Personlighetsstörning

Definition

Symtom som funnits sedan ungdomsåren och givit en konstant stelt beteendemönster med sänkt funktionsnivå och ett uppenbart lidande. Det är en flytande gräns mellan personlighetsstörning och ”normal” personlighet. Definitionen av personlighetsstörning har växlat under åren.
Diagnosen ”Personlighetsstörning” får ej sättas på individ som är under 18 år. Denna gräns är satt vid 18 år för att personligheten skall hinna ”stabilisera sig”. Åldersgränsen är ifrågasatt av många eftersom personligheten danas just under puberteten. Definitionerna för de olika personlighetsstörningarna tar ej hänsyn till kön och till de naturliga personlighetsvariationer som förekommer..
Se även avsnittet Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna i detta kapitel!

Orsak(-er)

Ärftlig belastning.
Förlossningsskada med för låg syresättning av barnets hjärna kan vara en annan orsak.
Utlösande faktorer är ofta stress t ex separationer eller andra psykiskt svåra omständigheter. Det bräckliga psykologiska försvaret räcker ej utan ångestnivån stiger och får sitt utlopp eller lindring i ett självskadande beteende.

Symtom

Petrsonlighetsstörningar anses av tung tradition vara livslånga. Senare tids forskning har dock visat att detta ej behöver vara fallet. 18- årsgränsen ej är given och personlighetsstörning med tiden kan övergå i andra, botbara, åkommor. De flesta individer med personlighetsstörning, uppfyller typiska kännetecken för flera typer av personlighetsstörningar.
Patient med neuropsykiatrisk funktionsstörning är vanligt. Man ser då en individ som inte fungerar fullt ut i samhället men som inte heller ”passar in” i sedvanliga sjukdomsbilder eller sjukdomsdiagnoser. Kriminalitet och fängelsevistelser är ej ovanligt. Ibland ses täta byten av arbete och/eller partner. Ibland ses påtaglig social isolering. Tål stress dåligt.

Patient med gränspsykotiskt beteende (paranoid-, schizotyp-, eller schizoid personlighetsstörning) uppvisar misstänksamhet, blir lätt kränkt och kan älta oförrätter. Dessa patienter är socialt tillbakadragna och saknar nära vänner. Ofta ensamaktiviteter, ger brist på känslomässigt gensvar, ev excentriskt beteende med udda eller vagt uttryckssätt och besynnerliga idéer. Paranoid- och schizotyp personlighetsstörning kan föregå paranoid- respektive schitzofren psykossjukdom. Behandling med små doser neuroleptika kan fördröja eller förhindra psykosutveckling. Schizoid personlighetsstörning kan övergå i schizofren psykos men kan också vara ett stabilt tillstånd i sig. Är möjligen en variant av autism eller Aspergers sjukdom.

Patient med utagerande beteende (borderline-, histrionisk-, narcissistisk-, antisocial personlighetsstörning). Präglas av känslomässigt, dramatiskt utagerande. Patienten har ett oberäkneligt och ”stökigt” beteende och sätter det egna jaget i centrum och har dessutom bristande inlevelseförmåga (empat) i.
Borderline personlighetsstörning är vanlig. Innebörden i begreppet har växlat påtagligt under senare decennier. Förr avsåg beteckningen en individ med en dold schizofreni eller psykos. Innebörden är nu upprepat självdestruktivt eller självskadande beteende utan egentlig självmordsavsikt. Dessutom har dessa patienter ångest och depression med humörmässigt snabba växlingar, vredesutbrott, impulsivitet och instabilitet i relationer. Humörsvängningarna och vredesutbrotten uppträder ofta efter påtagligt mycket måttliga psykiskt påverkan som t ex återbud till en träff, negativa kommentarer. Osäkerhet i självbilden med kritikkänslighet. Patienterna uppvisar affektlabilitet där känslor tar över logiken, det kan bli ”kaos i huvudet” vid konflikter, de är dramatiserande och drar uppmärksamheten till sig och de har återkommande perioder då de inte fungerar. Tillståndet anses av en del vara variant av Bipolär sjukdom och behandlingsbart på samma sätt med bl a litium.
Antisocial personlighetsstörning eller Psykopati är vanlig. Uppvisar oförmåga att anpassa sig till lagar och normer- trots förutsägbara konsekvenser. De visar bristande respekt gentemot andra och dålig inlevelse i andras villkor, frekventa lögner för att själv gynnas, visar ej ånger eller skuld, klarar dåligt att stå ut med enformighet, är ofta impulsiv med svag impulskontroll och hamnar ofta i bråk och konflikter. Kan däremellan vara socialt polerad och trevlig. Slutar ofta med kriminalitet och missbruk.

Patienter med rädslo-/undvikandebeteende (fobisk-, tvångsmässig-, osjälvständig personlighetsstörning) präglas av en bakomliggande ångest med social hämning. En känsla av otillräcklighet, konflikträdsla, svårighet att fatta beslut, ordningssinne, detaljfokusering, småsnålhet, rutinbundenhet.

Patienter med hypertymt (hypomaniliknande) temperament: Detta är knappast en personlighetsstörning utan mer personlighetsdrag präglat av ett ganska stabilt och kontinuerligt höjt stämningsläge. Personen är glad, översvallande, överoptimistisk, varm, utåtriktad, pratsam, skämtsam, självsäker och ibland skrytsam, har litet sömnbehov, är energisk, engagerad och stimulisökande och är fylld av planer.

Alternativa överväganden

  • Drogmissbruk. Primärt eller sekundärt till personlighetsstörningen?
  • Cyklotymi som är behandlingsbar. Utgör differentialdiagnos till borderline.
  • ADHD.
  • Utmattningssyndrom/Utmattningsdepression.
  • Mani/hypomani. Utgör differentialdiagnos till hypertymt temperament.
  • Schitzofreni.

Fobisk personlighetsstörning kan vara svår att skilja från social fobi. Den förra börjar ofta innan 18 års ålder, den senare per definition efter 18 års ålder. Tvångsmässig personlighetsstörning hos vuxna anses av många vara en variant av Aspbergers syndrom.

Utredning

Patientens sjukdomsberättelse. Finns tecken på ärftlig belastning? Är diagnosen känd sedan ungdomen? Sociala förhållanden? Psykisk belastning eller stress?

Behandling

Remiss till psykiatrisk klinik för utredning vid misstanke om odiagnosticerad personlighetsavvikelse. Att få en diagnos är av stort värde för patienten själv liksom för samhället i övrigt.
Allmänläkaren kan misstänka diagnosen när individen beter sig avvikande och/eller ej fungerar socialt beträffande familj, arbete etc.
Diagnosen ställes via psykiatrin, helst efter teambedömning. Diagnosen får inte inbjuda till passiv hållning. Personlighetsstörningar är med dagens kunskap visserligen ej botbara, men patienten kan i många fall lära nya strategier för att modifiera beteendet så att det blir till mindre livshotande för honom/henne. Farmakologiska strategier finns alltefter störningens art och denna medicinering hanteras av psykiater.
Beträffande histrionisk-, narcissistisk-, antisocial personlighetsstörning, finns det knappast någon behandling. Diagnoserna kan dock vara aktuella i ärenden gällande förtidspension i de situationer individen ej fungerar socialt.
I mötet kan starka känslor utspelas i mottagningsrummet, såväl hos behandlaren som patienten. Var tydlig och ”lagom” empatisk. Undvik all provokation. Låt mötet sluta i en plan för uppföljning.
Antidepressiv behandling med SSRI-preparat kan ha viss effekt på affektlabilitet och märkligt nog ökande effekt för varje halvår som behandlingen fortgår. Ges dock ej till patient med borderline eller annan instabil personlighetsstörning. Dosen bör vara som vid depressionsbehandling; t ex fluoxetin 20 mg x1. Undvik all form av bensodiazepiner eller andra potentiellt beroendeframkallande preparat till individer med beteendestörning av utagerande art!
Patienten bör ha någon form av terapi under olika perioder allt från stödsamtal till specialiserad behandling; t ex Dialektisk beteendeterapi (DBT).
I tillspetsade lägen, då ångestnivån och det inre kaoset hos patienten är påtagligt, kan det bli nödvändigt med (kortare) inläggningar på psykiatrisk klinik för skydd. Arrangera i görligaste mån livets krav beträffande arbete etc, så att individen ges förutsättningar att kunna fungera!

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Personlighetsstörning i forumet

5 Kommentarer

  1. Elisabeth skriver:

    Vet inte längre vad jag ska ta mig till. Har ett förhållande med en man som har för väldigt många år sedan fick diagnosen gränspsykotisk, överkänslig med paranoida drag. Men har också vad jag uppfattar som hypokondri, exempelvis säger han att han har ett virus i magen som just den här gången pågått av och till i sju månader. Vägrar uppsöka läkare för det har han också gjort för länge sen och säger att han inte fick hjälp då så det vill han inte utsätta sig för igen. Och jag blev lindrigt sagt chockad då jag av en annan anledning läste om Aspergers syndrom. Stämde till 99 procent med hur han är. Exempelvis tar han allt man säger bokstavligt.
    Vad ska jag göra för att få honom att söka hjälp då den här problematiken har totalt förstört, begränsat och påverkat hela hans liv. Eller rättare sagt, som han själv säger, det handlar bara om att överleva, han har kommit till stadiet hopplöshet. Tänker mycket på ålder, har dödsångest och tror att han ska dö.
    Behöver verkligen råd om hur jag ska hantera allt det här.

    • WebbredaktörenLisbeth skriver:

      Ser av ditt brev att ni är i en svår situation. Bästa rådet är naturligtvis att ni vänder er till er vårdcentral för att få råd. Nu framgår det dock att din partner inte vill uppsöka läkare. Men kanske kan du övertala honom om att ni går tillsammans, eller kanske någon annan i er närhet kan få honom att ta detta steg. Hälsningar wewbbredaktören.

  2. Sofia skriver:

    Hej vi har problem med en person vi misstänker att han har paranoid personlighetsstörning (….). Snälla hjälp mig!

    Webbredaktören har lyft bort text i kommentaren med hänsyn till de inblandade och svarat kort via personligt mail istället./mvh

  3. Anna skriver:

    SSRI aldrig vid emotionell instabil personlighetsstörning ? Har jag förstått behandlingsråd i artikeln rätt då ?
    Tacksam för svar!

    • Susanne skriver:

      Hej Anna. Det står så här; Antidepressiv behandling med SSRI-preparat kan ha viss effekt på affektlabilitet och märkligt nog ökande effekt för varje halvår som behandlingen fortgår. Ges dock ej till patient med borderline eller annan instabil personlighetsstörning.. Så ditt antagande verkar riktigt. Men det är viktigt att en läkare med erfarenhet och kunskap gör den individuella bedömningen. Så det går inte riktigt att svara ett enkelt ja på din fråga. Mvh webbredaktören.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓