Diarré

Definition

Fler än 3 lösa avföringar/dygn under tre veckor eller lös avföring under fyra veckor..

Orsak(-er)

Tarminfektioner: Banal tarminfektion (enterokolit), orsakad av olika slags virus, t ex rotavirus, calcivirus (Norwalk), enteriska adenovirus, astrovirus.
Inflammationen kan också orsakas av bakterier som den vanliga tjocktarmsbakterien E-coli (EHEC med blodiga diareer och ffa inhemsk smitta samt ETEC som är den vanligaste orsaken till turistdiarre). Tarminfektionen kan också orsakas av bakterierna salmonella, shigella, yersinia och campylobacter.
Parasitorsakade diarréer uppstår vid infektion av giardiasis- och amöbiasisparasiterna.
Föda och läkemedel:
Direkt antibiotikabiverkan eller rubbad bakteriebalans i tarmen orsakad av antibiotika. Bakterien Clostridium difficile är en naturligt förekommande bakterie som tillväxer när den naturliga bakteriebalansen i tarmen rubbas av antibiotika. Den kan via sitt gift utlösa en allvarlig inflammation i tarmslemhinnan (Pseudomembranös enterokolit).
Överdosering av mediciner som laxermedel, antiinflammatoriska mediciner t ex NSAID, järntabletter, protonpumpshämmare, SSRI, digitalis och saltsyraneutraliserande läkemedel som antacida.
Mjölksockeröverkänslighet (laktosintolerans), komjölksallergi, glutenintolerans (celiaki), sorbitol i saft, läsk tuggummi, hög kaffekonsumtion, alkoholöverkonsumtion, metall i dricksvattnet (framförallt koppar). Matförgiftning med giftiga produkter från staphylococcus aureus, clostridium perfringens eller bacillus cereus.
Tarmsjukdomar: Colon irritabile, inflammationer i tarmslemhinnan (ulcerös colit och Crohns sjukdom), tjocktarmscancer, inflammerade tarmfickor, polyper i grovtarmen, glutenöverkänslighet, nedsatt upptag av gallsyra. Detta nedsatta upptag har oftast ingen känd orsak men uppträder vid sjukdom i nedre delen av tunntarmen t ex vid Mb Crohn men ibland också efter bortoperation av gallblåsan. Ibland orsakas också diarren av cancer i grovtarmen eller av fistlar mellan magsäck och tarm.
Komplikation efter operation: När vagusnerven avlägsnats, när hela eller delar av magsäcken avlägsnats, när delar av tarmen avlägsnats, när bukspottkörteln avlägsnats och efter strålbehandling.
Övrigt: För mycket sköldkörtelhormon, diabetesorsakad nervsjukdom, blodbrist (perniciös anemi),, Mb Addison, malariainfektion, elakartade sjukdomar, kronisk bukspottkörtelinflammation, nedsatt immunförsvar vid behandling med läkemedel som nedsätter kroppens försvarsystem, saltsyrabrist, förstoppning, tumörliknande ansamling av intorkad avföring i ändtarmen (fekalom) och efter strålning.

Utredning

Diarré som varat mer än 4 veckor är utredningsfall liksom alla personer som varit utomlands eller är påverkade.
Patientens sjukdomsberättelse är ytterligt viktig. Fråga efter resor senaste sex månaderna, viktsnedgång eller feber, blodtillblandad avföring, tidigare mag- tarmbesvär, läkemedel.
Rikta utredningen mot misstänkt orsak t ex infektion, inflammation eller tumör.
Aktuella lab- prover kan vara: kontroll om avföringen innehåller onormala mängder bakterier eller om det finns cystor eller maskägg. En sådan undersökning (odling från avföring) skall göras vid 3 tillfällen och ffa om patienten varit utomlands. En riktad odling mot EHEC (se ovan) görs ffa om patienten har blodig diarre
I övrigt kontrolleras 3 prover för test av blod i avföringen (F-Hb), blodvärde (Hb), sänka (SR), snabbsänka (CRP), vita blodkroppar (LPK), blodsocker. Ämnesomsättningsprover kontrolleras också liksom saltbalans (elektrolytstatus), njurfunktion (serumkreatinin), järnbalansen i kroppen (S-järn och S-ferritin), S-albumin, vitamin B12, folsyra, P- amylas och transglutaminasantikroppar. Det görs också en s k laktosbelastning.

Primär sk ärftlig mjölksockerintolerans kan fångas in via genotypning av patient-DNA, baserad på PCR-teknik. Beställ då ”B-laktas-genotyp” på prov av helblod ( ”DNA-MCM6-genotyp” eller ”Adult hypolaktasi- genotypning”).
Man kan med detta test se om det finns en ärftlig belastning för omlaktosintolerans föreligger men inte om förvärvad intolerans finns.
Ett eventuellt nedsatt gallsyreupptag kan testas genom att ge 1 dospåse med kolestyramin före måltid i tre dagar. Om då diaréerna upphör kan orsaken vara just sk gallsyremalabsorption.
Såväl undersökning av ändtarmen med ett kikarinstrument (rektoskopi), undersökning av grovtarmen med ett fiberoptiskt kikarinstrument (coloskopi) liksom datortomografi av buken kan komma ifråga då man undersöker tarmens inre vid oklara diarréer. Dessa undersökningar brukar utföras av mag-tarmspecialist

Behandling

Inriktas på att avlägsna det som orsakar diarrén.

Hygienråd vid diarré

  • Man skall hålla sig hemma från skola eller arbete så länge som diarréerna varar. Detta gäller inte minst om arbetet handlar om att ta hand om småbarn, vårda sjuka eller arbete med oförpackade livsmedel.
  • Använd om möjligt egen toalett. Tvätta av toalettringen efter användandet med klorhexidinsprit.
  • Skärpt handhygien gäller, använd flytande tvål, engångshandduk.
  • Undvik att hantera andras mat.
  • Maskintvätt av förorenad tvätt och underkläder.
  • Duscha hellre än bada i badkar.

Banal akut inflammation i tunn- och tjocktarm
:
Under första dygnet skall fast föda undvikas.
Rikligt med dryck: Balanserad socker-saltlösning som köpts på apoteket eller som man blandat själv:blanda en halv tesked salt + sju teskedar strösocker i 1 liter vatten.
Stoppande dryck kan också prövas t ex osockrad blåbärssaft, morotssoppa (morotspuré i barnburk spädes), lingondricka, te.
Från och med andra dygnet övergång till normalkost. Svält och ”skonkost” snarast fördröjer tillfrisknandet. Undvik dock mjölk, kaffe, alkohol och stekt mat första veckan. Aktivt kol har ingen visad effekt.
Probiotika: Kulturer av laktobaciller och enterokocker som tas i förebyggande syfte samt vid behandling av diarré. Acidofilus, Bifidus finns i livsmedelsbutiken och kapslar med laktobaciller finns på apoteket/hälsokosten. Svag dokumentation!
Motorikhämmande medel: Loperamid har stoppande effekt på diarréer och lindrar kraftiga trängningar. Medlet används inte rutinmässigt vid diarré orsakad av infektion, eftersom det hindrar att gifter och andra skadliga ämnen avlägsnas ur kroppen med avföringen. Används heller inte till barn under 12 års ålder.
Antibiotika: Grundregeln är att antibiotika skall användas med återhållsamhet, de flesta bakteriella tarminfektionerna är ju i regel självläkande på en vecka. Detta är ungefär den tid det tar att få fram ett par odlingssvar från laboratoriet.
Svår tarminflammation med blodiga, slemmiga diarréer och hög feber behandlas med antibiotika: ciprofloxacin 500-750 mg x 2 eller norfloxacin 400 mg x 2. Ges under fem dagar vid akut turistdiarré hos risk-patient, under tio dagar vid konstaterad smitta. Obs kontrollera med odlingar före behandlingen startar.
Vätskeersättning för vuxna: 1/½ tesked salt + 2 matskedar druvsocker (30 ml) + 1 liter vatten. Eventuellt lite apelsinjuice.
Behandling av nedsatt upptag av gallsalter: Kolestyramin, god effekt. Ofta 1×1-2
Antibiotikabehandling i förebyggande syfte med kinolonpreparat rekommenderas inte rutinmässigt. Patient tillhörande en riskgrupp kan ha med sig antibiotika. Denna behandling skall påbörjas tidigt om patienten skulle få diarré. Som riskpatienter räknas bl.a. de personer som har cellgiftsbehandling, måttlig till svår hjärt-lungsjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, tidigare sk reaktiva artriter, insulinbehandlad diabetes och symtomgivande HIV-infektion.
Förslag till riktad behandling vid olika sjukdomsorsaker:

  • Amöba: (Entamoeba histolytica). Diagnos genom undersökning i mikroskop där man kan se cystor och maskägg. Smittar genom kontakt avföring – mun. Smitta ff.a. genom vatten, livsmedel, men också via förorenade händer.
    Inkubationstid 1-4 veckor. Behandlas med metronidazol 2 tabl á 400 mg (800 mg) x 3 i 10 dagar. Två negativa kontroller med två veckors mellanrum efter behandling behövs för att patienten skall kunna bedömas smittfri.
  • Campylobacter: Smittar genom kontakt avföring – mun. Sprids via livsmedel ffa kyckling, förorenat vatten, skärbrädor. Dör vid upphettning till 60 grader, men inte vid djupfrysning. Inkubationstid 1 – 3 dygn men upp till 10 dygn förekommer. Normalt självläkande inom 1 vecka. Det är inte ovanligt att patienten har spänningar i magen och blodiga diarréer. I enstaka svåra fall kan erytromycinbehandling övervägas Då ges erytromycin 500 mg x 3 i 7dagar eller azitromycin 500 mg x 1 i 3 dagar. Kinoloner har ingen effekt vid campylobacter. Det är bara om patienten har ett riskyrke t ex arbete med mathantering (se Livsmedelslagen) som man regelbundet kontrollodlar efter behandling.
  • Clostridium difficile: Diagnos ställs via avföringsprov och odling. Tänk på diagnosen vid kvarvarande diarré efter antibiotikabehandling, ffa om patienten behandlats med preparat ur cefalospringruppen. Clostridiumbakterien bildar sporer och har lätt att spridas ff.a. till äldre och till sjuka. En lätt infektion får självläka. Vid måttliga till svåra infektioner metronidazolbehandling 400 mg x 3 i 10 dagar tillsammans med jästsvamp (medel som används vid intestinala infektioner) som ges i 28 dagar. Allmänpåverkad patient skall ha behandling i dropp. Fungerar inte medicinen eller om patienten får ett återfall i sjukdomen, vilket tyvärr inte är ovanligt, skall kontakt tas med infektionsläkare. Behandling sker då i regel med vankomycin 125 mg 1 x 4 i 10 dagar. I svåra fall har mänskligt sk faeceslavemang med gott resultat använts för att återställa bakteriebalansen i tarmen.
  • EHEC (EnteroHemorragiska E. Coli O 157): Smittar genom kontakt avföring – mun. Det är ffa kontakt med förorenad köttfärs som blivit mest uppmärksammat. Kontaktsmitta sker även mellan person till person eller från djur. Inkubationstid 3-4 dagar. Symtomen varierar allt ifrån bärare utan symtom till ett livshotande tillstånd med blodiga diarréer och en blandning av svår njur- och blodsjukdom (njurinsufficiens, hemolytisk anemi och trombocytopeni). Allvarligaste formerna drabbar framför allt barn och äldre. Antibiotika har ingen effekt. Får ej gå på dagis, 1 neg prov krävs för återgång. 1 neg prov för återgång till riskyrke.
  • ETEC (EnteroToxisk E. Coli): Smittar genom kontakt avföring – mun ffa via förorenat vatten och livsmedel. Detta är den vanligaste tarmbakterien vid turistdiarré. Tidigt insatt kan kinolonbehandling i form av Ciprofloxacin 500mg x 2 i 5dagar ge ett något snabbare tillfrisknande.
  • Giardia lamblia: Smittar genom kontakt avföring – mun ffa via förorenat vatten och livsmedel. Diagnos fås genom undersökning i mikroskop där man kan se cystor och maskägg. Smittsamhet mellan personer förekommer, det krävs bara ett fåtal cystor för att den smittade patienten skall bli sjuk. Inkubationtid 7-10 dagar. Antibiotika ges i form av metronidazol 500-600 mg x 2 i 6 dagar. Det finns en risk för att giardien utvecklar ett motstånd mot metronidazolbehandlingen. Patienten får gå på dagis när hon/han är stabilt symtomfri.
  • Salmonella: Smittar genom kontakt avföring – mun ffa via förorenat livsmedel. Största reservoaren finns i djurvärlden. Smittan kan spridas via fåglar som själva saknar symtom.
    Inkubationstiden varierar från timmar upp till 3 dygn. I vissa fall veckor. Antibiotika undviks som regel p.g.a. risk för förlängt bärarskap av bakterien. Salmonellan självläker i regel på 2-3 veckor. Behandling ges till komplicerade och svårt sjuka fall, men kan också övervägas vid ett bärarskap av bakterien över 3 månader. Behandling ges då med ciprofloxacin 500 mg x 2 eller trimetoprim-sulfa. Vid svårt sjuka tillstånd och vid bärarskap kan behandlingstiden vara upp till tre veckor. Behandling sker i samråd med infektionsläkare. Störst smittorisk vid pågående diarreér. För personer som har ett riskyrke krävs tre neg odlingar, för andra yrkesgrupper två. Två neg odingar betr förskolebarn. Smittskyddsanmälan.
  • Shigella: Smittar genom kontakt avföring – mun ffa via förorenat vatten och livsmedel men även vid kontakt. Hög smittsamhet, det krävs bara ett fåtal bakterier för att patienten skall bli sjuk. Odla även på familjemedlemmar. Inkubationstid 1-5 dygn. Här rekommenderas antibiotikabehandling p.g.a. smittorisken samt att bakterien är lätt att få bort ur kroppen. Behandling ges med ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3 dygn. Om bakterien är motståndskraftig mor detta preparat användes trimetoprim-sulfa. Personer med riskyrke (liksom förskolebarn) krävs tre neg odlingar, för andra yrkesgrupper två. Smittskyddsanmälan.
  • Yersinia: Smittar genom kontakt avföring – mun via förorenat griskött, förorenad mjölk, orenat vatten. Smitta sker även från hund eller katt till människa. Bakterien växer också i kylskåpstemperatur. Inkubationstid 1-10 dygn. Behöver i regel inte behandlas. Vid svåra eller långdragna tillstånd kan ett kinolonpreparat t ex Ciprofloxacin 500 mg x 2 ges. Trimetoprim-sulfa eller doxycyklin kan också ges i 10 dagar.

Enligt smittskyddslagen är förekomst av följande bakterier anmälningspliktiga:

  • Amöbainfektion
  • Campylobacter
  • EHEC
  • Giardia lamblia
  • Kolera
  • Salmonella
  • Shigella
  • Yersinia

Dessutom skall anmälan göras vid botulism och vibroinfektion.
OBS! Anmälan skall göras senast dagen efter att man konstaterat sjukdomen enligt nya Smittskyddslagen.
Enterit innebär att man skall stanna hemma från arbete vid riskyrken som vid vård av småbarn, sjuka personer eller arbete med oförpackade livsmedel. Det kan innebära omplacering eller avstängning även under bärarskap av bakterien. Ta kontakt med lokal smittskyddsenhet, rekommendationerna skiljer sig åt mellan olika kommuner.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Diarré i forumet

28 Kommentarer

  1. Anna N skriver:

    Hej!
    Jag äter Flagyl 400 mg 3 ggr per dag pga clostridium difficile.
    Jag har nu ätit detta i tre dagar. Igår fick jag feber, 38 grader.
    Det har hållit i sig även idag. Jag har inga andra infektionstecken. Kan det vara en biverkan?
    Magen är nästintill bra nu… men febern??
    Mvh Anna

  2. Systerxyster skriver:

    I mars låg jag på sjukhus en vecka i Thailand efter en trafikolycka. Jag fick enorma mängder antibiotika och dessutom någon form av bakterier i tarmarna som gav mig gula diarrer. När jag kom hem bytte avföringen färg och blev grön. Det har tagits avföringsprov som var utan anmärkning. Jag har förstoppnings-IBS annars, men sedan mars har jag diarrer i stort sett varje dag. Gastro gjordes på mig i veckan och man fann helicobacter pylori. Har haft det förut och genomgått behandling men fått tillbaka det. Har ont i magen och har en magmun som står vidöppen och inte sluter sig. Man fann på gastron magsaft i matstrupen. Äter Pantoprazol 40 mg. Bör jag lämna nytt avföringsprov? Ngt är det ju som inte stämmer …

  3. Anna skriver:

    Hej! Jag har varit i Peru sedan i juli och min mage har varit dålig i stort sett sedan dess. Det känns som att något är i vägen i slutet av tarmen så jag får en känsla av att vara förstoppad samtidigt som avföringen ofta är diarré. Ibland är den mer fast men kommer ut som smala strimlor. Har inte ont i magen men jag känner mig gasig. Har dålig aptit också. Har nu börjat klia i handflator och fotsulor, det syns inget men får svårt att sova, vet inte om det kan höra ihop med magbesvären. Vet du vad det skulle kunna vara?

    • WebbredaktörenWebbredaktören skriver:

      Hej Anna! Uppfattar det som att du fortfarande är kvar i Peru. För att dämpa din oro så är det nog idé att uppsöka sjukvården på plats. Du kan säkert få tips om var du kan hitta bästa vården där du är. På distans är det svårt att ge ett bra svar. Hälsningar webbredaktören

  4. Ewa skriver:

    Hej
    Har sen i söndags den 22/3 haft diarréer med hög feber. Var til akuten måndag kväll. Konstaterad tarmficksinflammation fick Ciprofloxacin och Flagyl utskrivet.
    På onsdags morgon efter medicinen fick yrsel och en mörkt färgad urin. Kontakt med läkare,slutar med med. Har nu sen i onsdags fortfarande diarréer som är grönfärgade!! Dricker det jag ska ingen fast föda än så länge. Nu är det snart en vecka sen. Är orolig över att avföringen är grön.
    Vad gör jag?

  5. Lennart skriver:

    Undrar om det finns ett samband mellan höga Ferritinvärden och för mycket gallsyra?

  6. Linda skriver:

    Hej!

    Jag är på semester i Sydafrika och efter en vecka här utan att kunnat gå på toa gick jag till Apoteket och fick laxette av pharmasisten (jag är gravid i v.27 men det skulle vara ofarligt att ta detta under graviditet) Jag tog 15ml tre kvällar på raken och magen kom igång bra. Men efter 5:dagen (då hade jag inte tagit laxette på två dagar) så började jag få diarré. Jag går på toa ca 5 dagar/dygn och det bara rinner ut ur magen. Jag äter som vanligt och dricker och kissar som vanligt men diarrén vill inte sluta, den har nu hållt i sig i 6 dygn. Jag mår för övrigt bra, ingen feber eller trötthet dock mullrar det en del i magen och jag kan få lite magknip ibland. Bebisen i magen är livlig och rör på sig mycket så jag tror den mår bra men jag är såklart lite orolig. Finns det något jag kan göra för att få stopp på detta? Har varit på Apoteket igen och fått något som heter Smecta som jag ska lösa upp i vatten och dricka men det verkar inte hjälpa än så länge.. Tacksam för svar, Med vänlig hälsning, Linda.

  7. Charlotte skriver:

    Hej! Jag har haft diarre i fyra månader.I början var det varierande gröt-/vatten karaktär, nu bara rinnande. Började då jag drack vatten ur privat brunn i samband med vistelse i sommarstuga (ej min stuga så jag vet ej om brunnsvattnet var kollat eller ej). Lämnat ett avföringsprov – inga parasiter eller bakterier. Justerat Levaxindos – inget resultat. Har inte mått illa eller haft ont i magen. Har inte blod i avföringen vad jag kan se, dock ej specifikt testad för detta.Har ätit min vanliga mat under hela denna tid. Nu har jag börjat få fler diarrer per dag plus att magen/tarmen har börjat låta väldigt mycket. Låter som ett gammalt avloppssystem kan låta. Någon tanke om vad detta kan vara och hur jag bör gå vidare med undersökningar/behandling?
    Tack på förhand!

    • Susanne skriver:

      Hej Charlotte. Du skall absolut söka hjälp för de symtom du beskriver ovan.Du behöver få hjälp med utreda vad de beror på och få en behandling. Det finns receptfria mediciner att köpa på apoteket för att stoppa tillfällig turistmage och liknande, men det verkar ju som du haft ditt bekymmer länge och då behöver du träffa en läkare.Så boka tid rätt omgående eller sök akut. Mvh webbredaktören

      • Charlotte skriver:

        Hej igen! Alltså – jag har ju varit hos läkare, därav proverna och medicinjustering som jag nämnde ovan. (Dessutom en massa blodanalyser – allt bra.) Har nu också lämnat prov för blod i avföringen, och det fanns ej. Ska göra en koloskopi nästa vecka. Tänkte mest om jag kunde få er tanke om vad som kan vara fel på mig. Ni är ju experter på just sådant här. Husläkaren verkar väldigt osäker. Undrar också över detta med att ni skriver att man ska ta tre på varandra följande tester för bakterier och parasiter. När jag tog upp det med min husläkare avfärdade hon det och menade att det inte finns ngn anledning att ta mer än ett sådant prov. Eftersom ni är experter på denna typ av problematik så antar jag att ni vet mer än min husläkare. Kan ni hjälpa mig med argument för att få henne att ge remiss till två ytterligare provtagningar/analyser?
        Tack på förhand!

        • Susanne skriver:

          Hej. Våra texter är helt korrekt som du tar upp skrivna av våra experter och det görs löpande uppdateringar. Samma experter som skrivit underlagen för vår andra sajt http://www.praktisktmedicin.se. Jag som godkänner kommentarer för utläggning är inte läkare utan mitt ansvar är att ha koll på ett mer övergripande sätt. Jag är sjukvårdsutbildad samt medicinjournalist och svarar/hänvisar enbart där jag har kompetens. Jag tycker du kan skriva ut vår sida och ta med till henne och möjligheten att gå till en annan läkare finns ju alltid också om man inte känner sig ”trygg” med den man gått hos. Mvh webbredaktören.

  8. Anna skriver:

    Hej!

    Jag har under en dryg månads tid haft 10-15 diarrer per dag. Har gått ner 6kg de senaste 14 dagarna.
    Jag har sedan 25 år tillbaka ätstörning UNS (kompenserar genom kräkninig). Bara funderar; har min misshandel av den egna kroppen gett mig dessa problem, o i så fall, är det ngt som kan repareras?
    //mvh Anna

    • Susanne skriver:

      Hej. Detta är komplex fråga att svara på. Men att ha så många diarréer varje dag låter ju inget vidare. Mitt råd till dig är att du rätt omgående kontaktar din läkare för att prata med henne/honom och få hjälp med diarréerna så man får se vad de beror på. Diarréer kan ju ha så många olika ursprung, eller hur. Rikligt med dryck för att kompensera för vätskeförlusten är viktigt. Mvh webbredaktören

  9. maja skriver:

    Hej. Jag har haft vattendiarrée nu i tre dagar. Så fort jag äter el dricker något är de kört å jag måste springa på toa flera gånger. Jag har under många år tid haft problem med magen. Men inte så här. Får magknip rätt som de är åxå å när jag får dom så får jag även ont i ryggen.

    • Susanne skriver:

      Hej Maja. Med de besvär du beskriver tycker jag du skall gå till din vårdcentral eller söka vård på akutmottagning lite beroende på om din vårdcentral har dropin eller inte. Vattentumma diarréer kan ju hal olika ursprung men att gå med det i flera dagar är inte så bra. Man kan naturligtvis ta vätskeersättning och liknande för att få i sig vätska och näring. Men informationen du lämnar berättar inte om du varit utomlands, eller startat du behandling med någon medicin och liknande, sådant som kan påverka hur din mage mår. Jag tänker på matförgiftning, och läkemedelsallergier, matallergier mm. Så om du inte redan varit iväg till doktorn så gör det snart. Fast jag hoppas egentligen att du redan mår bättre. Mvh webbredaktören

  10. Magnus skriver:

    Hej !

    Jag undrar lite om hur länge ehec kan hålla i sig ?
    Åkte på detta i Brasilien och har haft blod i avföring i 1v men ingen annan symptom.
    Har varit hos läkare och fått det registrerat samt tips o råd.

  11. jessica skriver:

    Hejsan! jag gjorde ett kalprotektin test förut men hade inte blod i avföringen men hade ett värde på 450. Jag går bara på toa och gör nr 2 en gång per idag, ibland hårt ibland löst men mest löst inte vatten liknande men åt det lösa hållet. Jag har inga buksmärtor eller dylikt. Mår illa till och från alltid mest i samband med innan mens och under mens. har tagit många protonpumpshämmare mediciner under flera år och hört att det ej ska vara bra samt ätit många ipren under åren. är så rädd för att det skadat tarmen min. ska göra koloskopi om några veckor och se om jag får svar. Kan det vara IBD eller kan det vara pga alla läkemedel jag tagit under åren? tänkte på NSAID-enteropati? någon som vet?

  12. Anneli skriver:

    Hej. Jag har för tre veckor sedan opererat bort äggstockarna. Det blev en större operation än väntat, och snittet är nerifrån och upp på ca 25 cm. Jag åkte hem efter tre dagar, och efter två dagar hemma, blev jag illamående med kräkningar och diarre’. Åkte in igen, men dom hittade ingenting. Nu har jag varit hemma två veckor, och diarre’n har kommit tillbaka. Det är som vatten, med kramper… Nattetid är det värst, då jag sprungit fem gånger inatt. Har ni några tips? Detta har varat i två dygn nu.. Mvh Anneli

    • Susanne skriver:

      Hej du har gått igenom en hel del den sista tiden, låter tufft. Om dina diarréer har med operationen att gör eller inte är ju lite svårt för oss att veta. Jag tycker annars genomgången vi har i texten ovan ger en bra bild av vad diarréer kan komma utav, där det även finns tips om behandlingar. Du skriver inte om du varit helt besvärsfri någon gång sedan det hela började. Tycker dock att du skall kontakta den vårdenhet som har hand om dig och anledningen till att du tagit bort dina äggstockar, det är ju viktigt att utesluta att detta inte har med operationen att göra, de har ju i faktiskt varit inne i buken och ”rört runt”. Ring dem idag. Hoppas de lyssnar till dig och hjälper dig på bästa sätt. Mvh webbredaktören.

  13. Anki skriver:

    Hej! Har en 84 årig svärmor som fått ett sår på benet, och blivit ordinerad penicillin. Tål inte penicillinet får svår diarré, av det. Kan man ge pencillin intravenöst då.

    • Susanne skriver:

      Hej. Att få diarré av penicillin är en vanligt biverkan och inte ett direkt tecken på att man inte tål penicillinet. Diarré får man oavsett om penicillinet ges som tabletter eller intravenöst. Detta beror i regel på att även bakterierna i tarmfloran blir påverkade av antibiotikan och minskar i antal. Dessa tarmbakterier är viktiga för tarmen och det bästa är att samtidigt ta exempelvis livsmedel som fyller på med bakterier i tarmen. Det finns gott om produkter i mejeridisken och det finns också receptfria alternativ att köpa på apoteket.Med hjälp av detta brukar diarréerna avta på någon dag eller två. Det är också viktigt att fylla på med vätska om man har många vattentunna diarrér varje dag, så man inte får vätskebrist. Mvh webbredaktören.

  14. Anna skriver:

    Begreppet riskyrke. Innefattas arbete inom akutsjukvård i denna?

    • Susanne skriver:

      Bra fråga Anna. Har du diarréer och misstänker att du har någon form av smitta måste du prata med din arbetsgivare om vilka direktiv som gäller på er enhet. För inom akutsjukvården träffar du ju både sjuka barn och vuxna med nedsatt immunförsvar. Oavsett detta, behöver du ta reda på varför du har diarréer och vilken behandling som är lämplig för just dig. Diarréer kan ju ha många olika orsaker som du säker läst om i texten ovan. Hälsningar webbredaktören.

  15. Lisa skriver:

    Har haft diarrè i 8 dagar nu, utan symptom på varken magsjuka, vinterkräksjuka, amöba, matförgiftning e.dyl. Kräkningar första dagarna, magsmärta några timmar andra natten, ingen feber. Diarrèerna fortsätter trots ”snäll” kost och rikligt intag av vätskeersättning.

    • Susanne skriver:

      Hej. Det låter ju inget vidare med diarréer i en vecka, och så skall det ju inte vara.Om du har många diareer per dag och känner dig påverkad och trött så tycker jag du skall kontakta din vårdcentral.Du kan ju ha fått i dig något olämpligt med maten eftersom det började med kräkningar och magknip. Vet du någon annan som har liknande symtom i din närhet, kanske någon som åt samma mat som du den dagen du fick kräkningar? Vissa bakterier man får i sig via maten etc kan vara envetna och behöva behandlas och vissa kan även vara smittsamma som salmonella och de övriga som du kan läsa om i diagnosbeskrivningen ovan. Hälsningar webbredaktören

      • Jan skriver:

        He,
        Är i Thailand sedan 54 dagar.Min vän har sedan en dryg vecka drabbats av morgondiarre. Vattentunna, väldigt illaluktande med riklig gasbildning.
        Dessa förekommer endast på efternatten o tidig morgon med magknip strax före. 2-3-4 diarreer/dygn.
        Övrig tid på dygnet helt besvärsfri! kanske lite kurr o buller med viss spänning. Aldrig kräkts, inget illamående,ingen feber, inget blod, känner sig frisk och pigg! Äta o dricka går bra som vanligt. Frisk i övrigt.
        Kan man såga något om orsaken utifrån besvärsbilden? Funderar på
        Giardia Lambia och testa engångsdos Tinidazol 2g eller skall vi vänta
        ännu längre o göra annat?

        • Susanne skriver:

          Hej Jan. Detta är inte lätt att svara på via en webbplats. Jag tycker dock att informationen är rätt uttömmande under rubriken du skrivet detta meddelande på och det finns flera saker ni kan prova och råd ni bör följa där. Frågan är också om ni kommer att vara kvar länge i Thailand? Också viktigt hur din vän mår fortsättningsvis. Finns det någon läkare ni kan konsultera där ni bor? Har ni märkt något samband på vad vännen äter om det kan vara någon överkänsliget/allergi. Viktigt med hygien och rikligt med tryck så hen inte blir intorkad och du eller andra inte blir smittad, om nu orsaken är en smittsam sjukdom (se texten Diarré).Hoppas detta hjälper något. Mvh Webbredaktören.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓