Varför behöver vi D-vitamin?

 

Vitamin D reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Brist på vitamin D kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Vitamin D är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan därför behöva tillskott.” D-vitamin sägs också vara bra för immunförsvaret på olika sätt.

 

Gå in och läs mer på Livsmedelsverket, som för övrigt är en mycket bra sida att surfa in på när du vill veta mer om mat och näring men även; Risker med mat, Märkning av mat, Mat och miljö, Dricksvatten, Livsmedelsföretag, Import och export samt Lagstiftning Livsmedelskontroll.

 

Brist på D-vitamin kan bland annat bidra till benskörhet. Läs mer på vår webb om just Benskörhet.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Få koll på höstens influensor

Under höst- och vinterhalvåret brukar vi drabbas av olika influensor. Dels säsongsinfluensan med starka förkylningssymtom och även den så kallade vinterkräksjukan. Vill du få bättre koll på hur läget ser ut kan du surfa in på Folkhälsomyndighetens webbsida.

 

Just nu skriver Folkhälsomyndigheten så här;

”Influensaaktiviteten i Sverige är fortsatt mycket låg. Sedan vecka 40 har totalt 3 fall av influensa A och 3 fall av influensa B rapporterats. Influensaaktiviteten i Europa är också fortsatt låg, men sporadisk aktivitet har rapporterats från ett fåtal länder.” Läs mer via denna länk.

 

Läs också om Folkhälsomyndigheten nya teknik för övervakning av influensavirus. Den ökar möjligheten att tidigt upptäcka nya virusvarianter, se länken här.

 

Du kan också gå in på Läkemedelsverkets webbplats och läsa om 2014-2015-års säsongsinfluensavaccin, se länken här.

 

Läs även om symtom och behandling av Influensa på Privatmedicin.se webbplats, se länken här.

 

Med god handhygien kommer man långt, så tvätta händerna och håll dig frisk.

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

När pratade du livsstil med din doktor senast?

Närmare hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana och över 20 procent av Sveriges sjukdomsbörda beror på ohälsosamma levnadsvanor, enligt beräkningar från Socialstyrelsen.

 

Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och vi vet idag att det på många plan går att förebygga ohälsa. Sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och viss diabetes m.fl. är sjukdomar som ofta utvecklas pågrund av ohälsosamma levnadsvanor. Så i detta blogginlägg vill vi lyfta fram levnadsvanorna och tipsa om vidareläsning kring dessa samt be dig fundera över när du senast pratade just levnadsvanor med din doktor. Om det var länge sedan så kanske det är dags nu, och att ni tillsammans kan se mönster som det är dags att bryta med eller nya vanor som du borde ta till dig.

 

7-8 skivor bröd per dag
De flesta av oss, lite äldre, minns säkert de ”7 till 8 rekommenderade brödskivorna” som Socialstyrelsen tyckte vi skulle äta varje dag. Men på Socialstyrelsens webbplats finns idag bra mycket mer att hämta för oss alla. Här finns en mängd nationella riktlinjer som både professionen och medborgarna har nytta utav. Dessa riktlinjer är till som ett stöd vid prioriteringar och erbjuder vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på, ta en titt här.

 

Levnadsvaneprojektet
Nu har Socialstyrelsen och Svenska läkarsällskapet haft ett gemensamt samarbetsprojekt kring Livsstil och hälsa kallad Levnadsvaneprojektet. Projektet avslutas nu 2014, men många hoppas på någon form av fortsättning. Levnadsvanprojektet är en del av de nationella riktlinjerna kring sjukdomsförebyggande metoder . Via denna länk kan du läsa mer och hitta intressant fakta att ta med till ditt nästa läkarbesök. Nationella riktlinjer kring levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder.

 

Vad innebär ”Sjukdomsförebyggande metoder”?

Hösten 2011 fastställdes Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Genom ett vetenskapligt underlag har man sett att läkares samtal med sina patienter är av stor betydelsen, inte bara för att ställa diagnos och ordinera behandlingar. När läkare öppnar upp för samtal om levnadsvanor kring rökning, fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol finns både goda hälsoeffekter och kostnadseffektivitet att uppnå.

 

Bakgrund till projektet; ”En försiktig beräkning grundad på Nationella patientenkäten 2010 visar att svenska läkare årligen för över sju miljoner samtal om levnadsvanor (tobak, alkohol, mat eller motion). Cirka en tredjedel av dessa förs på sjukhus. Vi gör därmed redan idag en mycket stor insats för patienternas bästa, men de nya riktlinjerna pekar också ut tydliga utvecklingsområden. Samtalen bör bli fler och öka i kvalitet. Vi behöver bli skickligare i att motivera och remittera patienter för livsstilsförbättringar, till exempel till kvalificerad rökavvänjning, skriver man på Socialstyrelsens webbplats.”

 

På Svenska Läkarsällskapets webbsida kan du läsa och Levnadsvaneprojektet;

 

”Hälsosamma levnadsvanor har i samhällsdebatten och media blivit alltmer uppmärksammade. Enligt Socialstyrelsen har hälften av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana och minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. () Detta betyder att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.

 

I projektet Läkares samtal om levnadsvanor har elva sektioner kommit igång med att sprida riklinjerna. En lång rad utbildningstillfällen har genomförts som under 2012 nådde ca femtusen deltagare, varav ca hälften läkare. Vi tror också att projektet kan bidra till ett kraftigt förstärkt teamsamarbete kring levnadsvanor. Samarbetet på riksplanet mellan olika professioner kring levnadsvanor har utvecklats mycket positivt. (..)” läs mer här 

 

Photos.com
Photos.com

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Via Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan sjukvården och även du ladda ner tester och broschyrer kring hälsofrämjande saker som påverkar vår vardag och våra liv. Läs mer och ladda ner här om Goda levnadsvanor på NHF’s webbplats

 

Testa dig själv och dina levnadsvanor:
Det finns även en dryckesdagbok, tobaksdagbok mm, med vars hjälp du själv kan påbörja tankar och inventera din egen relation till hälsosamma vanor.

 

Livmedelsverket

På Livsmedeslverket har också mycket bra information och är också delaktiga i Levnadsvaneprojektet. Se här efter mer information från dem, För hälso- och sjukvård – samtal om matvanor 

 

Lycka till mot ett hälsosammare liv…

 

Text Susanne Lj Westergren webbredaktör

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Paracetamol mot feber alltid rätt?

Feber är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras bland annat när vi får infektioner. Små barns infektionsskydd utvecklas successivt under de första åren och de drabbas därför, under den perioden i sitt liv, oftare av infektionssjukdomar än vi vuxna.

 

Vid bland annat virusinfektioner får dessutom barn lätt feber och många föräldrar är osäkra på när det är dags att ge barnet febernedsättande eller om de ska ge barnet febernedsättande över huvud taget vid en vanlig förkylning. Många är dessutom lite rädda för att barnet skall få hög feber och därmed feberkramper. Men febern i sig är inte farlig utan det är den bakomliggande sjukdomen som kan vara allvarlig.

© Silroby - Fotolia.com
© Silroby – Fotolia.com

Balansen mellan nytta och skada

I Läkartidningen nyligen (2014;111: CY3T) /klicka på länken, tar barnläkaren, professor emeritus Inge Axelsson upp pågående forskning inom detta område. Artikeln är skriven för den egna yrkeskåren men jag tycker det finns mycket intressant att läsa för andra också. Han kommer alltså inte med några lösningar utan belyser nya rön. Det han sedan vill lyfta fram i sin artikel är balansen mellan nytta och skada hos barn vid behandling med paracetamol (finns i t.ex. Panodil och Alvedon m.fl.

 

Kan paracetamol öka risken att få Astma och neuropsykiatriska problem?

Inledningsvis, i artikeln, kan vi läsa att; ”Under 2012 köptes det ut 122 000 000 definierade dygnsdoser av paracetamol i Sverige”. Men det finns inte så mycket annat att välja mellan när det gäller behandling av feber eller smärta hos barn och gravida.

 

Han berättar sedan om att flera studier nu pekar på att exponering för paracetamol under fosterlivet eller spädbarnstiden kan öka risken för astma och neuropsykologiska problem senare under barnaåren. Fast de finns även nyligen gjorda studier som menar att så inte är fallet. Den som är intresserad kan läsa mer via referenslitteraturen in artikeln.Han tar också upp forskning kring om det finns ett samband mellan paracetamolanvändning hos barn och vaccinationseffekter.

 

För den som vill läsa mer om barn och feber tipsar vi om de råd om behandling som för närvarande gäller i den så kallade Rikshandboken i barnhälsovård, se kapitlet Feber.  Rikshandboken i barnhälsovård ägs gemensamt av alla landsting och regioner. Boken finns webbaserad och även om den vänder sig till professionen så kan du som förälder ändå tillgodo göra dig en hel del av informationen.

 

Även på Privatmedicin.se har vi ett helt kapitel om Barnsjukdomar.

 

 

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Vi önskar en skön sommar

Äntligen sommar och semester

De flesta njuter av avkopplande dagar eller tar sig tid att göra projekt i hem och trädgård. Även Privatmedicin tar lite ledigt och uppdaterar därför inte så ofta under juli-augusti. Utan cirka en gång i veckan lägger vi ut våra läsares kommentarer samt svarar på frågor vid behov.
Lite lästips under sommaren följer här:

 

 

Trevlig sommar önskar webbredaktionen på Privatmedicin.se

 

Sverige i semestertider

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Enkla och bra solskyddstips

Att skydda sig mot ultraviolett (UV) strålning är viktigt året runt, inte bara under sommaren, vid vattnet eller på stranden. UV-strålar från solen kan nå dig även under molniga och disiga dagar, likaväl som ljusa och soliga dagar. UV-strålar reflekterar också mot ytor som vatten, cement, sand och snö

 

Men snart är sommaren här och för de flesta av oss innebär det att sola och bada men också att få extra ledig tid och hinna umgås ute i naturen . Men se till att både du och barnen inte får för mycket av det goda. Undvik konsekvenserna av överexponering från solen, för tyvärr kan den efterlängtade solbränna innebära för tidigt åldrande av huden, rynkor och hudcancer och i värsta fall melanom.

 

OBS; Timmarna mellan 10:00 till 16:00 är det mest farliga för UV-exponering, så begränsa tiden i direkt solljus vid dessa tidpunkter.

 

Photos.com
Photos.com

Solskyddsmedel
Använd solkräm med solskyddsfaktor (SPF) 15 eller högre, och med både UVA- och UVB-skydd.  Eftersom solskyddsmedlet försvinner på huden under dagen, så fyll på med ny om du vistas ute i solen i mer än två timmar eller efter att du simmat eller gjort saker som gör att du svettats.

 

Solskyddsmedel har en hållbarhet på högst tre år, men dess hållbarhet förkortas, om den har utsatts för höga temperaturer, så kontrollera solkrämens utgångsdatum. Gå in på närmaste apotek så får du bra råd och hjälp. Många apotekskedjor har också bra information på sin webbplats och säljer solskyddsprodukter via sina webbshoppar.

 

Kläder
Du kan även använda kläder för att skydda exponerad hud. Löst åtsittande långärmade skjortor och långa byxa i tättvävt tyg erbjudande det bästa skyddet mot solens UV-strålar. En våt t-shirt ger mycket mindre UV-skydd än en torr. Mörkare färger kan erbjuda mer skydd än ljusare färger.  De flesta vill dock ha mindre täckande kläder, men tänk på plaggens SPF värden.

 

Huvudbonader
Använd en hatt med så pass brett brätte att den skuggar ansikte, huvud, gärna öron och nacke också. Använd gärna tyghatt istället för stråhattar och liknande material som ofta har mer hål i strukturen. En mörkare hatt kan erbjuda mer UV-skydd. Om du använder keps, bör du också skydda öronen och nacke med extra solskyddsfaktor eller genom att bära kläder som täcker istället.

 

Solglasögon
Skydda dina ögon från UV-strålar för att på så sett minska risken för grå starr.  Solglasögon skyddar även huden runt ögonen från solexponering . Använd gärna solglasögon som sluter tätare runt ögat och som har så högt UVA- och UVB –strålskydd som möjligt .

 

Skugga
Håll dig gärna i skuggan mitt på dagen då solen är som starkast. Du kan minska risken för hudskador och hudcancer genom att söka skugga.  Totalt sett är bästa insats för att skydda din hud att använda solkräm eller ha solsäkra kläder även när du är i skuggan.

 

Se denna lilla filmsnutt från Strålskyddsmyndigheten; 450 nyanser av rött

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom

Alla sidor-mobil_topp

Gör ett djupdyk i hjärnan

På Forskning.se finns en intressant webbplats om ”Hjärna” med allt ifrån hur den ser ut till dess funktioner i både normala fall och vid sjukdom. Det finns även att läsa om hur man forskar kring hjärnan vid sjukdom och skada.

 

Du når webbplatsen Hjärnan genom att klicka på denna länk. Där kan du läsa fakta kring Funktion, Basfakta, Hälsa & Ohälsa, Metoder, Historia&Framtid mm.

 

Photos.com
Photos.com

 

Jag tycker informationen med både text, illustrationer och bilder från utställningar mm ger en fin överblick och får en att bättre förstå hur fantastisk vår hjärna verkligen är, men samtidigt hur sårbara vi är och hur viktigt det är med kunskap och forskning för att upprätthålla god hälsa och välmående. Genom fördjupad kunskap vet vi idag att det finns mycket som kan göras för att träna upp vår hjärna och få den att må bättre. Dessa kunskaper gäller både hur den friska hjärnans kapacitet kan utvecklas och om nya spännande metoder för hur en skadad hjärna kan tränas upp.

 

”Om Se hjärnan
Webbplatsen Se hjärnan var ursprungligen en del i ett större samarbetsprojekt som bestod av ytterligare fyra delar: en vandringsutställning, utställningsfilm, skrift och programverksamhet i direkt anslutning till utställningen. Hela satsningen Se hjärnan var ett samarbetsprojekt som involverade KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Vandringsutställningen turnerade runt i Sverige under 2005 till 2007. Idag lever webbplatsen Se hjärnan vidare på forskning.se och uppdaterades 2012-04-24 tillsammans med Karolinska Institutet.”

 

Källa: Text hämtad från deras webbplats.

 

Alla sidor-mobil_mitten

Alla sidor-mobil_bottom