Diabetes hos äldre

(Diabetes mellitus)

Definition

Observera

Beskrivningen nedan betonar den äldre människans förhållanden. För en fullständig definition och orsaksbeskrivning var god se Diabetes typ-1 respektive Diabetes typ-2 i kapitlet Hormonrubbningar.

Symtom

Hos patienter som är över 75 år är diabetes ofta en sjukdom utan yttre symtom.
Ibland söker dock patienten läkare med besvär som urininkontinens, prostatabesvär, förståndsmässig (kognitiv) nivåsänkning, depression, förvirring, trötthet, minskat välbefinnande.

Behandling

Generellt gäller hos äldre mer en kontroll av symtomen och att sörja för god livskvalité än att pressa sockervärdena alltför mycket. HbA1c bör ligga under 8 mmol/l vilket motsvarar ett medelblodsocker om c:a 10 mmol/l. Risk för att patienten får allt för låga blodsockervärden (hypoglykemi).
Den äldre har ofta haft sin diabetessjukdom i många år och därför har diabeteskomplikationer hunnit utvecklas; svikt i flera organsystem som hjärna, blodkärlsystem och njurar. Detta kräver särskild omsorg vid val av behandling:
Sulfonureider (SU): Stor försiktighet tillråda eftersom det är risk för långdraget lågt blodsocker. Kontrollera njurfunktionen. Det räcker inte med enbart S-kreatinin. Kontrollera även mikroäggvitan. Dessutom skall leverfunktion kontrolleras vid användandet av SU. Har patienten en pågående infektion? Diabetesgangrän? Kortisonbehandling?
Som andrahansdval väljs en metiglinid eller glitazon.
Metformin: Kan ej rekommenderas till äldre såvida patienten inte är gravt överviktig. Skall ej användas vid nedsatt njurfunktion. Extra observans skall ske om patienten samtidigt använder mediciner som kan påverka njurfunktionen , t ex ACE- hämmare eller NSAID.
Man skall också vara mycket försiktig, pga risk för ökad surhetsgrad i kroppen, med att använda metformin till patienter med t ex nedsatt leverfunktion, hjärtsvikt, undernäring, alkoholism, uttorkning i samband med mag-tarmkatarr, annan infektionssjukdom t ex lunginflammation. Försiktighet skall också gälla om patienten har en hotande kallbrand i ett ben.
Insulin: Även typ-2 diabetiker kan ha i det närmaste upphävd insulinproduktion. Finns tecken på ökad förekomst av ketonkroppar i urinen med ökad surhetsgrad i kroppen som följd? I så fall är det otillräckligt med enbart måltidsinsulin. Dessa patienter behöver ha medellångverkande insulin över dygnet.
Sjukliga förändringar i njurarna hos diabetiker (diabetesnefropati) utgör indikation för insulinbehandling!
Äldre personer klarar ofta av att ge sig själv sitt insulin. Var dock vaksam på synnedsättning och kognitiv svikt hos patienten.
Övriga diabetesmediciner fungerar i normalfallet bra hos äldre.
Övre (systoliska) blodtrycket och pulstrycket är mått som man måste ha under kontroll även på personer över 80 år!
Sänkning av blodfetter för denna åldersgrupp är omdiskuterad; ha ej fokus på blodfetterna!

Annons från Google ↓
Diskutera och läs mer om Diabetes hos äldre i forumet

7 Kommentarer

  1. Roffe skriver:

    Hej Susanne!
    Tack för ditt svar.
    Men ska inte sjukvården följa Sos beslut? Begår personalen inte tjänstefel i så fall?
    Dessutom bryter man mot Patientsäkerhetslagen (2010:659) paragraferna 1 och 7.
    1 & Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

    7 & När det finns fler behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det.

    Som Du ser så är det oacceptabelt att inte alla inom sjukvården, speciellt då dietister, diabetessköterskor och läkare uppfyller dessa krav. Speciellt denna grupp varnar sina patienter, vad jag har uppfattat, för LCHF- kosten farlighet, pga. för mycket mättat fett, och risk för hjärt-kärl sjukdommar som inte har något samband enl. SBUs senaste rapport utan snarare tvärt emot enl. all nya forskning, ex. Karlshamns-studien av diabetesläkaren Jörgen Vestin Nielsen. Många av de nya studierna har konstaterat att det är inte fettet som är farligt, utan det är kolhydraterna (sockret).
    Mvh. Roffe

    • Susanne skriver:

      Hej Rolf, bra återkoppling, tack. Och visst, det är klart att sjukvården skall följa de föreskrifter som finns. Men mycket är en tolkningsfråga och den enskilda vårdgivaren har ansvar både mot sin arbetsgivare, sig själv och mot sin kund/patient, ingen rangordning gjord. Forskningsresultat är även en färskvara och råd och rön förändras över tiden. Jag tar ingen ställning i frågan utan lyfter fram information och kunskap så den enskilda individen kan göra sig en egen uppfattning som den sedan kan diskutera med sin vårdgivare, om den vill. Varje människa har ju ett eget ansvar så länge man är vid sina sinnens fulla bruk och dagens patienter och deras anhöriga är upplysta och ställer krav. Hälsningar Susanne

      • Roffe skriver:

        Tack för ditt uttömmande svar.
        Som slutkläm kan jag tipsa om,( om Du inte redan vet det) http://www.kostdoktorn.se samt klicka på bloggnytt så kommer Du bla. till Kostdemokrati.se LCHF.se Dr. Dahlqvist blogg och många fler, kanske det kan ge några uppdateringar?

        Tack och ha det bra. Roffe.

  2. Roffe skriver:

    Av vilken anledning rekommenderar inte sjukvården LCHF- kost till diabetiker och överviktiga, då Sos godkände, redan 2008, kosten som i överensstämmelse med vetenskap och beprövad metod?
    Mvh. Roffe.

    • Susanne skriver:

      Ja du Roffe, LCHF-kost till diabetiker är ju en omtvistad fråga och visst finns det yrkesfolk inom vården som rekommenderar detta, men debatten är stor. 5:2 dieten är en annan kost som också omnämns vid diabetes, du kan läsa mer om den i vårt blogginlägg från förra året. Finns nog inget rakt svar på din fråga och även det som någon bevisat vetenskapligt accepteras ju inte av alla. Man få helt enkelt testa sig fram själv, gärna tillsammans med sin dietist/diabetssköterska eller behandlande läkare. Mvh webbredaktören

  3. hagapip skriver:

    Hypertoni och insulinbehandling!

    72-årig man.Diabetes 2.

    a) När bör läkaren sätta in insulin ?
    Använder Januvia 50 mg 1×1 dagl samt Mindiab 2,5 mg 1×1 dagl. Sockervärdena överstiger
    maxvärdena ” med råge ” för vad som är tillåtet !

    b) Vilka är fördelar respektive nackdelar med insulin i stället för tabletter ?

    Kan frågorna besvaras på ett lättbegripligt sätt för ” icke medicinsk sakkunnig ? ”

    • Susanne skriver:

      Hej, bra frågor. Jag skall se om någon av våra läkare kan ge ett mer populärvetenskapligt svar. Givetvis görs det enskilda behandlingsvalet med bakgrund på hela personens sjukdomshistoria och det är svårt att svara personligt har på webben. Men jag anar att du vill ha ett mer övergripande svar. Det är mycket på gång inom diabetesvården både vad det gäller nya behandlingsalternativ och läkemedel. Och då både för typ 1 och typ 2 diabetes. Det finns över 140 nya preparat på gång enligt diabetesforskare jag intervjuat tidigare. Många av medicinerna inverkar både på blodsocker och insulin men påverkar även mättnadskänsla och stresshormoner. Framför allt är det skräddarsydda behandlingar för varje enskild patient som är på stark frammarsch. Vi återkommer med mer svar…mvh webbredaktören

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.


Annons från Google ↓