Glutenintolerans

(Celiaki)

Definition

Immunologisk sjukdom i tunntarmen med minskad motståndskraft mot gluten. 

Orsak(-er)

Mekanismen bakom utvecklandet av glutenintolerans är inte helt klarlagd. Ärftliga faktorer troliga. Det verkar handla om att kroppens immunsystem riktar sig mot den egna tarmslemhinnan. När gluten då tillförs blir skadan förvärrad och det normala tarmluddet i tolvfingertarmen blir utplånat. Detta leder till en minskad upptagningsyta i tarmen med undernäring som följd.
Man ser en ökad förekomst av celiaki vid typ-1 diabetes, Down´s syndrom, Turners syndrom, inflammatoriska tarmsjukdomar, ämnesomsättningsrubbningar och vid sk autoimmuna leversjukdomar. Glutenintolerans kan mycket väl uppstå i vuxen ålder. Ibland är sjukdomen föregången av infektion i tarmen.

Symtom

Hos barn minskat upptag av näringsämnen från tarmen med avflackande tillväxtkurva, magsmärtor, kräkningar, trötthet, utspänd buk och såväl diarré som förstoppning.
Vid tonåren ofta försenad pubertet.
Hos vuxna och äldre kan symtomen ibland kan vara mer diffusa och med neurologiska och psykiatriska förtecken. Många patienter har onormala symtom och underdiagnostiken tros vara hög.
Klinisk celiaki hos vuxna: Blodbrist som ibland ses utan samtidiga tarmsymtom, trötthet, humörsvängningar. Tarmsymtom som gasbildning, diarré, uppblåst buk, smärtor, illamående, men även förstoppning. Patienten tål sällan mjölk.
Hos personer med glutenintolerans ses ibland också hudsjukdomen Dermatitis herpetiformis, depressiva besvär, ledinflammation (artrit), menstruationsrubbningar och infertilitet. Ibland upprepade attacker med lågt blodsocker. Benskörhet (osteoporos), munblåsor/afte. Sjukdomen kan leda till nedsatt näringsupptag (malabsorption), sjukdomar i extremiteternas nerver (polyneuropati) och demens.
Det finns en ökad risk för andra samtidiga autoimmuna tillstånd som t ex diabetes typ 1, autoimmun thyroideasjukdom, IgA- brist, Addisons sjukdom och autoimmuna leversjukdomar. Sannolikt finns även en ökad risk för Sjögrens syndrom, cystisk fibros och psoriasis.
Dessutom en ökad risk för att få en elakartad sjukdom.
Tyst celiaki: Patienterna har försstört tarmludd utan, eller endast med ringa, symtom. Ofta med diabetes typ-1. Trots symtomfrihet upplevs hälsan som förbättrad efter kostomläggning.

Alternativa överväganden med delvis liknande symtom:

Komjölksallergi (laktosintolerans), mjölallergi, infektion med inflammationer i tarmslemhinnan. Colon irritabile,Magkatarr.

Utredning

Patientens egen sjukdomsberättelse är viktig. Finns sjukdomen i släkten?
Laboratoriemässigt kontrolleras:
Ig-A antikroppar mot vävnadstransglutaminas (”IgA-anti-tTG”). Detta prov har hög säkerhet i provsvar vid svåra förändringar i tarmluddet (villusatrofi) men är sämre vid lindrigare och vanligare former av celiaki.
Eventuellt kontrolleras total Ig-A i serum.
Hos barn över 4 år kontrolleras även Ig-A antikroppar mot gliadin (”IgA-antigliadin”). Låga värden på blodvärde (Hb), S-Calcium, S-albumin, järnnivåer i serum, , vitamin B12 och folsyra är vanligt.
Vid positiva antikroppstest görs gastroskopi samtidigt som man tar ett prov från tunntarmen och undersöker detta prov i mikroskop. Detta för att ställa diagnosen.
Efter glutenfri kost i 3-6 månader tas ett nytt prov. Slemhinnan skall då ha blivit normal.
OBS! Kosten får inte läggas om förrän efter första provtagningen.
Det finns förespråkare för att det räcker med klinisk uppföljning istället för ny kontrollgastroscopi. Detta innebär dock en risk för att samtidiga inflammatoriska tillstånd i tarmen kan missas. Diagnosen anses säkerställd om symtomen upphört, vilket märks redan efter 2-3 veckor.
Vävnadstypning (HLA-typning DQ2/DQ8) kan i speciella oklara gränsfall användas liksom vid familjeutredningar och vid påvisad IgA-brist (där proverna ovan är negativa trots sjukdomen!). Positiv typning har högt samband med celiaki.
Celiaki som finns men som man inte kan observera (latent celiaki) med försämrad hälsa förekommer.
Celiaki hos första ledets släktingar förekommer i 5-10%, provtagning kan ske enligt ovan.

Behandling

Livslång behandling med strikt glutenfri kost. Patienten tål dock i regel havre. Tänk på att även små mängder kan framkalla kraftiga besvär.
Via råd från dietist lär man känna vilka födoämnen man kan äta.
Dietisten kan till barn ge en livsmedelsanvisning som innebär att föräldrar, till reducerat pris, kan hämta ut glutenfritt mjöl m fl produkter på apoteket och då baka lämpligt bröd på egen hand. Barn följs avseende längd och vikt, blodvärde (Hb), serumjärn (S-Fe) och S- Transferrin årligen. Dessa tester är bra för att se om tuntarmsslemhinnan fungerar.
Ibland blir det aktuellt att tillföra järn, B-vitaminer inkl vitamin B12, folsyra, fettlösliga vitaminer och kalk som kosttillskott – framför allt till äldre.

Patientorganisation/patientorganisationer

Svenska Celiakiförbundet

Riksförbundet för Mag och Tarmsjuka

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Glutenintolerans i forumet

En kommentar

  1. Jonas skriver:

    Om en person går i flera år omedvetandes att hen har glutenintolerens kan detta leda till avdomningar och skakningar i händer, fötter.? Dessutom finns en B-vitamin brist med i bilden.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓