Impotens

(Erektil dysfunktion / Potensbesvär.)

Definition

Oförmåga att uppnå eller behålla tillfredsställande erektion för att genomföra ett samlag.

Orsak(-er)

Det är sällan som orsaken är primär, d v s att impotensen har funnits från början. Om orsaken dock är primär finns den ofta att hämta i psykologiska faktorer som t ex rädsla för intimitet, rädsla för sexuella situationen, depression, sexuell skuld, stress med åtföljande sänkta testosteronnivåer.
Sekundär impotens däremot är inte ovanlig och inträffar, när en man som tidigare kunnat få och behålla erektion, inte längre kan göra detta. Bakgrunden till problemet kan vara:

  • Psykosocial i form av stress.
  • Impotens i samband med läkemedelsbehandling är en annan vanlig orsak. Det är framför allt vanligt vid behandling av högt blodtryck med betablockerare, vattendrivande medel eller klonidin. Dessutom ger många psykofarmaka (bensodiazepiner och antidepressiva) impotensbesvär. Användandet av cimetidin mot förhöjd magsyra kan också ge impotens. Det är dock vanligare att bakomliggande sjukdom orsakar impotensen än att medicinering gör det.
  • En annan vanlig orsak är ”åderförkalkning” i penis blodkärl eller dåligt blodflöde i kärlen på grund av läckage. Ibland en kombination av dessa båda. Detta ses ofta hos personer som har högt blodtryck, diabetiker eller rökare. Ibland är impotens patientens första symtom på hjärt-kärlsjukdom.
  • Ibland finns också en hormonell orsak. Det kan då vara ett obalanserat sköldkörtelhormon, Cushings sjukdom eller lågt värde av det manliga könshormonet testosteron. Många män som har svårt att ”tända” sexuellt tror sig ofta ha brist på manligt könshormon vilket dock sällan är fallet.
  • Neurologiska orsaker till impotens kan vara slaganfall, MS (multipel skleros), ryggmärgsskador, Parkinsons sjukdom, depression.
  • Kirugiska orsaker. Vanligt efter behandling mot prostatacancer som t ex vid totalt bortopererande av prostatakörteln och strålbehandling.
  • Övriga orsaker: Alkohol, narkotika, tobak, KOL, sömnapné, urinförgiftning av blodet (uremi).

Diagnos

Det är viktigt att kartlägga sjukhistorien, framför allt vad gäller besvärens varaktighet och eventuella variationer. Hur är patientens sociala situation inte minst med tanke på hur parförhållande fungerar? Hör med patienten: har han morgonerektion, lustkänsla eller är han stressad?

Utredning

Patientens sjukdomshistoia är oerhört viktig.
Det görs en allmän medicinsk undersökning som fokuserar på vilka läkemedel som eventuellt används, liksom på användning av alkohol och rökning. Kartläggning av eventuell förekomst av diabetes, högt blodtryck eller åderförkalkning.
Undersökning av yttre könsorgan och prostatakörtel görs.
En bedömning görs också av den hormonella situationen samt eventuell förekomst av neurologiska sjukdomar och cirkulationssjukdomar.
Laboratorieprover: Blodtryck. I enstaka fall kontrolleras också Blodsocker, S-kolesterol, ämnesomsättningsprover, PSA (Prostataspecifikt antigen) och analys av övriga hormoner som styr erektionen (testosteron, LH, FSH, prolaktin). Dessa prover brukar dock inte kontrolleras om patienten har normal sexlust och normal skäggväxt.
Man kan också spruta in 5-15 1/µg alprostadil i svällkropparna på penis. Inled med låg dos (2,5 1/µg) om patienten har en ryggmärgsskada eller om en psykologisk komponent överväger. Uteblir erektionen kan detta tyda på att patienten har en blodkärlsjukdom.
Har patienten en begynnande generell åderförkalkning måste detta också utredas på lämpligt sätt.

Behandling

Om det finns en grundorsak, behandlas denna. Behandling med mediciner har en central roll,. De har ofta bra effekt och minskar patientens rädsla för ett misslyckande. Efter ett tag klarar sig ofta patienten utan mediciner. Samtalsterapi kan också vara aktuellt. Det är viktigt att engagera partnern och dess önskemål i behandlingen.
Hjälp patienten att sluta röka och att minska sitt ev. alkoholmissbruk.
Behandla också eventuellt högt blodtryck, höga blodfetter och höga blodsockernivåer.

Läkemedelsbehandling.

PDE-5-hämmare: Finns tre preparat, sildenafil, vardenafil resp tadalafil. Dessa hjälper i cirka 70% av fall med impotens. Medicinerna ökar blodtillflödet till penis. Detta förutsätter dock att patienten har kvar sitt intresse för sexualitet. Tadalafil har längre varaktighet än de övriga preparaten.
Inget av preparaten får användas om patienten använder nitrattabletter mot kärlkramp. Man måste ockå iaktaga försiktighet om patienten har eller misstänks ha en förträngning vid aortaklaffarna (aortastenos).
Tablettbehandlingen kräver sexuell stimulans för att ge effekt.
Andra alternativ är en injektion i svällkropp i penis av alprostadil (PGE1). Detta kräver noggranna instruktioner. Alprostadil kan även användas som uteralstift (salva som förs in urinröret med hjälp av ett stift). Alprostadil ger tillfredställande erektion i nästan samtliga fall även utan sexuell stimulans.
Proteskirurgi kan i särskilt svåra fall ge tillfredställande resultat där medicinsk behandling ej varit framgångsrik.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Impotens i forumet

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓