Uppdaterad: 30 juli, 2012

Ont i ryggen

(Lumbago / Rygginsuffciens)

Definition

De vanligaste ryggsjukdomarna: Diskbråck, ischias, ryggskott, sätesmuskelsmärta, rygginsufficiens och förträngd ryggmärgskanal behandlas i särskilda avsnitt i detta kapitel.

Orsak(-er)

Besvären kommer ofta från muskulaturen. Eventuell bakomliggande skada eller sjukdom kan ofta ej preciseras.
Psykosociala faktorer som vantrivsel på jobbet och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation, har visat sig kraftigt öka risken för långvarig ryggproblematik.
I fall med kroniska ryggbesvär i upp emot 1 år och då man uteslutit annankroppslig orsak till ryggsmärtorna, har man kunnat påvisa störningar i hjärnans reglering av smärtupplevelse. Smärtan underhålls via en sänkt smärttröskel m fl mekanismer.
Arbetsmoment som återkommande tunga lyft, särskilt i böjda och vridna arbetsställningar liksom arbete på skakigt underlag som truckar och traktorer ökar risken för ryggsmärtor.
Andra riskfaktorer är fysisk inaktivitet med sparsam ryggmuskulatur, överkonsumtion av alkohol och rökning.

Symtom

Trötthetskänsla, stelhet, smärta, värk i ländryggen ned mot skinkorna (glutealregionen).
Smärtan kan även stråla ut i ena eller båda benen ned till knävecken.
80 % av ryggvärken självläker inom 2 veckor och 90 % inom 2-3 månader.
Ont i ryggen drabbar ungefär 80 % av alla vuxna någon gång under livet.
Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.

Diagnos

Speciell uppmärksamhet om patienten utöver sin onda rygg har:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrör (uretrit) eller grovtarm (kolit).
Varit med om svår skada mot kroppen.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid tryck över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom.
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Cancersjukdomar i släkten.

Status

Undersökning görs med fokus på rörlighet i rygg, hållning, muskulatur (även djupa muskler i skinkorna) samt neurologisk undersökning.
Varierande fynd från att vid det akuta ryggskottet ha stora svårigheter att röra sig till de kroniska med en normal rörlighet. Efter en tids ryggproblem har patienten ofta spänd muskulatur längs kotraden. Man ser ofta svagt utvecklad rygg- och bukmuskulatur liksom stela och korta muskler på lårens baksidor (hamstrings).

Alternativa överväganden

Degenerativ disksjukdom ffa hos äldre individer. Ger bild av lokaliserad belastningsrelaterad smärta till något eller några nervsegment. Ofta utstrålande smärtor runt buken med huggande sensationer vid feltramp etc.
Spondylosis deformans. Intervertebralledsartros. Bäckensänkning. Finns benlängdsskillnad? Svår klinisk diagnos. Under 2 cm benlängdsskillnad mätt mellan mediala malleolen och spina iliaca anterior superior anses ej ge symtom. Spondartrit. Kompressionsfraktur. Spondylit/diskit. Tumör i ryggraden. Smärta från annat organ (sk referred pain) ffa från lungor, lungsäck, magsäck, galla, bukspottkörtel, tarm, urinvägar, underliv. Förträngning av ryggmärgskanalen (spinal stenos). Aortaaneurysm. Myelom. Dottertumörer från prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. Njurcancer. Ändtarmscancer. Pyelonefrit. Alkoholmissbruk eller alkoholberoende PSC, Primär Skleroserande Kolangit, en leversjukdom där man även har rygg- och buksmärtor.

Utredning

Under de första 1-2 veckorna låg profil i utredning.
I samband med ev. sjukintygsskrivande görs en ryggundersökning samt neurologisk undersökning av benen.
Vid fortsatta besvär kontrolleras sänka (SR), blodvärde (Hb), snabbsänka (CRP), urinsticka. Röntgenundersökning av ryggraden. Dessutom gås patientens psykosociala situation igenom.
Vid ryggbesvär som överstiger 1 månad kompletteras utredningen med S-elfores, S-calcium, S-amylas, ASAT, ALAT, ALP och PSA. Dessutom görs en undersökning av prostatakörteln. Eventuellt görs en magnetröntgen eller datortomografi. Rehabutredning via arbetsgivaren.
Speciell uppmärksamhet vad gäller utredning måste ske vid:
Ischiassymtom med nervpåverkan.
Svår rörelseinskränkning.
Ryggsmärta hos barn under 18 år.
Sänka (SR) över 20.
Feber.
Bestående smärta under natten.
Markant morgonstelhet.
Påverkade leder längst ut på armar och ben.
Inflammation i ögats regnbågshinna (irit), urinrörsinflammation (uretrit), inflammation i grovtarmen (kolit).
Våldsam skada i patientens sjukhistoria.
Oförklarlig viktförlust.
Ömhet vid knackningar över ryggkotor.
Gradvis ökande symtom före 40 års ålder.
Tidigare cancersjukdom (här är normalt utfall av slätröntgen ej tillräckligt. Vid långvariga smärtor; kompettera med skelettscintigrafi eller magnetröntgen).
Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
Arftlighet för cancersjukdomar.

Behandling

  • Riktad behandling mot den utlösande orsaken om man känner till denna.
  • Motion och fysisk aktivitet är helt nödvändiga komponenter även om det tillfälligt innebär ökade besvär. Undvik sjukskrivning. Smärtstillande tabletter vid behov.
  • Vid långdragna besvär: Ryggträning, manuell behandling/manipulation (ej traktion). Akupunktur liksom TENS har påvisad effekt vid långvarig ländryggssmärta. Eventuellt kognitiv terapi. Det är ofta en fördel om patienten har kontakt med flera olika instanser t ex sjukgymnaster, företagshälsovård m fl. Psykologkontakt skall vara en av dem.
  • Har patienten svårigheter att urinera och att kontrollera avföringen innebär detta akut ortopedkontakt! Likaså ortopedkontakt om patienten har tappat känseln på insidan av låren och i skrevet sk sadelanestesi.
  • Amitriptylin i lågdos har påvisad effekt mot kronisk ryggsmärta.
  • Fungerar inte behandlingarna ovan och om patienten fortfarande har intensiv smärta bör neurokirurg kontaktas för ryggmärgsstimulering via inopererade elektroder.

Egenbehandling: Vid akut ryggskott skall patienten ligga i sk psoasställning under en stund och ha kylande omslag under 5 minuter. Ta därefter bort det kylande omslaget 10 minuter. Upprepa tre gånger.
Andra upplever att värmedyna ger bättre lindring.

10 Kommentarer

  1. avatar imran skriver:
    Hej har bara en fråga om ryggsmärtor. För ungefär ett och ett halvt år sen
    när jag hade kört marklyft så råkade jag lägga till 5 kg på den ena sidan så
    när jag väl lyfte under övningen så kände att det var lite ojämnt med
    vikterna. När jag var klar med övningaen så fick ja lite smärtor på vänster
    sida av korsryggen och i den vänstra sidan höften och har haft det fram
    tills idag vissa dagar är mindre smärtsamma än andra, det gör som mest ont
    och det blir stelt , ömt när jag kliver upp ur sängen på morgnarna eller när
    jag tar på mig strumpor på morgnarna men det blir lite bättre under dagen.
    Vad bör jag göra för att undvika smärtan ska jag till läkare ?

    Jag har skippat att köra markyft o knäböj ett tag men det börjar nu att
    stråla , kännas på vänster arm när jag böjer på ryggen vid dom tillfällen
    den vänstra delen av ryggen, höften är stel.Jag använder kylbehandling i tre
    dagar sen värmebehandling på det område jag har ont, är öm i.
    Har gjort de i två veckor nu och det hjälper lite faktiskt då jag fick lite
    mindre stelhet men nu har det till skillnad från tidigare månader börja
    kännas som en strålande känsla från vänstra sidan av korsryggen och höften
    till vänster arm när jag böjer mig framåt.
    Det har börjat nu men jag tror det är pga ja lyfte tunga vikter på gymmet i
    fredags men de har börja sen förrigår.
    Men bör ja gå till läkaren? Eftersom dom rekommendationer han har gett mig om att hålla på me sjukgymnastik har inte hjläp direkt.

    Men när jag har en vikt kudde mellan benen när jag sover så hjälper det men när den åker av så kommer smärtan, stelheten tillbaka men den har minskat s dr lite bara.

    Tack så mycket.

    • avatar Susanne skriver:
      Hej. Det låter absolut som du skall be någon inom sjukvården att hjälpa dig. När det gäller ryggar så tycker jag du skall kontakta en riktigt bra sjukgymnast, hör med människor i din närhet eller ring sjukvårdsupplysningen i ditt landsting. Du kan komma till sjukgymnast utan remiss. De är duktiga på att göra en första grundlig undersökning och vet när det är dax att boka tid till en läkare. Mvh webbredaktören.
  2. avatar Niklas skriver:
    Hejsan. Jag har problem med min rygg. Jag har öm ryggkota, smärta när jag ligger på mage och andas. Ondast har jag på morgonen då jag känner mig fruktansvärt stel och de smärtar när jag reser mig ur sängen. Ska tilläggas att jag jobbar som lagerarbetare och lyfter flera ton om dagen.
    Tacksam för svar om eventuell behandling.
    • avatar Susanne skriver:
      Hej Niklas. Det är jobbigt att ha ont i ryggen och även frustrerande när man inte riktigt vet varför det gör ont. Smärtan kan naturligtvis komma från ditt tunga arbete. Men vad jag förstår vill du veta vad det är som gör ont. Har du någon bra allmänläkare/vårdcentral att gå till eller en företagshälsovård? Börja där och be dem undersöka dig. Kanske blir det aktuellt med remiss till en sjukgymnast som är specialiserad på ryggar. Hoppas du får snabb hjälp med din onda rygg, hälsningar webbredaktören.
  3. avatar Caroline skriver:
    Hej. Jag är 28 år och började få ont i ryggen för ca tio år sedan. Då i nedre delen av ryggen när jag satt ner. När jag var gravid för sex år sedan ökade min ryggvärk avsevärt och har sedan dess inte blivit bättre. Under graviditeten flyttade smärtan runt. Efter graviditenen har smärtan koncenrerat sig till högra sidan av ryggen ungefär på mitten intill ryggraden. Ibland värker även mina revben mot framsidan. Smärtan i ryggen går rätt igenom till framsidan precis inunder revbenen konstant. Jag har en liten skolios som hänger ihop med att mina ben är olika långa. Jag är röntgad och de kunde inte se någon broskbildning. Ibland får jag smärtor i andra delar av kroppen; knän, lår, skuldror, nacke som jag vet hänger ihop med min ryggont. Det brukar oftast gå över efter några veckor. Vart skall jag vända mig? Vårdcentralen har inga svar förutom sjukgymnastik, jag tränar gärna men det tar inte bort smärtan. Jag har vant mig vid att alltid ha ont och försöker att inte tänka på det, men ibland så orkar inte humöret med och jag blir ofta deprimerad och inte minst trött. Jag vill bara veta vart jag skall vända mig då vårdcentralen verkar stå svarslösa.
    MVh
    • avatar Susanne skriver:
      Hej. Har man även gjort magnetkameraundersökning av ryggen? Vissa diskbråck syns först vid denna form av undersökning. När det gäller sjukgymnastik så finns det specialiserade sjukgymnaster som även ger olika behandlingar med mycket god effekt, till exempel ”Ortopedisk Manuell Terapi”. Så att gå till sjukgymnasten innebär inte enbart träning. När det gäller vårdcentraler så kan man ju alltid gå till någon annan och se vad de kan erbjuda för kompetens. Jag tror dock att du skulle kunna få hjälp av en duktig sjukgymnast. Hälsningar webbredaktören
  4. avatar Liv skriver:
    Hej.
    Jag fick ryggskott för drygt en månad sen i samband med styrketräning. Har gått till kiropraktor o blivit bättre. Är fortfarande stel i ryggen i vissa lägen. Under denna månad har jag blivit jättespänd över mitten av bröstkorgen. Värst på morgonen när jag legat stilla över natten. På dagarna känns det stelt i vissa lägen, känns tjockt över bröstet (svårt att beskriva känslan) o även öm när jag trycker på bröstkorgen. Kan det ha att göra med att jag gjort illa ryggen?
    Tacksam för svar!
    • avatar Susanne skriver:
      Hej. Ont i ryggen är vanligt även då man tränar. Kanske kan din stelhet i bröstryggen vara en reaktion på kiropraktorns behandling, svårt att svara på. Du skulle kunna kontakta en sjukgymnast för att få ett expertutlåtande och hjälp med bra övningar för att mjuka på denna stelhet. Hälsningar webbredaktören
  5. avatar Mia skriver:
    Hej!
    Blev för 18 månader sedan påkörd på ett övergångsställe. Multipla frakturer på ländkotpelare och bäcken stod det på sjukintyget. Har haft ont i ryggen sedan dess. Första halvåret blev det bättre. Jag gav det ett år eftersom jag på ortopedavdelningen fick höra att det tar ett år för en fraktur att läka helt. Har nu fått göra MR. Den visar två diskbråck. Har inget känselbortfall så ortopeden tror inte att diskbråcken gör att jag har ont. Förklarade det med att nya nerv- och blodbanor bildades i frakturerna som sänder felaktiga signaler alt. att diskbråcket retar ryggmärgshinnan som sänder smärtsignaler. Kommer detta att avta eller ska jag få leva med konstant smärta? Vi olyckan blev det även en stor blödning i lilla bäckenet som resulterade i ett handbollsstort hematom på höger lår. Har töms ett par gånger, opererats och tömts 11 gånger efter det. Det fyller ändå på sig. Sist var det nästan 1,5 dl. Vad kan man göra åt detta, eller ska jag gå med en bulle på benet resten av livet?
    • avatar Susanne skriver:
      Du har verkligen gått igenom mycket jobbigt de sista åren. När det gäller diskbråcken så kan man ha smärta runt diskbråckets lokalisering även om man inte har känselbortfall och utstrålning. Så kan det givetvis vara även så som din ortoped beskriver det. Har du någon bra sjukgymnast som du jobbar med, antar att du i alla fall har haft det när du låg inne efter olyckan och fick rehabiltering? Denna yrkeskår kan verkligen göra under, så hör av dig till henne eller honom igen, eller en ny sjukgymnast, för att få råd och hjälp. När det gäller hematomet som du måste tömma, så måste jag hänvisa till din behandlande läkare med den frågan. Hoppas verkligen att smärtan och övriga jobbigheter försvinner under 2014 och du får en bättre livskvalitet. Mvh webbredaktören

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.