Vilket kostråd är bäst?

Nu presenterar SBU sin rapport ”Mat vid fetma”. Läs om vad den säger om din favoritdiet och kolla in de övriga råden om kost- och dryckesvanor som granskats och om hur de påverkar vår vikt och hälsa.

 

”Flera olika råd om ändrade matvanor kan leda till lägre vikt hos personer med fetma. Därför är det bra med ett brett utbud av kostråd. På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd. Vi vet inte heller hur de olika kostråden påverkar hälsan på längre sikt.” Detta kan du läsa om i pressmeddelandet till rapporten som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) publicerat nu i september.

 

Det är en 530 sidors systematisk granskning och litteraturöversikt av de över 16 000 vetenskapliga studier som finns inom detta stora och populära debattområde. Förutom genomgången av olika kost och dieter tar rapporten även upp hälsoekonomiska aspekter på vår kost och hälsa, samt vilka kunskapsluckor som finns och framtida forskning.

 

Det är en intressant läsning väl värd sin plats bland det övriga informationsflödet och en god stund av din tid. Här kan du ta reda på vad forskningen idag säger om just den diet du tror på och försöker följa. Den ger dig nya infallsvinklar och ett bra övergripande perspektiv på hur kost, vikt och hälsa hänger ihop.

 

Photos.com

Photos.com

 

Nedan information i kursiv text är hämtad från SBU´s webb. För att ladda ner hela rapporten och den kortade sammanfattningen på 52 sidor, klicka på respektive text, eller gå till deras webbplats på http://www.sbu.se/218

 

  • Viktnedgång hos vuxna. Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.

 

  • Viktnedgång hos barn- och ungdomar. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda till viktnedgång bland barn och ungdomar med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om övriga kostråd som är effektiva för vuxna med fetma också är effektiva för personer under 18 år.

 

  • Bibehållande av lägre vikt. Efter att personer med fetma har gått ner i vikt kan de behålla sin vikt bättre med råd om lågfettkost med lågt glykemiskt index och/eller högt proteininnehåll än med lågfettkost med högt glykemiskt index och/eller lågt proteininnehåll. Det saknas underlag för att bedöma om även råd om t ex lågkolhydratkost och medelhavskost är effektiva för att förebygga viktuppgång efter viktminskning.

 

  • Insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom. För personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak.

 

  • Insjuknande i diabetes. Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och hos dem som dricker mycket kaffe, men den är högre hos dem som dricker söta drycker. Däremot leder inte råd om lågfettkost till minskad risk att insjukna i diabetes jämfört med råd om en kost med standardinnehåll av fett, bland kvinnor med fetma som har passerat klimakteriet.

 

  • Kunskapsluckor. Det går inte att bedöma om andra typer av kost eller dryck har betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Underlaget är också otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av följande studerade livsmedel: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter.

 

Bakgrundsinformation
I Sverige har förekomsten av fetma hos vuxna har mer än fördubblats under de senaste 30 åren. Fetma uppkommer när vi får i oss mer energi än vi förbränner. Att ge råd om ändrade matvanor, för att minska energiintaget, är första steget när man behandlar fetma. Inom hälso- och sjukvården råder delade meningar om vad som är goda råd vid fetma. SBU har inte granskat studier som rör kostråd till normal- eller överviktiga personer eller till hela befolkningen. (Källa SBU)

Uppdaterad: 2017

Nyhetsbrev

Gå med i vårt nyhetsbrev.