Njursvikt

(Uremi)

Definition

Sviktande funktion i njurar. Njurfunktionen uttryckes i GFR ml/min (Glomerulär filtrationshastighet). Tillståndet ger symtom först när njurfunktionen är nedsatt med mer än 70 %. Patienten har då GFR under c:a 20 ml/min.
GFR över eller lika med 90 ml/min = normal njurfunktion
GFR mellan 60-89 ml/min = lätt nedsättning av njurfunktionen.
GFR mellan 30-59 ml/min = måttlig nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
GFR mellan 15-29 ml/min = avancerad nedsättning av njurfunktionen (njurinsufficiens).
GFR under 15 ml/min = sviktande eller helt upphörd njurfunktion.

Orsak(-er)

Kronisk njursvikt orsakas bl a av hög ålder som är den vanligaste anledningen, njurinflammationer som glomerulonefrit, vaskulit, diabetes (nefroskleros), högt blodtryck, rökning, nedsatt blodcirkulation i njurarna beroende på blodkärlförträngning i njurartärer eller åderförkalkning i njurarnas blodkärl, avflödeshinder pga stor prostata, tumör, nedsatt nervreglering av urinblåsan, bindvävstillväxt under bukhinnan (retroperitoneal fibros) eller sjukdomar som amyloidos, SLE, cystnjurar och ärftliga njursjukdomar.
Akut njursvikt orsakas av tillfällig störning i njurarnas blodcirkulation i samband med hjärtinfarkt, lågt blodtryck, infektion, uttorkning, förgiftning med alkohol, svamp eller läkemedel som ASA, litium, teofyllamin m fl. Akut njursvikt ses också i samband med akut avflödeshinder som vid förstorad prostata och vid njursten.

Symtom

Kronisk njursvikt är till en början symtomlös. Stigande blodtryck och patienten får eventuellt blodbrist. Så småningom trötthet, minskad aptit och vikt, illamånde, eventuellt klåda och svullnad i kroppen. Sena symtom är hjärt- kärlsjukdom som stroke, hjärtinfarkt, nedsatt blodcirkulation i armar och ben (perifer arteriell insufficiens) och förändringar i ögats blodkärl (retinopati). Skummande urin vid stort urinläckage av äggvita.

Akut njursvikt: ger minskad eller upphävd urinproduktion, illamående, eventuellt kräkningar. Sänkt allmäntillstånd,eventuellt förvirring och medvetslöshet.

Status

Till en början saknas symtom. Mikroäggvita i urinen, eventuellt är testet för äggvita i urinen (U-prot) positivt. Så småningom sänks blodvärdet (Hb), blodtrycket stiger och patienten visar eventuellt tecken på blodkärlsförkalkningar, kroppssvullnad och förhöjda blodfetter.

Utredning

S- Kreatinin är det klassiska provet inom öppenvården. Testet har felkällor bl a vid liten och/eller avtacklad patient, vid muskelskador, lindrigt nedsatt njurfunktion.
S-Cystatin C föreslås ersätta S-Kreatinin vid diagnos. Denna analys har god koppling till med testet GFR och laboratoriet kan ge Cystatin-C värdet omräknat till GFR.
Kreatininclearance (se formel nedan) ger mer precist värde.
Övriga laboratorieprover: äggvita i urinen (U- albumin),. mikroäggvita i urinen (U- microalbumin). Blodsocker (P- Glu). Blodvärde (Hb). Sänka (SR) Snabbsänka (CRP). S- albumin. Blodfettsanalyser (S-Kolesterol, HDL, LDL, S- triglycerider). Kroppens saltbalans (S- Elektrolyter). S- Ca. S-Urea.
Lyssna över njurartärer och kontrollera blodtrycket. Tag S-Cystatin C som utgångsvärde för njurfunktionen som sedan följes med S-Kreatinin.

Kreatininclearance i ml/min uträknas enligt:
Män: 1,23 x (140-ålder) x vikt i kg dividerat med S-Krea i mmol/l
Kvinnor: 1,04 x (140-ålder) x vikt i kg dividerat med S-Krea i mmol/l

Vid misstanke om njurinflammation beställs ett vasculitprov (p-ANCA).
Det kan också skrivas en remiss för ögonbottenundersökning.
Diskutera eventuell rökning.

Behandling

Vid nefrotiskt syndrom ges en akutremiss till njurmedicinsk klinik. Detta syndrom innefattar att patienten har kroppssvullnad, äggviteläckage i urinen som överstiger 3,5 g/dygn, lågt albumin i urinen och ofta höga blodfetter.
Det är viktigt att de patienter som röker, slutar med detta.
Vid läkemedelsbehandling av blodtrycket ges ACE- hämmare och/eller AII – antagonist. Målet med blodtryckssänkningen är att denna skall sänkas till under 125/75mmHg. Det blir ibland nödvändigt att utöka behandlingen med tillägg av Ca- hämmare.
En viktig del i behandlingen är att behandla och normalisera eventuell diabetes och förhöjda blodfetter.
Det är av vikt att gå igenom patientens övriga läkemedel och se till att patienten är mycket försiktig med preparat som NSAID, digoxin och antidiabetespreparat bl a metformin. Dessa preparat skall patienten sluta att använda om S-Kreatinin stiger. Dessutom skall man vara försiktig med att använda kaliumsparande läkmedel och kaliumtillskott.
Dosreduktion av medicinering då GFR värdet understiger 60 ml/min. Detta gäller ffa mediciner som utsöndras övervägande via njurarna t ex penicilliner, cefalosporiner, digoxin liksom aminoglykosider.
Vid GFR värde under 30 ml/min måste man överväga att avsluta behandling med kaliumsparande vätskedrivande läkemedel (diuretika), kaliumsparare samt minska dosen eller helt avbryta behandlingen med ACE- hämmare. Sk tiaziddiuretica ersätts med loopdiuretika, behandling med NSAID- preparat avslutas, och tabletter mot diabetes ersätts med insulin.
Samråd med läkare på njurmedicin då S-Kreatinin överstiger 200 eller vid snabbt stigande S-Kreatinin eller vid GFR under 30 ml/min.
Icke farmakologiskt bör patienten träna regelbundet. Kosten skall vara saltreducerad och vara fattig på äggviteämnen. Stor återhållsamhet beträffande mat som kött, fisk, ägg, ost mm. Dietistkontakt rekommenderas.
Så småningom kan det bli aktuellt med dialys eller njurtransplantation.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Njursvikt i forumet

11 Kommentarer

  1. Monica skriver:

    Hej! Är 49 år och har njursvikt, nu ca 20 % funktion. Jag har börjat känna mig väldigt dålig men läkaren vill inte tro att det beror på njursvikten. Jag har blivit mycket trött och känner mig matt. Blir andfådd väldigt snabbt. Tappat aptiten och hur lite jag än äter så mår jag väldigt illa efteråt. Ibland kräks jag. Har alltid ont i huvudet. Stora sömnproblem bland annat beroende på att det kliar på olika ställen över hela kroppen. Jag fryser jämt, speciellt om händer och fötter. Vikten pendlar 5 kg hit och dit mellan morgon och kväll. Jag har också fått kramp då och då i vader, händer och fingrar. Är förvirrad nu och undrar vad det annars kan vara för fel på mig? Kan jag få något tips om vad jag ska göra eller vart jag kan vända mig är jag mycket tacksam.

    • WebbredaktörenLisbeth skriver:

      Det låter som att du skulle gå tillbaka till din läkare och be att de tar ställning till dina symptom ännu en gång. Om du inte får hjälp där ska du kanske söka på en annan vårdcentral på orten där du bor. Hälsningar webbredaktören

  2. Chatarina skriver:

    Hej!
    Jag är 52 år. Har vid en hälsokontroll fått veta att jag har ett lågt gfr-värde 59 ml/min. Har inte högt blodtryck, diabetes eller andra sjukdommar som är typiska vid njursvikt. Har dermografisk urticaria samt problem med ”vita fingrar” sedan många år tillbaka. Finns det någon förklaring till mitt låga gfr-värde då jag känner mig helt frisk?

    • Susanne skriver:

      Hej. Jag hoppas du har fått tid för kontroll och uppföljning av ditt gfr-värde. Kanske var detta bara ett tillfälligt felvärde, sådant händer ju emellanåt. Ta med dina frågor kring värdet till den läkare du möter, som har bättre möjlighet ställa följdfrågor till dig och på så sätt ge ett rimligare svar. Mvh webbredaktören

  3. Ingvar skriver:

    Hej Camilla
    Känner igen symtomen, jag hade gallsten.

  4. Camilla skriver:

    Hej!
    Jag är 28 årig trebarnsmamma och har just nu väldigt ont i magen. Började för 6 dagar sen då jag på kvällen fick fruktansvärt ont i nedre delen av magen. Ungefär vid livmoderstrakten. Kändes som någon kramade åt ordentligt i magen. Även knivskarp smärta. Hade även feber. Runt 38. Sen har det fortsatt på samma vis. Febern kommer och går. Ringde igår till hc och träffade en läkare. De kollade graviditet, hb, crp och puls. Så hade jag som mest ont på höger sida nere i magen och strålade upp till innanför revbenen på vänster sida. Pulsen låg på 112 men proverna visade ingenting. Han sa han kunde utesluta allt allvarligt. Blev då hemskickad med recept på naproxen och inget mer skulle göras. Nu ligger jag hemma i soffan och har 39.9 i feber och känner mig varken bättre eller sämre i magen. Kanske att det gör mer ont uppe till vänster och mindre nere i magen. Får ingen förklaring till vad som gör så ont! Sen känner jag mig lite sviken eftersom jag inte tagits på allvar. Jag har ju så ont! Kan jag verkligen känna mig trygg med att det inte är något allvarligt? Vad kan det vara? Tacksam för svar.

  5. Pia skriver:

    Hej! Jag är 56 år, äter Losartan samt Simvastatin. Mitt bltr ligger dock ”normalt” vid de senaste kontrollerna. Mitt problem är att jag sedan 3-4 månader svullnar upp i kroppen nattetid, jag kan vakna några gånger varje natt av domningskänsla i armar/händer samt svullnad, vilket visar sig i att jag har svårt att knyta händerna. Efter morgonduschen brukar svullnadskänslan släppa. Detta oroar mig väldigt mycket då jag dessutom får gå upp 1-2 gånger per natt och kissa, vilket är ett nytt fenomen. Jag känner mig också tröttare än normalt. Tilläggas kan att jag tränar på gym 1-2 gånger i veckan. Jag kommer att kontakta min husläkare för kontroll, men vill ändå spåna lite med er. Med vänlig hälsning /Pia

    • Susanne skriver:

      Hej Pia. Det är bra att du reflekterar och reagerar över symtom i kroppen som du inte känner igen. Så det är helt rätt med en tid hos din husläkare som kan prata mer med dig och kolla prover för att utesluta nya sjukdomstillstånd och se över biverkningar för de mediciner du äter. Så bra att du tränar och försöker hålla de grå och vinterkylan på avstånd. Mvh webbredaktören

    • Marika skriver:

      Hej Pia,

      Man kan uppvisa samma symtom vid hjärtsvikt. Vätskan samlas i extremitteter och buken nattetid. Man kissar flera gånger nattetid och känner sig trött. Dessa symtom utlöses av olika mekanismer och vara symtom på att hjärtat funktion sviktar. Men det behöver inte vara det. Hjärtsvikt kan vara pga. en hjärtklaff som läcker osv. Hoppas att du har varit hos din doktor och fått hjälp och det inte var hjärtsvikt. Med vänliga hälsningar/Dr.M

  6. Marie skriver:

    Hej. Jag är 29 år gammal 163 cm lång 48 kg. Ingen större muskelmassa.äter och dricker bra. Har upptäckt att jag högt bltr av oklar anledning . Mitt diastoliska tryck ligger nästan vid varje blodtrycksmätning på 90. Har sökt för detta på vårdcentralen. Mitt krea låg då på 58. Togs ett cystatin C som var under ref. Fick göra en urinsamling som
    Var ok. Detta var för ett år sedan. Jag har fortfarande högt blodtryck och har nu flyttat till en annan stad . Går där till vårdcentralen ock där ser man att mitt blodtryck är förhöjt . Prover tas Labb krea 70 Natrium 135. Inget cystatin c tas . Läkaren på min nuvarande vårdcentral påstår att krea 70 är normalt och na 135 kan vara kostbetingat. Jag har själv gjort en GFR beräkning och får det till 79 ml vilket inte är normalt? Bör jag kräva vidare utredning för mina njurar? Tack på förhand /lina

    • Susanne skriver:

      Hej. Dina värden ligger normalt och precis i gränslandet till normalt, så det känns inte oroande. Du är 29 år och du skriver inte om du har några andra symtom eller eventuella sjukdomar, eller om du har någon ärftlighet för njursjukdom eller högt blodtryck. Sådana komponenter brukar vara bra att ha med vid en bedömning. Ett lite förhöjt blodtryck på en i övrigt ”frisk” person brukar man få ner med att öka sin kondition och träna lite mer. Om du känner dig fundersam och inte nöjd med den nya läkare du fått kan du alltid gå till någon annan och se hur dennes bedömning och bemötande är. Läs också på vår sida om högt blodtryck, kanske kan det ge mer kunskap. Mvh webbredaktören.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓