Urinläckage. Urinträngningar hos kvinnor. Överaktiv blåsa hos kvinnor

(Urininkontinens)

Definition

Läckage av urin (inkontinens) i sådan omfattning att det utgör ett hygieniskt eller socialt problem.
Man kan skilja på fem olika typer:

  1. Ansträngningsinkontinens.
  2. Överaktiv blåsa eller trängningsinkontinens.
  3. Blandinkontinens med symptom både på ansträngnings- och trängningsinkontinens.
  4. Ständigt flöde.
  5. Nattlig sängvätning.

Orsak(-er)

Det finns många olika orsaker i detta komplicerade samspel mellan nerver i urinledare, urinblåsa, urinrör och strukturer utanför dessa som bindväv, slida och bäckenbottenmuskulatur. Tillsammans svarar de normalt för att urintömningen sker när personen tillåter detta.
Ansträngningsinkontinens kan förvärras av tunn slemhinna i urinröret och ses ffa hos hos äldre kvinnor.
Andra orsaker är uttalad övervikt, genomgången graviditet, diabetes, KOL, gynekologisk operation, tungt lyftarbete, stressad individ i karriären, Multipel Skleros, vattenskalle (hydrocefalus) m.fl. sjukdomar.
Trängningsinkontinens orsakas oftast av en nedre urinvägsinfektion men kan också orsakas av täta blåssammandragningar.
En inte alltför ovanlig orsak är stort vattenintag p g a missuppfattningen att man bör dricka ofta trots att man ej är törstig.
Trängningsinkontinens kan f ö också orsakas av täta sammandragningar som i sin tur är orsakad av instabilitet i blåsans slutmuskel.
Orsaken kan också påverkan på centrala nervsystemet som t ex demens, efter en stroke, Mb Parkinson, MS men också pga blåssten eller tumör i urinblåsa.
Observera att tumörer i äggstockarna kan debutera med trängningsinkontinens.

Symtom

Ansträngningsinkontinens finns hos ungefär hälften av de kvinnor som har besvär av urinläckage. Läckaget sker i samband med ansträngning som medför hastigt, ökat tryck i kroppshålan t ex hosta, nysning, skratt, tunga lyft etc.
Överaktiv blåsa/trängningsinkontinens innefattar flera olika symtom; trängningar, täta urintömningar med eller utan trängningsläckage. Trängningarna kan komma plötsligt och utan förvarning. För många patienter kommer de dessutom tätt och för med sig en oro för att inte kunna hålla emot. Täta urintömningar kan bero på en minskad kapacitet hos blåsan. Hos vissa individer kan det även vara en anpassning, man kissar för säkerhets skull. En individ med överaktiv blåsa behöver gå på toaletten ofta, vissa så ofta som 15-20 gånger per dag. Trängningarna till att kissa kan åtföljas av urinläckage. Eftersom patienten inte förmår att hejda blåssammandragningen kan läckagen ibland vara stora.
Urinläckage är ofta förknippat med negativa känslor, störd social samvaro och en bundenhet till hemmet.
Blandinkontinens förekommer hos ungefär en tredjedel av alla kvinnor med urinläckage. Ofta krävs det utredning vid gynekologisk klinik.
Ständigt flöde där urinläckage sker utan trängning eller stressprovokation. En vanlig orsak till läckaget är ofta en fistel som är onormal förbindelsegång mellan urinblåsa och urinrör.
Sängvätning hos barn över 4 år (Enuresis nocturna), se avsnittet Sängvätning i kapitlet Barnsjukdomar.

Utredning

  1. Noggrann genomgång av symtomen (var, när och hur yttrar sig besvären?).
  2. Gynekologisk undersökning med fylld blåsa. I samband med undersökningen noteras eventuell urinavgång då patienten hostar. Undersökningen kan kompletteras med ett sk Bonney’s test: två fingrar införs i slidan, ett på vardera sidan om urinröret som understöds utan att tryckas mot blygdbenet. Patienten uppmanas att hosta på nytt. Om då läckaget upphör, är testet positivt och det finns goda förutsättningar för positiv effekt av operation.
    Be samtidigt patienten att knipa runt fingrarna. Om det då känns som om patienten har dålig muskelsammandragningsförmåga runt slidan kan patienten behöva träning via sjukgymnast, ev via elstimulering.
  3. Lista på urintömning (miktionslista): Typiskt vid trängningsinkontinens är en medelurinmängd mindre än 200 ml vid varje blåstömning och att antalet tömningar överstiger ofta 7 gånger per dygn.
  4. Urinsticka och eventuellt urinodling. Blåskatarr, urinrörsinflammation och socker i urinen skall uteslutas.
    En neurologisk undersökning görs eftersom bl a multipel skleros (MS), kan debutera med symtom på urinläckage.
    Vid läckage som varat kortare tid än ett år, eller om det är blod i urinen, ska man försäkra sig om att det inte finns någon tumör. Ofta genomförs då en undersökning av urinrör och blåsa med hjälp av ett speciellt instrument (uretrocystoskopi) samtidigt som man mäter blåsans inre volym och tryck. Eventuellt görs ett ultraljud över lilla bäckenet.

Behandling

Ansträngningsinkontinens: Om patienten har lindriga eller måttliga besvär inleds behandling med att korrigera eventuell övervikt, minska rökning, behandla hosta och förstoppning. Bäckenbottenträning utförs med hjälp av sjukgymnast eller uroterapeut. Effekt på symtom kan ej förväntas innan två månaders flitigt tränande. Träningsperiod skall vara minst fyra mån innan uppföljning sker. Träningen kräver stöttning och uppmuntran!
Österogenbehandling kan ges lokalt i form av en vaginaltablett eller vaginalkräm till kvinnor som passerat övergångsåldern. Remiss till distrikts- eller inkontinenssköterska för hjälp med läckageskydd.
Vid situationsbetingat läckage prövas lämplig storlek av urinrörsstöd som sätts på plats innan läckage-provocerande aktivitet. Detta stöd är ett kostnadsfritt läkemedel. Man kan också pröva en vanlig tampong istället för urinrörsstöd.
Duloxetin kan prövas när enbart bäckenbottenträning inte räcker. Skall kombineras med sådan träning.
Vid bristande behandlingseffekt eller vid mer uttalade besvär: remiss till gynekolog för ställningstagande till operation. Det blir ofta frågan om ett polikliniskt ingrepp med oftast goda resultat. 95 % av patienterna blir bättre eller bra.
Trängningsinkontinens/Överaktiv blåsa: En lista över urineringar kan visa på lämpliga åtgärder. Överdrivet vätskeintag? Blåsträning: patient får ”vänta ut” trängningen tills den går över. Till en början någon minut, därefter 5-10-15 minuter. Målet sättes till att kissa var 3-4:e timma. Undvik att kissa ”för säkerhets skull”. Blåsträning kan ge mycket god effekt på en vecka.
Lokal östrogenbehandling. Om slemhinnorna är mycket irriterade ger lokalbehandling ökad irritation med sveda etc. Börja då med tablettbehandling med östriol under en period.
Man kan också behandla med s k antikolinergiska medel som slappar av de muskler som tömmer blåsan, vilket i sin tur minskar kraften i blåsans sammandragning.
Vattendrivande tabletter kan användas så att patienten ”kissar ifrån sig” inför särskilda sociala aktiviteter.
Behandling med elstimulering är ibland aktuell. Injektioner med botulinumtoxin i urinblåsmuskeln ger god men övergående effekt.
Desmopressin kan prövas vid nattliga vattenkastningsbesvär av typen polyuri; dvs när urinproduktionen nattetid är förhöjd. Det är dock viktigt att man utreder orsaken till besvären innan medicineringen startar. Kan i övrigt användas användas till personer med överaktiv blåsa inför speciella aktiviteter där det är svårt/olämpligt med toalettbesök. Får användas högst 1 gång/dygn och minskar urinutsöndringen under 6-8 timmar. Får ej användas av personer med hjärtsvikt.
Vid oklar inkontinens, blandinkontinens, om man misstänker fistlar (onormala förbindelsegångar) eller missbildningar ska kontakt tas med urologklinik eller gynekologisk klinik.
Olika typer av hjälpmedel:

Inkontinenshjälpmede
l (kostnadsfria via Hjälpmedelskort):

Små inkontinensskydd: Finns att köpa av patienten själv på apoteken och i butiker.
Urinuppsamlingskärl: Finns för engångs- och flergångsbruk. Urinflaskor/pottor kan även köpas på apoteken (utan förskrivning ).
Urinstoppande hjälpmedel:

  • Proppar för urinröret: används av kvinnor med ansträngningsinkontinens. Steril produkt som förs in i urinröret där en vätskefylld behållare formar sig efter urinröret och försluter detta. Byts efter varje toalettbesök. Förskrivs via distrikts- eller inkontinenssköterska.
  • Stöd för urinröret med placering i slidan vid situationsbetingat läckage: kontinensbåge (kostnadsfritt hjälpmedel som förskrivs av distriktssköterska eller inkontinenssköterska). Utvärdera efter 3-4 mån.

Avföringsläckage:

Peristen analpropp, avsedd för personer med avföringsinkontinens. Proppen utvidgar sig och formar sig efter tarmväggen. Förskrivs via distrikts- eller inkontinenssköterska
Inkontinensprodukter får absolut inte spolas ner i toaletten utan kastas i hushållssoporna. Urinuppsamlingspåsar töms i toaletten efter användning. Kateterbärare använder tömningsbar urinuppsamlingspåse (byts en gång i veckan) för att minimera risken för infektion.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Urinläckage. Urinträngningar hos kvinnor. Överaktiv blåsa hos kvinnor i forumet

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓