Fibromyalgi

(Generell allodyni / Utbredd muskuloskelettal smärta)

Definition

En kombination av kronisk generell muskelvärk med stelhet och snabb uttröttbarhet av muskulaturen. Ökad smärtkänslighet.
Definition enligt American Collegue of Rheumathology 1990:

  • Smärtan ska ha varat i mer än tre månader och finnas i alla fyra kroppskvadranterna.
  • 11 av 18 definierade punkter (enligt Status nedan) skall vid måttligt tryck framkalla smärta.
  • Värk i rygg och nacke skall finnas för diagnos.

Diagnostiken bygger på patientens sjukhistoria, positiva sk ”tender points” enl nedan.
Andra samtidiga sjukdomar kan förekomma parallellt och utesluter inte klassificering.
Fibromyalgi räknas till de reumatiska sjukdomarna.

Orsak(-er)

Okänd. Viss ärftlighet förekommer. Det finns såväl centrala som perifera komponenter inblandade vid uppkomsten av besvären:
Besvären börjar ofta med lokal värk som utvecklas till ett Myofasciellt smärtsyndrom med sk triggerpunkter och så småningom successiv smärtspridning. Denna smärtspridning sker genom olika mekanismer i nervsystemet i kombination med sänkt smärttrösket i hjärnan.
Ur psykologisk synvinkel anges orsaken till värken och övriga symtom vara att känslor, ofta rädsla eller ångest, inte uppfattas av patienten som känslor tillhörande ”det själsliga systemet” utan tolkas som tillhörande ”det kroppsliga systemet” (alexitymi). Många fibromyalgipatienter hänvisar till en svår, påfrestande händelse tidigare i livet.
Det sympatiska nervsystemet aktiveras och leder till att patienten får besvär från olika delar av kroppen. Sänkt mikrocirkulation och ökad mjölksyrabildning p g a kronisk muskelspänning även i vila.
Neuroendokrina förändringar t.ex. störd bildning av hormonet kortisol, tolkas som resultatet av långvarig stress liksom förändringar i muskelfibrer. Det är dock ovisst om dessa är primära eller sekundär orsak till besvären.
En annan teori är att den kroniska värken uppstår till följd av långvariga sömnrubbningar där patienten aldrig känner sig utsövd. Sömnproblemen oftast en följd av kronisk stress.
Riskfaktorer är kvinnligt kön (9 av 10 drabbade är kvinnor), ärftlighet för fibromyalgi, social miljö, sömnstörning, långvarig stress, tidigare psykiskt eller fysiskt skada, invandrarbakgrund. Rökning är en klar riskfaktor för att ej tillfriskna från generell smärta!

Symtom

Generell värk som flyttar sig och som från dag till dag kan växla i intensitet. Värken är ofta molande men kan vara huggande. Smärtan förläggs ofta till muskulaturen. Värk i rygg och nacke.
Uttalad såväl allmän trötthet som rent muskulär trötthet. Stelhet, ff.a. morgonstelhet och kraftlöshet. Dessa besvär kan finnas från minuter till flera timmar. Muskelömhet. Svullnadskänsla, utstrålande smärta och domningskänsla. Ibland fumlighet och försämrad koordination.
Sömnen är dålig, ytlig och ej vederkvickande. Täta uppvaknanden. Yrsel. Koncentrations- och minnesstörningar, (”fibro fog”).

Specifikt för Fibromyalgi, jämfört med andra tillstånd med muskelsmärta är s.k. ”generell allodyni”. Med detta menas att smärtan utlöses av normalt icke smärtsamma retningar.
Symtomen förvärras av fysisk aktivitet, stress, väderomslag, ängslan och oro. Dessutom har patienten ofta rubbningar i mag-tarmfunktionen (IBS – Irritable Bowel Syndrome), irritabel blåsa, smärtsamma menstruationer, depression och ångest.
Det är vanligt att patienten samtidigt har andra diagnoser från rörelseapparaten som t ex karpaltunnelsyndrom, epikondylit och sen- och muskelinflammation i axel.
Ibland har patienten symtom som vid Sjögrens syndrom. Ofta finns överkänslighet för ljud och ljus. Ökad smärtkänslighet i inre organ. Ev kalla händer och fötter, hjärtklappning. Eventuellt nattsvettningar, feber- och influensakänsla som ett tecken på otillräcklig aktivitet i kroppens immunsystem.
Patienter med reumatiska sjukdomar (t ex ledgångsreumatism, SLE) har ofta även diagnosen Fibromyalgi.
Sjukdomsförloppet är ofta kroniskt och spontan utläkning ses sällan.

Status

Kronisk muskelvärk med stelhet i armar, ben, nacke och rygg. Flera tryckömma punkter, s.k. tenderpoints, enligt nedan.
Generell värk i alla fyra kroppskvadranterna i minst 3 månader: Värk någonstans i hals-, bröst- eller ländryggraden samt värk i såväl höger som vänster kroppshalva samt ovanför och nedom naveln. Värk i rygg och nacke skall finnas för diagnos för att patienten skall få diagnosen Fibromyalgi.
Smärta vid tryck i minst 11 av 18 definierade punkter enl nedan. Trycket utförs med fast tryck (4 kg) med tummen, i praktiken så hårt att 1/3 av yttre delen av tummen vitnar. Jämför att trycka fast ett frimärke. Antal ömmande punkter växlar över tiden med hänsyn till bl.a. menscykel, temperatur, stressnivå, fysisk aktivitet och tid på dygnet.
Bakhuvud (occiput): På båda sidor vid nackmusklernas fäste.
I halsryggens nedre del: På båda sidor vid främre omfånget av mellanrummen mellan halskotorna C5-C7.
Kappmuskeln (trapezius): På båda sidor vid mittpunkten av muskelns övre kant.
Supraspinatusmuskeln: På båda sidor vid ursprunget vid skulderbladets övre, inre kant.
Andra revbenet: På båda sidor vid brosk-ben övergången.
Yttre epikondylen: På båda sidor, 2 cm nedanför överarmens ledhuvudutskott (epikondylen).
Sätesmusklerna (Glutealt): På båda sidor, i övre yttre kvadranten av skinkan i främre kanten på muskeln.
Större benutsprånget på lårbenet (trochanter major): På båda sidor på baksidan av utsprånget.
Knä: På båda sidor 2 cm ovanför den inre ledspringan.

Alternativa överväganden

Fibromyalgi är inte en uteslutningsdiagnos utan patienterna kan ha annan, samtidig sjukdom.
Myofasciellt smärtsyndrom, inflammation i skelettmuskulatur (polymyosit), andra inflammatoriska sjukdomar som t ex kronisk ledgångsreumatism, SLE (systemisk lupus erythematosus), Sjögrens syndrom, Inflammatorisk muskelreumatism. Andra ledsjukdomar. Överfunktion eller underfunktion av sköldkörteln. Neuroborrelios. Vitamin B12-brist. Kroniskt trötthetssyndrom. Överfunktion i bisköldkörtlarna.
Dessutom låg halt av kalium i blodet.
Depression, ångest.
Trötthet efter infektion ffa efter virusinfektion av influensatyp.
Överkonsumtion av smärtstillande läkemedel eller alkohol.
Överkonsumtion av lakrits som ger muskelvärk, muskeltrötthet och lågt kalium.
Ehler-Danlos syndrom, ett ärftligt tillstånd med förändrad bindvävsstruktur, överrörlighet i leder, trötthet, kronisk värk mm.

Utredning

Utförlig sjukdomshistoria ffa beträffande sociala, psykiatriska och medicinska förhållanden. Fokus på långvarig stress, omskakande livshändelser, otrivsel i arbetssituation. Psykiatriskt och medicinskt status.
Efterforska möjlig ”smärtgenerator” som t ex nedbrytning av ledbrosk (artros), whiplashskada, axelsmärta.
Laboratorietester: Man kan ej återfinna laboratoriemässiga fynd på ökad inflammation eller andra specifika fynd. För att utesluta annan orsak tas blodvärde (Hb), sänka (SR), vita blodkroppar (LPK), ämnesomsättningsanalyser (fritt T-4, TSH), muskelenzymet kreatininfosfokinas (S-CK), reumafaktoranalyser, leverprover, vitamin B12, folsyra, homocystein och kalcium. Dessutom borreliaprover och antikroppar mot cykliskt citrullinerande peptider (anti-CCP).
Kroppsundersökning: Tryck mot de 18 smärtpunkterna. Patienten skall vara oförberedd att man trycker på punkterna. Kontroll av leder, neurologstatus, lymfkörtelstationer och sköldkörteln.

Behandling

En viktig del av behandlingen är att få en korrekt diagnos.
Det är också av stor betydelse att patienten får information och insikt om sjukdomen och dess ofarlighet trots obehagen.
Tidig kontakt med smärtteam och behandling med bl a smärtskola. Psykolog bör ingå i behandlingsteamet.
I vissa fall kan halvtidssjukskrivning vara lämplig.
Det är väsentligt att öka den fysiska aktiviteten, egen motion och träning i varmvattenbassäng hjälper ofta. Lågintensiv träning 2-3 gånger i veckan, individuellt anpassat. Träna trots visst obehag! Kroppsmedvetandeövningar bör ingå i behandlingen.
Sk kognitiv terapi ges för att kunna härbärgera smärtan och för att kunna se sina friska sidor och allt det som man faktiskt klarar! Passiva terapier via sjukgymnast hjälper sällan.
Sjukdomsförloppet är ofta kroniskt och spontan utläkning ses sällan.

Farmakologisk behandling:
Någon specifik farmakologisk behandling finns inte. Behandling riktas mot symtomen och mot samsjuklighet.
Enkla smärtstillande tabletter som paracetamol används ofta men de ger endast måttlig effekt.
NSAID kan användas men har ingen fördel framför paracetamol.
Tramadol ensamt eller i kombination med paracetamol fungerar ibland. Försöka hålla medicinering med smärtstillande på en låg nivå eftersom den sällan har någon större effekt.
Antidepressiva, ffa. tricykliska hjälper mot den kroniska värken. I första hand prövas amitryptilin i lågdos, till en början 5-10 mg. Dosen trappa succesivt upp med 30-70 mg som mål beroende på hur medlet tolereras. Tabletterna ges till natten för att förbättra sömnkvalitén och minska smärtupplevandet.
SNRI-preparat har också en smärtstillande effekt vid fibromyalgi.
SSRI-preparat ger däremot inte någon smärtlindring.
Epilepsiläkemedel såsom gabapentin samt pregabalin minskar hjärnans retbarhet och minskar neurogena smärtor.
Sömngivande läkemedel behövs ofta eftersom sömnen dels är rubbad och samtidigt god sömn är avgörande för patientens funktion. För periodiskt bruk kan zopiklon eller zolpidem till natten behövas. All medicinering ges i låga doser; dessa patienter är uttalat känsliga för biverkningar. Mitrazapin är ett annat alternativ.

Egenvård: Ta i görligaste mån bort symtomutlösande faktorer, t.ex. stress, fysisk belastning.
Det är bra med måttlig, men regelbunden fysisk aktivitet (promenader, cykling).
Avspänning via stresshanteringskurser, meditation eller avslappningsband.
Ev. anpassat arbete.

Lyssna på Doktorpodden om Fibromyalgi (öppnas i nytt fönster)

Podcast i samarbete med doktorpodden.se. Läkare samtalar kring diagnoser.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Fibromyalgi i forumet

21 Kommentarer

  1. Sanna skriver:

    Hej. Jag sedan många år tillbaka haft smärta i kroppen som förflyttar sig, nacke, rygg och knän. Stel i nacke och rygg på morgnarna, stela fötter, känns som träningsvärk över brösten.
    Har varit helt sjukskriven från januari 2013 och nu börjat jobba 50 procent, men det är allt jag orkar. Haft fyra olika läkare på vårdcentralen som pushar på att jag ska börja jobba. Bara antiflammatoriska prover tagna som inte visar något alls. Går på sjukgymnastik, rekommenderad varmvattenbad, hjälper lite men inte mycket. Den sista läkaren jag fick sa: Det är inget fel på dig, dags att återgå till jobbet.
    Har inte fått någon diagnos alls, utan kronisk ledvärk står det på mina intyg. Det är väldigt tröttsamt att man inte blir tagen på allvar.

    • Beatrice skriver:

      Får jag fråga var du bor? Detta är ju ett gammalt inlägg som jag såg nu, men har du samma fortfarande eller har du fått någon hjälp/diagnos?

  2. Kalle 28 år skriver:

    Hej

    Jag har haft smärtor i kroppen till och från i flera år, men dem brukar gå bort.
    från ett år tillbaka har dem varit mer kroniska (menar konstanta) och från ett halvår tillbaka kraftiga (konstanta).
    Känner igen nästan alla symtomen, från trauman som tonåring (mamma tog självmord och alkoliserad far). till det nuvarande, yrsel plötslig tinnitus, svullnad känsla i båda fötter och händer. ont i hela ryggen skuldror ländrygg, nacke, huvudvärk. känner mej allmänt öm i kroppen. nackvärken som strålar till triseps. ont i baksida lår framsida smalben ”nästan som växtvärk när man var liten” fast mer och på olika sätt. jag är plattfot och har knappt kunnat gått. har ordagrant kraschat efter jobb i soffan och kan knappt hämta mat i kylen 3 meter bort (när det var som värst). Är väldigt ljud och ljuskänslig både osköna och höga ljus/ljud.
    har aldrig haft ont i magmusklerna och bröstmusklerna. kan inte gå upp i vikt. haft ont i halsen och släm. ser suddigt och oskarpt tll och från varje dag. tränar hos fysioterapeut 2ggr veckan, går långsamt, akupunktur gör skitont och utan direkta resultat.
    jag är psykiskt stark med många vänner men nu har jag inte fått pengar från staten på 2 månader och är orolig. jag är elektriker och klättrare.
    läkare vill inte helt kännas vid FM och jag är nyligen medlem i FM.

    Är jag helt fel ute med FM?

    • Frun skriver:

      Hej Kalle.
      Det du beskriver låter ju som att det skulle vara fibromyalgi. Jag fick min diagnos för cirka 10 år sedan och kan känna igen mycket det du skriver. Har du triggerpunkterna? För att kunna ställa diagnosen måste ett visst antal av triggerpunkterna finnas. Gå till en sjukgymnast och be om att kolla igenom punkterna. Har du ont som inte går att härleda till något? På morgnarna har väldigt många en väldigt speciell känsla under fötterna när man tar dom första stegen, ungefär som om man trampar ut små luftkuddar.
      Jag tycker du ska gå till din läkare igen och kräva att dom åtminstone kollar dig ordentligt och skickar remiss till reumatologen där dom är specialister. Då kan dom ju också kolla så att inga inflammationer finns.
      Lycka till!

  3. M skriver:

    Hej! Jag har några frågor, jag är en tjej på 23 år och mamma sen ett år tillbaka. Ca en månad efter jag fött barn började jag få knepigt ont i kroppen, smärtan var liksom intensiv och flyttade på sig, den började med att de brände i handlederna och sedan kunde det flytta sig till att göra brännande ont i låret, axeln, överarmen,underarmen etc. Jag blev nojjig och fick för mig att jag hade fått blodförgiftning eller liknande, men sedan vart det lugnt ett tag. Nu sedan några veckor har det slagit tillbaka extremt, nacke, skuldror och ländrygg känns som en ihopklistrad cementklump och gör fruktansvärt ont/ är stel. Brännande känslan i handlederna har kommit tillbaka och likaså värken i lår, fötter , armar och även spänningshuvudvärk relativt ofta som är outhärdlig. Jag kan liksom inte sätta fingret på hur smärtan känns om jag ska förklara för någon, därför är jag så vilsen..det är som att kroppen skulle vara full i blåmärken när smärtan kommer.. därför jag börjat fundera på om detta kan ha något med fybromyalgi att göra? Och vad ska jag göra? Oerhört tacksam för svar / trött å öm mamma

    • Susanne skriver:

      Hej. Du kan beställa tid hos din husläkare tycker jag och tillsammans med denne börja nysta i vad det är. Att bli förälder är omvälvande och både psykiskt och fysiskt tung många gånger. Det händer också mycket i kroppen hormonellt sett under och efter en graviditet. Bättre att ta tag i det än att gå och oroa sig, för oron är ingen bra vän. Kunskap mår man bättre av. Mvh webbredaktören

  4. Eva skriver:

    Hej
    Har hypotyreos sen 10 år men aldrig lyckats höja medicinen dvs levaxin och nu liothyronin utan tar pytteliten bit av tabl och får ändå biverkningar ska nu göra test på binjurarna.För ca 12-14 år sen började jag få värk i hö ben i vaden som med tiden utökades till hela höger ben upp till ljumsken,värken strålade genom hela benet o ner under foten.senaste åren har värken stigit till hö höft och rygg.Värken kan komma plötsligt i hela höger höft och sitta i länge.Jag är stel i kroppen när jag varit still och får stappla mig fram första stegen då jag reser mig.Har sista veckorna känt som ömhet i vä underarm på en punkt och då jag först idag klämde på armen så var hela underarmen öm men värst på den punkt jag känt det i ett par veckor.Känner att det ömmar i hö underarm med när jag klämmer på den.klämde idag på hö ryggben och hö höft och känner samma ömhet som i underarmarna.har även besvär i hö huvudhalva sen många år som startade som migrän i högra sidan av huvudet och detta konstiga i hela höger kroppshalva kommer och går men verkar bli sämre med åren,kan detta vara fibromyalgi?

  5. Lena skriver:

    Hej jag är 47 år och har haft ont i rygg/axlar till och från i många år. Sedan några år har värken flyttat ner mot ländryggen och i våras slog det till rejält. Jag fick hiskelig värk i låren. Kom knappt upp ur sängen och fick gå upp jättetidigt för att få igång kroppen innan det var dags för jobb. Vissa dagar spred sig värken till vaderna, Även handleder, mest höga och även själva handen värker. Trodde det var slitage efter mina arbeten men jag är tveksam. Just nu har det lättat en aning men finns där i kulisserna och spökar för mig.
    Har gått hos naprapat i våras, det ruinerade mig nästan, men funderar nu på läkarvård. Frågan är ja bara vad de kan göra? Kan tillägga att när jag för 24 år sedan fick 1a barnet så var det en 22 timmar lång förlossning. Efter 3 mån fick jag krampanfall och skickades på olika röntgen, Inga ärrbildningar hittades inte heller något annat som skulle kunna tänkas ha utlöst mina anfall. Epilepsimedicin sattes i alla fall in och sen dess har jag ätit dessa tabletter dagligen… Vid ett tillfälle i mitt lv slarvade jag med detta och följden blev krampanfall och även frånvaroattacker.

  6. Ake skriver:

    hej har haft vark i manga ar , men inte fatt diagnos,dom har tagit massa prover inte hittat nat an .har vark som beskrivs har. men jag har haft amalgam problem pa 90talet tagit bort
    blev battre ett tag , ramla 2005 fick in en protes i axel o platta i armbage ,Maximal otur ar metalloverkanslig, blev samre mer vark,ramlat igen 1.5 ar sen brot armen vid protesen
    blev samre, laker inte ihop 100prozent det glappar lite , har sokt vill att dom tar bort metallerna i kroppen beredd att forlora armen har san vark for se vad dom vill gor ska till umea om en manad .har samma symtomer som Fibromyalgi okade nar jag fick metaller i kroppen igen o brot armen Sist! Orkar inte leva med detta, kan inte ata, mar illa jamt. gar ner i vikt hela tiden, jag bara overlever, hemst!!! Vad ska jag Ta Mig Till??

    Ake 60

    • Susanne skriver:

      Du beskriver en tung livssituation. Om du inte redan har kontaktat kuratorn på den klinik eller vårdcentral där du har mest kontakt tycker jag att du skall göra det nu. Tillsammans med kuratorn kan du få hjälp att sortera dina tankar och frågor och få hjälp och stöttning att gå vidare med utredningar om dina smärtor. Här på vår webbsida kan vi tyvärr inte hjälpa dig i en akut livskris. Hoppas verkligen nu att du får snabb hjälp och en bra kurator. Med bästa hälsningar webbredaktören

  7. Jörgen skriver:

    Hej! Är en man på 45 som under många år känt av det som beskrivs.Har under det senaste 3 åren haft konstant muskelvärk och känt vissa dagar febrig och fruktansvärt trött och illamående.
    Jobbar heltid på industri med mycket statistik belastning och går hos chiropraktik och massage för att funka. Personalen på massagen tycker att jag ska kräva utredning om fibromyalgi. Vårdcentralerna är ju inte så bra på detta så vart vänder jag mig?

    • Susanne skriver:

      Hej. Bra fråga kring Fibromyalgi.Det pågår en hel del forskning just nu inom rematologi- och inflammationssektorn vs Fibromylagi. Bland annat har Göteborgs Universitet flera intressanta forskningsprojekt inom ämnet. När det gäller dig själv bör du ändå vända dig till din allmänläkare på vårdcentralen du brukar gå till, och be att få en remiss för vidare utredning. Jag var även inne på Fibromyalgiförbundets webbplats och läste och kanske kan du få mer inblick i diagnosen vi dem. Hoppas detta ger dig lite mer kunskap och att du får hjälp av din läkare att komma vidare för utredning. Mvh Webbredaktören.

  8. Ulla skriver:

    Hej!
    Har värk i vä höft och knä och även upp i ryggen på vä sida. Stelhet och känns som svullnad.
    ibland flyttar sig värken från höft och upp i ryggen. Vaknar också på nätterna och är svett och fryser om vartannat. Blir lite bättre med stelheten vid promenader och när vi var i Spanien i höstas var stelheten mycket bättre, hade bara ont i knäet vid längre proemnader.

  9. Heidi skriver:

    Hej!
    Hur ska jag göra denna långa historia kort är ju frågan.
    Men har till o från gått till min vc för värk här o var men aldrig blivit tagen på allvar.
    Efter massa tjat från mig så har det blivit några röntgen på vissa kroppsdelar, men aldrig visat nått!

    Jag har dessa symptom:
    TRÖTT
    Brännande känsla i hälarna på morgonen
    Morgonstelhet
    Orolig sömn
    Ont i axel, nacke – strålar ut i armen
    Ont i en handled
    Ont i ett knä
    Känns nästan som att jag har ont i tummusklerna
    Ofta en lätt huvudvärk dagarna i ända
    Ont i ländryggen, musklerna i överarmarna och musklerna vid höfterna.

    listan kan göras lång.
    Har även fått åka in med ambulans två gånger då jag fått ”förlamningskänslor” och nästan trott att jag skulle bli förlamad, men det har bara försvunnit efter nån halvtimme.

    Det har tagits hur mycket prover som helst, men allt ser fint ut.
    Jag blir så stressad och undrar är jag hypokondriker eller, för det är vad folk tror.
    Men jag har så ont vissa dagar, men tjurig som man är biter man ihop under dagen för att sedan vara helt utmattad på kvällen.

    Med två småbarn är det full rulle hela dagarna.

    Vad tror du, kan det vara fibro?

    MVH/Heidi

    • Susanne skriver:

      Hej, tycker att flera av de symtom du berättar om stämmer överens med fibromyalgi. Har du och din läkare pratat just om denna diagnos? Annars tycker jag du skall ta upp detta igen. Gå gärna in på Fibromyaligförbundets webbplats och läs mer. Det går ju också att pröva att gå till en annan läkare för att se om denne har annan kompetens och kan hjälpa dig bättre. Det är viktigt att man som patient och människa blir sedd och lyssnad på av sin vårdgivare. Stå på dig tills du känner att du får ett svar och den hjälp du behöver. Mvh webbredaktören

  10. Louise skriver:

    Hej

    Jag har ännu inte fått diagnos men vill fråga ifall det är vanligt vid fibro att först frysa (nästan som feberfross) speciellt på kvällen men kan komma när som egentligen för att sedan svettas och känna sig skållhet på kroppen. Jag svettas otroligt om nätterna speciellt och får vända täcket och kudden om flera gånger per natt för att de ska kännas svalare/kallare. Efter en stund vaknar jag igen och får göra om samma procedur. Känner mig influensasjuk. Har väldigt ont i fötterna och i benen väldigt väldigt extremtrött efter en vanlig arbetsdag.
    Mina symptom är eg inte typiska fibro-symptom enligt min läkare men på många sidor där specialister skrivit om sjukdomen är detta typiska symptom. Tacksam för hjälp.

    • Susanne skriver:

      Hej, tycker de symtom du anger stämmer väl överens med dem vi beskriver på sidan ovan. En del av symtomen kan också finnas med vid hypotyreos, dvs minskad funktion av sköldkörteln/låg ämnesomsättning. Men jag antar att dun behandlande läkare redan tagit prover för att utesluta den diagnosen, annars är vore det bra om ni kontrollerar detta. Tycker du skall gå in på fibromyalgiförbundets webbplats och läsa mer, de har bra och uppdaterad information där. Hälsningar webbredaktören

    • Josefine skriver:

      Jag ser att det var ett tag sen den här tråden var igång men jag vill bara tipsa om att det absolut kan vara kronisk borrelia som man ju inte får uttala högt i Sverige. Jag har det och kommer att få hjälp utomlands med att få hälsan åter. Beställ boken Why can’t I get better av dr Richard Horowitz på nätet, så får du svar på varför du inte ska låta naturen ta över. Du måste själv agera och betala för att bli frisk. Dr Sponaugle i Florida hjälper dig tillbaka när vår svenska sjukvård låter bli. Önskar dig allt gott.

  11. Bengt skriver:

    Jag fick min fibro­myalgi i vänster kroppshalva samtidigt som jag tappade balansförmågan, föll och hamnade i rullstol. Det gör ont när jag duschar mm. Sjukhuset hittade inget med röntgen (dom ville inte magnetkrönta mig). Besked ca: Vi kan inte hitta något, naturen får ta över. Balansen har blivit bättre så att jag kan gå med rullator, men jag är helt kraftlös. Har det kommit några nya rön? har ni några tips?
    Bengt.

    • Susanne skriver:

      Hej. Att ha fibromyalgi kan verkligen påverka hela livet. Men att du blivit halvsidigt förlamad har det verkligen med Fibromyalgi att göra? Låter ju nästan som stroke eller något annat. Men jag antar att de gjort en noggrann utredning, se våra rekommendationer ovan.

      När det gäller forskning så pågår det faktiskt rätt mycket kring fibromyalig. När jag var inne på Fibromyaliförbundet nyss finns mycket intressant att läsa. Hoppas du via dem kan få fler tips och bra kontakter. Mvh Webbredaktören.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓