(Lumbago / Rygginsuffciens)
Definition
De vanligaste ryggsjukdomarna: Diskbråck, ischias, ryggskott, sätesmuskelsmärta, rygginsufficiens och förträngd ryggmärgskanal behandlas i särskilda avsnitt i detta kapitel.
Orsak(-er)
Besvären kommer ofta från muskulaturen. Eventuell bakomliggande skada eller sjukdom kan ofta ej preciseras.
Psykosociala faktorer som vantrivsel på jobbet och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation, har visat sig kraftigt öka risken för långvarig ryggproblematik.
I fall med kroniska ryggbesvär i upp emot 1 år och då man uteslutit annankroppslig orsak till ryggsmärtorna, har man kunnat påvisa störningar i hjärnans reglering av smärtupplevelse. Smärtan underhålls via en sänkt smärttröskel m fl mekanismer.
Arbetsmoment som återkommande tunga lyft, särskilt i böjda och vridna arbetsställningar liksom arbete på skakigt underlag som truckar och traktorer ökar risken för ryggsmärtor.
Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet med sparsam ryggmuskulatur, överkonsumtion av alkohol och rökning.
Symtom
Trötthetskänsla, stelhet, smärta, värk i ländryggen ned mot skinkorna (glutealregionen).
Smärtan kan även stråla ut i ena eller båda benen ned till knävecken.
80 % av ryggvärken självläker inom 2 veckor och 90 % inom 2-3 månader.
Ont i ryggen drabbar ungefär 80 % av alla vuxna någon gång under livet.
Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.
Diagnos
Speciell uppmärksamhet om patienten utöver sin onda rygg har:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrör (uretrit) eller grovtarm (kolit).
Varit med om svår skada mot kroppen.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid tryck över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom.
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Cancersjukdomar i släkten.
Status
Undersökning görs med fokus på rörlighet i rygg, hållning, muskulatur (även djupa muskler i skinkorna) samt neurologisk undersökning.
Varierande fynd från att vid det akuta ryggskottet ha stora svårigheter att röra sig till de kroniska med en normal rörlighet. Efter en tids ryggproblem har patienten ofta spänd muskulatur längs kotraden. Man ser ofta svagt utvecklad rygg- och bukmuskulatur liksom stela och korta muskler på lårens baksidor (hamstrings).
Alternativa överväganden
Degenerativ disksjukdom ffa hos äldre individer. Ger bild av lokaliserad belastningsrelaterad smärta till något eller några nervsegment. Ofta utstrålande smärtor runt buken med huggande sensationer vid feltramp etc.
Spondylosis deformans. Intervertebralledsartros. Bäckensänkning. Finns benlängdsskillnad? Svår klinisk diagnos. Under 2 cm benlängdsskillnad mätt mellan mediala malleolen och spina iliaca anterior superior anses ej ge symtom. Spondartrit. Kompressionsfraktur. Spondylit/diskit. Tumör i ryggraden. Smärta från annat organ (sk referred pain) ffa från lungor, lungsäck, magsäck, galla, bukspottkörtel, tarm, urinvägar, underliv. Förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos). Aortaaneurysm. Myelom. Dottertumörer från prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. Njurcancer. Ändtarmscancer. Pyelonefrit. Alkoholmissbruk eller alkoholberoende PSC, Primär Skleroserande Kolangit, en leversjukdom där man även har rygg- och buksmärtor.
Utredning
Under de första 1-2 veckorna låg profil i utredning.
I samband med ev. sjukintygsskrivande görs en ryggundersökning samt neurologisk undersökning av benen.
Vid fortsatta besvär kontrolleras sänka (SR), blodvärde (Hb), snabbsänka (CRP), urinsticka. Röntgenundersökning av ryggraden. Dessutom gås patientens psykosociala situation igenom.
Vid ryggbesvär som överstiger 1 månad kompletteras utredningen med S-elfores, S-calcium, S-amylas, ASAT, ALAT, ALP och PSA. Dessutom görs en undersökning av prostatakörteln. Eventuellt görs en magnetröntgen eller datortomografi. Rehabutredning via arbetsgivaren.
Speciell uppmärksamhet vad gäller utredning måste ske vid:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Påverkade leder längst ut på armar och ben.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrörsinflammation (uretrit), inflammation i grovtarmen (kolit).
Våldsam skada i patientens sjukhistoria.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid knackningar över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom (här är normalt utfall av slätröntgen ej tillräckligt. Vid långvariga smärtor; kompettera med skelettscintigrafi eller magnetröntgen).
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Arftlighet för cancersjukdomar.
Behandling
- Riktad behandling mot den utlösande orsaken om man känner till denna.
- Motion och fysisk aktivitet är helt nödvändiga komponenter även om det tillfälligt innebär ökade besvär. Undvik sjukskrivning. Smärtstillande tabletter vid behov.
- Vid långdragna besvär: Ryggträning, manuell behandling/manipulation (ej traktion). Akupunktur liksom TENS har påvisad effekt vid långvarig ländryggssmärta. Eventuellt kognitiv terapi. Det är ofta en fördel om patienten har kontakt med flera olika instanser t ex sjukgymnaster, företagshälsovård m fl. Psykologkontakt skall vara en av dem.
- Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.
- Amitriptylin i lågdos har påvisad effekt mot kronisk ryggsmärta.
- Fungerar inte behandlingarna ovan och om patienten fortfarande har intensiv smärta bör neurokirurg kontaktas för ryggmärgsstimulering via inopererade elektroder.
Egenbehandling: Vid akut ryggskott skall patienten ligga i sk psoasställning under en stund och ha kylande omslag under 5 minuter. Ta därefter bort det kylande omslaget 10 minuter. Upprepa tre gånger.
Andra upplever att värmedyna ger bättre lindring.
när jag hade kört marklyft så råkade jag lägga till 5 kg på den ena sidan så
när jag väl lyfte under övningen så kände att det var lite ojämnt med
vikterna. När jag var klar med övningaen så fick ja lite smärtor på vänster
sida av korsryggen och i den vänstra sidan höften och har haft det fram
tills idag vissa dagar är mindre smärtsamma än andra, det gör som mest ont
och det blir stelt , ömt när jag kliver upp ur sängen på morgnarna eller när
jag tar på mig strumpor på morgnarna men det blir lite bättre under dagen.
Vad bör jag göra för att undvika smärtan ska jag till läkare ?
Jag har skippat att köra markyft o knäböj ett tag men det börjar nu att
stråla , kännas på vänster arm när jag böjer på ryggen vid dom tillfällen
den vänstra delen av ryggen, höften är stel.Jag använder kylbehandling i tre
dagar sen värmebehandling på det område jag har ont, är öm i.
Har gjort de i två veckor nu och det hjälper lite faktiskt då jag fick lite
mindre stelhet men nu har det till skillnad från tidigare månader börja
kännas som en strålande känsla från vänstra sidan av korsryggen och höften
till vänster arm när jag böjer mig framåt.
Det har börjat nu men jag tror det är pga ja lyfte tunga vikter på gymmet i
fredags men de har börja sen förrigår.
Men bör ja gå till läkaren? Eftersom dom rekommendationer han har gett mig om att hålla på me sjukgymnastik har inte hjläp direkt.
Men när jag har en vikt kudde mellan benen när jag sover så hjälper det men när den åker av så kommer smärtan, stelheten tillbaka men den har minskat s dr lite bara.
Tack så mycket.
Tacksam för svar om eventuell behandling.