Öronsus

(Tinnitus)

Definition

Ljudupplevelse som uppkommer utan någon yttre ljudkälla.

Orsak(-er)

Ofta i samband med en hörselnedsättning orsakad av bullerskada. I synnerhet vid användnig av mp3–spelare och dylikt. Dock kan i stort sett alla öronsjukdomar vara förenade med öronsus.
Sjukdomar i hörselgång och mellanöra: Vaxpropp, trumhinneskada, fastvuxna hörselben, spänningar i mellanörats muskulatur, mellanöroninflammation.
Sjukdomar i hörselnerv och snäcka: Ärftlig hörselnedsättning, bullerskada, Ménières sjukdom, skallskada, plötslig dövhet, virussjukdom, hörselnervtumör, lomhördhet vid hög ålder.
Hormonella rubbningar: Diabetes, underfunktion av sköldkörteln.
Hjärt- och kärlsjukdomar: Högt eller lågt blodtryck, åderförkalkning, blodsjukdomar, blodbrist.
Övriga tillstånd: Stress, nackvärk, problem i käkarna eller med bettfunktionen (tandpressning, tandgnissling), psykiska problem (ångest, depression. Tinnitus kan vara tidigt tecken på depression!).
Läkemedelsrelaterade: T ex efter intag av acetylsalicylsyra (ASA), NSAID eller vattendrivande mediciner.

Symtom

Öronsus är mycket vanligt bland äldre personer.
Förekommer oftast tillsammans med hörselnedsättning, framför allt av sensorineural typ. Var god se avsnittet Hörselnedsättning.
Öronsus indelas i tre grader.
Grad I: Tillfälliga besvär, stör endast i tyst miljö.
Grad II: Ständigt närvarande öronsus som dock kan förträngas då patienten är sysselsatt med annat eller om det finns maskerande omgivande ljud.
Grad III: Ständigt närvarande öronsus. Plågsamt. Kan inte undertryckas eller avledas. Väcker patienten nattetid.
Vanligt med ökad känslighet för ljud (hyperacusis). Tinnitus förvärras vid stress, ångest, depression, sömnbesvär.
Öronsus kan också ge sömnbesvär, okoncentration och trötthet.
Ses också i samband med depression och ångest.

Utredning

Noggrann patientberättelse beträffande debuten av besvären och eventuell exposition för buller eller övriga sjukdomar är av största vikt. Förhör dig om patientens stressituation och undersök öron-, näsa- och halsorganen ordentligt. Likaså undersöks halsens blodkärl, tinningens blodkärl och det görs ett hörseltest.
Laboratorietester: Blodvärde (Hb), socker i urinen, ämnesomsättningsprover (T4 och TSH). Dessutom mäts blodtryck.

Behandling

Finns en utlösande orsak bör denna i första hand åtgärdas.
Det finns det ingen botande behandling mot öronsus mer än vid distinkta öronsjukdomar som t ex öronsjukdomen otoscleros (nybildning av ben i innerörat).
Viktigt är dock att patienten får ordentlig information om åkomman. Ibland kan det vara lämpligt att patienten deltar i den ”Tinnitusgrupp” som finns på många öronkliniker.
Behandling med sertralin (SSRI) har visat sig minska tinnitusbesvären även i frånvaro av ångest och depression. Full effekt ses efter 12-16 veckors behandling. Till en början kan öronsusningarna bli värre under 1-2 veckor. Effekten av behandlingen är ofta att patienten uppger att öronsusningarna finns kvar, fast i mindre uttalad grad och att de är lättare att acceptera. ”Man bryr sig inte lika mycket”.
Kognitiv beteendeterapi ger ökad kontroll över obehaget och därigenom minskning av de upplevda besvären.
Patienter med öronsus grad I brukar sällan söka läkare. Om patienten har öronsus av grad II-III bör denne komma i kontakt med öron-, näsa-, halsläkare. Vid behov ordineras sömnmedel där lågdos amitriptylin kan prövas i första hand. Många patienter blir deprimerade och kan behöva SSRI även av denna anledning.
Yrkesverksamma patienter bör få sin arbetsplats ljudsanerad, ibland behövs omplacering. Eventuell arbetsskadeanmälan.
Det är mycket viktigt att redan i tidiga åldrar förebygga att öronsus uppstår. Fritidsbuller når ofta skadliga nivåer (gräsklippare, musik). Det gäller att i synnerhet begränsa bullerexponering i yrkeslivet.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Öronsus i forumet

En kommentar

  1. Konna skriver:

    Kan öronsus vara en ärftlig åkomma?
    Min far led av tinnitus och hade dessutom Meniéres sjukdom med tidvis svåra anfall av yrsel, illamående och kräkningar. Dessutom hörselnedsättning som började redan i 50-årsåldern.
    När han dog vid 94 års ålder hade han bara 20% hörselkapacitet på båda öronen.

    Jag har också tinnitus, men i vilken grad kan jag inte själv bedöma. Intar daglig dos av blodtrycksänkande medicin; 50 mg Seloken och 10 mg Enalapril sedan i september är 2012. Påverkar inte blodtryckssänkande mediciner graden av tinnitus? Dessutom slår det lock för öronen när jag befinner mig i olika höjdnivåer, t.ex boende på 9 vån och förflyttar mig ner till marknivå eller 1:a, 2:a vån. Dessutom upplever jag mera öronsus när det är lågtryck ute. Är det vanliga symptom bland tinnituspatienter?
    Har sökt läkare för dessa besvär, men doktorn frågade om jag kunde sova om natten och jag svarade ”ja” så hon brydde sig inte om att undersöka vidare….

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓