Periodisk fasta för bättre hälsa?

Det hoppas Sveriges första vetenskapliga forskningsstudie kring den populära 5:2 dieten ta reda på. Sverige är dessutom först ut i världen med en långtidsstudie kring dietens effekt . Men det är redan massor av människor som testat 5:2an själva och blivit nöjda med både viktnedgång, ökad ork och hälsa.

 

Som alltid finns det mycket pengar att tjäna på varje ny diet som blommar upp och marknaden översvämmas av nya 5:2 kokböcker. De flesta matmagasin och dagstidningar har haft recept, reportage och inslag med läkaren och medicinjournalisten Michael Mosely, som gjort dieten känd.  Men det finns givetvis också de som tror att detta enbart är en dietfluga som snart försvinner för att ersättas av en ny diet.

 

Dieten är upplagd så att du äter som vanligt 5 dagar i veckan och de två övriga dagarna fastar du genom att enbart äta ca 600-500 kilokalorier om dagen fördelade på ett mål eller flera mindre mål. Normalt behöver män få i sig ca 2200 kcal och kvinnor ca 2000 kcal per dag.

 

Se mer på SvT-Agendas webbplats;

 

Photos.com

Photos.com

Periodisk fasta under studieluppen

Det är Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet i Solna, som ansvara för denna kliniska forskningsstudie. Vi har tidigare kunna läsa och höra om hennes engagemang och förhoppning om dietens positiva effekter för bland annat personer med diabetes och fetma. (Se länkarna i slutet av inlägget, med mer information kring dietens verkningsmekanismer)

Hon har börjat tröttna på all kritik kring dieten, och om att den kan framkalla ätstörningar mm.  Hon ser den mer som en medicinsk kost än en diet, för den förespråkar en allsidig mathållning utan ytterligheter.

 

– Det är viktigt för folkhälsan att vi får en vana att äta mindre, det vill säga färre kalorier och därmed minskar övervikt och fetma som i sin tur ligger till grund för många svåra och livshotade sjukdomstillstånd, säger hon, och tillägger att 5:2 självklart inte är någon diet för gravida och ammande mammor, idrottsutövare eller ungdomar som växer.

 

Kan periodisk fastan göra oss friskar?

Kerstin har själv testat dieten och tyckte att den fungerade bra.

– Det var svårast de först två veckorna, men sedan känns det lättare att klara av fastedagarna. Intressant är att om man någon gång bryter en fastedag för man blir bortbjuden eller så, då får man åter igen ett väldigt sug efter mat och har svårare att bemästra begäret efter att ”småäta”. Det som triggar detta begär är inte kopplat till egentlig hunger utan styrs mer av insulinpåslag eller påslag från olika hormonpåslag, förklarar Kerstin Brismar.

 

Det hon vill få svar på primärt är om man kan påverka insulinnivåerna och insulinkänsligheten med den här dieten. Om man kan göra detta är det väldigt bra, inte bara vid diabetes, utan även för att minska risk för hjärtkärlsjukdomar, cancer och demens samt risk för det metabola syndromet och övervikt.

 

Stort intresse från allmänheten
Det har inte varit svårt att rekrytera personer till studien. Många har hört av sig direkt till Kerstin Brismar för att de vill delta.

 

– Vi har också rekryterat patienter som varit med i andra studier jag och andra kolleger gjort och så har vi som sagt fått mycket uppmärksamhet via media.

 

Men att få tillstånd att starta en studie tar lång tid, det är mycket som skall förberedas och planeras med etikansökan som skall lämnas in och godkännas, finansiering av projektet, med mera. Hon är glad över att hon redan nu har finansiering så att hon kan starta sin studie i slutet av oktober.

 

Efter sommaren har det nu infunnit sig en viss otålighet från de presumtiva deltagarnas sida.

 

– Många har mailat och uttryckt en stark önskan och förhoppning om att studien skall starta så snart som möjligt, för de vill så gärna testa dieten.  Och då har jag sagt att de går utmärkt att börja redan nu med dieten, man kan träna och se hur det fungerar för just dig, det gör inget för studieresultatet på sikt.

 

80 personer deltar
Totalt sett deltar 80 personer i ett ålderspann mellan 18 år och uppåt. Kerstin Brismar tycker det är viktigt att både unga och pensionärer kan delta, bara de uppfyller inklusionskriterierna.  Deltagarna är jämt fördelade mellan fyra grupper; fetma med BMI >30, överviktiga BMI 25-30, en grupp i övre gränsen för normalvikt men med ökad bukfetma samt personer med typ2 diabetes. Studien ska pågå i sex månader med en eventuell förlängning på ytterligare ett halvår.

 

Studieupplägget innebär inte så många besök eller ansträngningar för patienterna och man använder sig också i viss mån av internet som digital resurs och kommunikationskanal. Studiestarten sker via ett uppstartsmöten på Karolinska sjukhuset. Där får patienterna information av Kerstin Brismar och forskningsteamets dietist.

 

Inspiration på menyn
– På detta första möte får deltagarna allmänna kostråd om vad som är bra och nyttig mat och varför vi tycker så. Det kommer också informeras om vad de bör tänka på kring livsstil och hälsa och de får ett 10-tal recept att välja mellan för de två fastedagar . Under dessa dagar skall de bara äta ca 500-600 kalorier. Recepten är lätta att använda och kräver liten tillagningstid, allt skall vara enkelt och gå snabbt att göra, det är viktigt tycker jag för att man skall orka med denna kostförändring.

 

Dietisten informerar via bilder på portionsstorlekar, med mera, så att alla får samma uppfattning om vad de skall tänka på och hålla sig till. För vad som är till exempel en ”normal” portion för en person kanske är jättemycket för en annan och vice versa.

 

– Recepten är ännu så länge hemliga för allmänheten, men det är mycket möjligt att vi trycker dem senare i samband med resultatet av studien, säger hon.

 

Kost- och levnadsvanor via nätenkät
Sedan har Karolinska Institutet lagt upp en webbplats kring vad som är bra kost och levnadsvanor och till den är det även kopplat enkäter som deltagarna skall fylla i under studiens gång. Denna webbplats når deltagarna genom att logga in med personliga lösenord.

 

Efter sex veckor kommer de på sitt första återbesök och det är först nu man kan börja se och mäta om kosten haft någon effekt på kroppen förutom den för personen efterlängtade viktnedgången. Sedan blir det ytterligare besök efter tre och sex månader.

 

– Det vi mäter och vill undersöka är vad som händer med en rad medicinska faktorer hos deltagarna när de försätter sig i en periodisk fasta. Vi mäter förändringar i kroppsfett, midjemått, blodtryck och via blodprov; blodfetter, blodsocker, inflammationsmarkörer, insulinkänslighet, insulin och IGF-I och en rad andra hormoner.

 

Hon tror vissa deltagare kommer svara bra på dieten och andra mindre bra. Och vissa kommer svara bra på vissa parametrar, men inte på alla parametrar. Varför det är så här kan bero på skillnader i vår genetiska bakgrund, menar hon.  Men det är intressant att kartlägga sambandet kring detta.

 

Man kommer också låta deltagarna gör en kostregistrering via nätet under några sammanhängande dagar när de äter fritt, alltså inte under fastedagarna. Denna kostregistrering kommer de göra vid flera tillfällen.

 

– Vi vill se om deras kost- och levnadsvanor i stort ändrar sig över tiden, på grund av att de deltar. För detta kan ju också påverka resultatet och provsvaren och måste tas med för att kunna göra en korrekt utvärdering av hela dietens och studiens resultat.

 

Män och kvinnor påverkas olika
– Det verkar som om överviktiga och feta män har lättare än kvinnorna att gå ner i vikt med denna diet. Kanske är det generellt så att bukfetman, som de flesta män har, är mer ”rörligt” och lättare att bli av med än den mer ”generella” fetman som kvinnor oftare har. Det vill säga den fetma som mer hänger utanpå under huden sk. subkutant fett vid höfter, lår etc. Sedan tror jag att hormonerna påverkar detta också, östrogenbrist gör till exempel att vi kvinnor lagar fettet lättare. Sedan tror jag att dieten i sig, att äta vanligt fem dagar och fasta två dagar verkar passa många män bättre än oss kvinnor, vilket är en intressant tanke.

 

(Bukfetman eller sk. visceralt fett, utgörs av de fettdepåer som sitter kring de inre organen)

 

Andra länder mer positiva
I andra länder tror läkare mer på dieten och är inte alls så avogt inställda som svenska läkarkåren. Kerstin vet att liknande studier planeras i andra länder och att intresset är stort kring studier med 5:2.

 

– I England är intresset stor bland läkarna och Michael Mosely har bland annat blivit inbjuden att prata i parlamentet. Politikerna där är intresserade av att se om dieten skulle kunna vara något bra för folkhälsan, säger Kerstin Brismar.

 

Fakta – om 5:2

  • Se på Svt-Play-program nr 11 i serien

”Fasta är ett urgammalt sätt att må bättre, men fungerar det? Kan man låta bli att äta periodvis och på så sätt förlänga livet? Vetenskapsreportern Michael Mosely bestämmer sig för att förändra sitt liv, men han vill inte späka sig dagligen och äta nyttigt jämt. Därför beger han sig till Amerika för att hitta ett annat sätt att bli smalare, må bättre och leva längre. Han provar att fasta och dessutom undersöks fastande ur ett rent vetenskapligt perspektiv. Kan man äta vad som helst de flesta av veckans dagar bara man fastar regelbundet? Programledare: Victoria Dyring.”

Länk; http://www.svtplay.se/video/1120851/del-11?tab=program&sida=2

 

  • Se mer på SvT-Agendas webbplats

Att äta mycket lite två dagar i veckan och ”som vanligt” de andra dagarna, det vill säga 5:2-metoden, har blivit omåttligt populär. Böcker om 5:2 toppar listorna över bokförsäljningen och på hälsosajterna dominerar klicken på den nya dieten stort.

http://www.mathalsa.matochvanner.com/artikel/52-debatten-i-svt-agenda/520

 

  • Ett sötare blod.

Läs mer om periodisk fast på Ann Fernholms blogg Ett sötare blod. Anna är vetenskapsjournalist och har doktorerat i molekylär bioteknik
Länk;http://ettsotareblod.se/varfor-ar-periodisk-fasta-bra-for-kroppen/

 

Fakta – Vad är klinisk forskning

Klinisk forskning har som syfte att lösa ohälsoproblem eller identifiera faktorer som leder till ökad hälsa och livskvalitet. Klinisk forskning behöver hälso- och sjukvårdens struktur och resurser för att kunna genomföras. Detta ofta i en samverkan med akademin och industrin för att skapa innovativa processer och för att utvinna konkreta resultat så att nya läkemedlen och behandlingsmetoderna snabbt kan komma vården, patienten och samhället till nytta.

Etiskt regelverk styr

Forskningen styrs av etiska regelverk. Vid patientnära klinisk forskning deltar du alltid frivilligt oavsett om du är en så kallade ”frisk frivillig” eller patient på en klinik. Det brukar upprättas ett kontrakt, ett så kallat ”Informerat samtycke”, mellan patienten och ansvariga för den kliniska studien, där det tydligt framgår vad det innebär att delta och att du när som helst kan avsluta ditt deltagande utan att behöva uppge varför. Deltagarna omfattas av en patientförsäkring och i vissa fall en läkemedelsskadeförsäkring .

 

Källa: Regeringskansliet och  www.codex.uu.se

Uppdaterad: 2017

Nyhetsbrev

Gå med i vårt nyhetsbrev.