Korsbandsskada

Definition

Skada på främre eller bakre korsbandet i knäleden.

Orsak(-er)

Främre korsbandet kan typiskt skadas vid övertänjning i knäleden, vridning av knät eller att idrottaren t ex ”fastnat med foten i gräset”. Främre korsbandskada är en 50 ggr vanligare idrottsskada än skada på det bakre korsbandet och har dessutom kraftigare symtom.
Bakre korsbandet skadas typiskt vid direktvåld mot övre delen av skenbenets framsida, t.ex. utrusande fotbollsmålvakt som får en smäll direkt mot övre delen av underbenet, bilolyckor då knät slår i instrumentbrädan. Uppstår också vid våld från in- och utsidan av ett utsträckt knä.
Ökad risk: Korsbandsskada är en vanlig skada inom lagidrotter med mycket kroppskontakt som t ex handboll och fotboll. Betydligt vanligare hos kvinnor av förmodligen flera skäl, delvis ännu ej helt kartlagda. Hormonella faktorer, anatomiska variationer, mindre styrka, näringstillstånd, träning m.fl. orsaker kan säkert spela in.

Symtom

Främre korsbandsskada ger akut symtom av smärta och en känsla av ”att något gick sönder”. Knät svullnar snabbt. Om svullnaden kommer inom 6 timmar är det en stor sannolikhet för korsbandsskada. Patienten har känsla av att knät viker sig och är ostabilt. Patienten har svårt att gå nedför trappor p.g.a. ostadigheten i knäleden. Om patienten bara har svårighet att gå uppför trappor är detta bra ur läkningssynpunkt.
Bakre korsbandsskada ger mindre symtom och mindre svullnad.

Status

Knät förblir oftast svullet även efter några dagar med tydliga tecken på blod i knäleden (hemartros), trots att knäleden behandlats med tryckförband, kyla m.m. Man skall då remittera till sjukhus på misstanke om korsbandsskada. Stabilitetstester kan vara omöjliga att genomföra i akutskedet p g a smärta och aktivt muskelförsvar.
Vid främre korsbandsskada noteras typiskt positivt Lachmans test, där skenbenet dras framåt med en hand medan den andra handen fixerar lårbenet, med knät i 15-20 graders flexion. Testet är positivt om skenbenet förflyttas framåt utan tydligt ”stopp”. Vid positiv främre ”draglåda” dras skenbenet framåt med knät böjt till 90 grader och foten fixerad. Testet är positivt om skenbenet förflyttas framåt någon centimeter jämfört med samma undersökning på det ”friska” knät. Om man ser blod i leden vid en korsbandskada är orsaken med stor sannolikhet främre korsbandskada.
Vid bakre korsbandsskada är bakre draglåda-testet positivt. Undersökningen gör på liknande sätt som vid främre draglåda men skenbenet kan vid bakre korsbandsskada provoceras bakåt. Ett säkert tecken på en bakre korsbandskada är om övre delen av skenbenet faller bakåt då patienten ligger på rygg med knät i 90° böjning och med musklerna avslappnade.

Utredning

I ett akut läge bör man göra en steril punktion av leden helst med hjälp av sk vacutainer. Detta för att kontrollera om det finns någon blödning.
Undersökning av leden genom ett ”titthål” (artroskopi) är det vanligaste sättet för att definitivt få diagnos.
Röntgen av knät är standardundersökning vid blod i knäleden, eftersom man då fått ett ordentligt våld och måste utesluta skelettskada.
MRT (magnetröntgen) kan ge diagnosen i upp till 95 % av alla korsbandsskador, men begränsas av varierande tillgänglighet och hög undersökningskostnad.

Behandling

Om knät svullnar snabbare än 30 min efter skada, är det ofta en allvarlig skada med blödning. Punktera leden helst med hjälp av sk vacutainer! Får man ut blod vid ledpunktionen måste patienten omgående remitteras till ortopedklinik. Fettpärlor i blodet ger misstanke om ledyteskada eller benbrott.
I det akuta skedet sedvanligt omhändertagande på idrottsplatsen (skadeplatsen) med tryckbandage, kyla och avlastning.
Hos aktiva yngre idrottare är operation i akutskedet förstahandsbehandling. Men operationen kräver mycket av patienten i form av intensiv rörlighets- och styrketräning i den efterföljande rehabiliteringen.
Artroskopisk korsbandsrekonstruktion görs ofta i lugnt skede efter 4-6 månaders rehabilitering. Man avvaktar något för att låta svullnaden gå ned, stärka muskulaturen och normalisera rörligheten i knäleden.
För andra personer än aktiva, yngre idrottare, är operation ej givet. Huvudprincipen är istället muskulär rehabilitering med utvärdering efter 3-4 månader.
Korsbandsskador är allvarliga och har ofta för idrottaren stora konsekvenser med avbruten idrottskarriär. Det blir ofta broskförslitningar i knäleden (artros) efter en korsbandsskada. Operation minskar ej risken för denna förslitningsutveckling!
Brott i ledytor utredes med MRT eller datortomografi och skall opereras snarast.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Korsbandsskada i forumet

En kommentar

  1. Lisa Wallman Karlsson skriver:

    Hej! Mitt namn är Lisa och jag går första året på John Bauer gymnasiet, Idrott & Hälsa. Jag arbetar just nu med korsbandsskador och har några frågor som jag skulle varit hjärtligt tacksom till om ni hade lust att svara på!

    • Vilka skillnader finns det beroende på om man är tjej eller kille vid en korsbandsskada? – skaderisk, anatomisk, fysiologisk, förebyggande, skillnad vid behandling

    Tack på förhand!

    /Lisa Wallman Karlsson 2011-05-02

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓