Läkemedel

Orsak(-er)

Vissa typer av mediciner som bl a påverkar hjärnan, har ökat i användning inom missbrukskretsar. Det handlar t ex om de tidigare mycket populära medlen mot oro och ångest – bensodiazepinerna, smärtstillande medel med kodein och sömnmedel.
Missbruk av sömnmedlen zolpidem och zopiklon förekommer, dock ej i samma utsträckning som bensodiazepiner.
Det muskelavslappnande och smärtstillande medlet karisoprodol omvandlas i kroppen till meprobamat (barbitursyra) som i sin tur är känt som missbrukspreparat.
Exempel på läkemedel:
Bensodiazepiner används som lugnande medel, dämpar ångest och ger en känsla av oberörbarhet. Som rusmedel kan de verka lugnande, men speciellt flunitrazepam har visat sig ge upprymdhet och aggressiva impulsgenombrott. Längre tids användning av bensodiazepiner kan ge mental nivåsänkning varvid tankeförmågan påverkas till det sämre och man får bl a svårt att planera.
Smärtstillande medel med kodein genomgår omvandling i kroppen varvid kodeinet övergår till morfin och morfinliknande substanser (se Opiater).

Symtom

Under pågående missbruk och vid abstinens, då man inte får tag i medlet, kan det uppträda många olika symtom som ångest, depression, minnesstörningar, trötthet, svettningar, muskelvärk, ljus- och ljudöverkänslighet, dubbelseende, rinnande känslor över kroppen mm. Bensodiazepiner används som lugnande medel och dämpar ångest och ger en känsla av oberörbarhet. Som rusmedel kan de verka lugnande, men speciellt flunitrazepam har visat sig ge upprymdhet och aggressiva impulsgenombrott. Längre tids användning av bensodiazepiner kan ge mental nivåsänkning varvid tankeförmågan påverkas till det sämre och man får bl a svårt att planera.

Behandling

Medicinförbrukningen trappas successivt ned under kontrollerade förhållanden. För att klara detta i praktiken krävs oftast hjälp vid en specialklinik eller en psykiatrisk klinik.
Personer som är beroende av dessa droger är ofta mycket manipulativa och har inte sällan en ”snäll” läkare eller flera olika läkarkontakter som var för sig förskriver ”acceptabla” mängder av den önskade drogen. Att polikliniskt bedriva nedtrappning för denna patientgrupp är mycket svårt. Därför bör man i princip avstå från detta. Nedtrappningen bör hanteras med patienten inneliggande på särskild klinik.
Om man ändå gör försök till nedtrappning via öppenvårdskontakter sker detta genom att man tillsammans med patienten gör upp ett schema hur medicineringen skall minska. Ofta väljer man en 10%-ig nedtrappning i varje steg och under tiden fortlöpande stödkontakt. Nedtrappningssteg brukar förekomma 1/–2 gånger i veckan.
Vid abstinenssymtom höjer man aldrig medicineringen utan avvaktar i stället innan man tar nästa 10%-minskning. Andra mediciner ges inte för att undanröja abstinensen. Nedtrappningstidens längd bör inte överskrida 6 månader.

Övrigt

Patientförening:
RFHL (Riksförbundet för Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende), www.rfhl.se, Tfn 08-54 55 60 60.

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Läkemedel i forumet

En kommentar

  1. T skriver:

    Icke Narkotika klassade preparat som bör vara det egentligen:
    Pregabalin.
    Melatonin.

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓