Myofasciellt smärtsyndrom. MFS

(Triggerpunktssyndrom)

Definition

Ömma punkter i muskler och muskelfästen som ger beröringsmässiga och motoriska symtom i andra kroppsdelar. Detta sker via omkopplingar och förstärkningsmekanismer i hela nervsystemet.
Symtomen följer ej nervernas utbredningsområden (dermatom).

Orsak(-er)

Vissa punkter i musklerna har en enormt ökad impulsaktivitet (triggerpunkter). Vid tryck mot dessa punkter upplever patienten smärta. Dessa impulser kan ytterligare förstärkas i hela nervsystemet speciellt om trycket dvs smärtan varat länge.
Smärtan kan ytterligare förstärkas genom en inaktiv livsstil, dåligt tränad eller dåligt genomblödd muskulatur, dålig koordinationsförmåga. Man tror också att det finns en ärftlig faktor.
Utlösande faktorer kan vara fysisk inaktivitet, stress, skada (t ex whiplash), hållningsfel, dålig ergonomi vid arbetsplatsen, sömnrubbningar.

Symtom

Smärtande, hård muskelknuta eller spänt muskelband som vid beröring ger ökade utstrålande sensationer (smärta, stickningar, domningar, svaghet). Dessa följer ej de ordinarie nervbanorna. Symtom kommer gång på gång vid varje beröring.
Patienten har ofta nedsatt rörelseomfång p.g.a. förkortade muskler över leder ffa axelleder. Muskeln är spänd, snabbt uttröttbar, och smärtar länge efter ansträngning eller beröring.
Ibland får patienten regionalt förändrade besvär med ”gåshud”, köld- eller värmekänsla, svettning.
Smärtan kan kvarstå efter det att ursprungsorsaken behandlats.
Smärtsyndromet kan spridas så att t.ex. ena kroppshalvan drabbas. Kan efter en längre tid övergå i
fibromyalgi
.
Vanliga symtom är triggerpunkter, TP, i kroppen där besvären uppstår:

  • TP i skulder-muskulaturen med utstrålande smärta/domning/stickning/kraftlöshet/tyngdkänsla i arm och hand.
  • TP i Infraspinatus-muskeln ger utstrålning på utsidan av arm och hand.
  • TP i Latissimus dorsi-muskeln ger utstrålning på armens insida.
  • TP i Supraspinatus-muskeln ger utstrålning i Deltoideusmuskeln och på utsidan av arm och armbåge.
  • TP i Piriformis-muskeln ger ischiasliknande smärta på framsidan ut i benet, utstrålning även i fot.
  • TP i Gluteus Minimus-muskeln ger ischiasliknande smärta på baksidan ut i benet, utstrålning även i fot.
  • TP i Sternocleidomastoideus-muskeln och djupa nackmuskler ger synrubbningar, yrsel.

Besvären är ofta sammankopplade med depression, ångest och/eller sömnrubbning.

Alternativa överväganden

Fibromyalgi.

Somatoformt smärtsyndrom.

Karpaltunnelsyndrom
.


Nacksmärta (Cervikal rizopati, cervikobrakiellt syndrom), TOS.
Inflammation vid höftleden
. Spondylos.
Öron-, tand- eller ansiktsvärk .
Nervsmärta. Tryck mot ulnarisnerven.
Muskelsmärta i nacke och skuldra.

Utredning

Muskel- och ledstatus. Tryck med tummen med c:a 4 kg tryck (trycket som att klistra fast ett frimärke, yttre delen av nageln skall blekna) över den smärtande eller sammandragna muskeln. Fråga om patienten känner något speciellt från annan del av kroppen.

Behandling

Inaktivering av triggerpunkter via stretching av muskeln. Detta skall helst ske under kyla, bedövning av triggerpunkter, akupressur eller akupunktur över triggerpunkter.
Kyla eller värme + stretching: Etylkloridspray (fri handelsvara) sprayas långsamt över muskeln. Alternativt kan en kylpåse (hot/coldpack – finns på apoteket) läggas på muskeln under 30 sekunder. Därefter passiv töjning av muskeln till smärta uppstår. Kyl även över det upplevda smärtområdet. Avbryt därefter töjningen. Låt muskeln vila. Upprepa 2-3 ggr.
Patienten får hemprogram för egen kyltöjning via hot/coldpack. Detta flera gånger dagligen under 2-6 månader.
Uppvärmning kan ske genom promenad, gåband, cykeltur, varmt bad eller bastu med efterföljande stretching.
Infraspinatusmuskeln kan töjas genom att armen förs bakom ryggen, så långt upp mot motsatta skulderbladet som möjligt).
Triggerpunktsbedövning: Injicera 1/½-1 ml bupivakain 2,5 mg/ml solfjäderformigt över alla triggerpunkter i muskeln. Infraspinatus-muskeln nås lätt under skulderbladet (Spina scapula). Låt nålen ”picka” på benhinnan på flera ställen!
Det är tveksamt med injektionsbehandling om patienten haft smärta under lång tid, mer än 2 år.
Sjukgymnastik: Töjning av påverkade muskler.
Akupunktur/Akupressur: Iaktta viss försiktighet med dessa behandlingsvarianter. Vissa patienter kan bli sämre!
Försiktig och successivt ökande fysisk träning, inkl koordination. Korrektion av hållningsfel. Ergonomisk bedömning av arbetsplatsen.
Psykosociala faktorer åtgärdas t ex stress, konflikter, otrivsel.
Smärtlindrande tabletter fungerar oftast dåligt. Pröva dock paracetamol under en period med regelbundet tablettintag på fasta tider.
Om patienten upplever en viss smärtlindring (mer än 30 %) ligger retningen ute i muskulaturen och medicineringen kan fortsätta.
Om sämre effekt av smärtlindrande tabletter har central sensitering hunnit att utvecklas och tablettbahandlingen kan upphöra. Pröva amitryptilin som smärtlindrande. Detta ges till natten med i början låg dos (5-10 mg) och långsam ökning tills effekten kommer, ofta vid 30-50 mg.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Myofasciellt smärtsyndrom. MFS i forumet

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓