Vinterkräksjukan en objuden gäst

Vinterkräksjukan en riktig plåga som kommer lagom till alla julbord och släktkalas. Den slår till akut och den som drabbas blir minst sagt knäsvag. Den är ett kärt ämne hos skämttecknare, kanske just för att vi alla har så gemensamma och starka minnen av vanmakt och senare en enorm lättnad.

 

På den Medicinska Rikstämman i Stockholm, förra veckan, var Privatmedicin.se på ett seminarium kring just Vinterkräksjukan. Virusfamiljen som orsakar sjukdomen heter Calicivirus och de virus vi brukar drabbas av heter Norovirus och Sapovirus.

 

I detta blogginlägg berättar vi lite kring historik, hur det ser ut i dag och vad vi har att vänt i framtiden. Samt hur det är med mottaglighet och om vissa av oss kanske rent av kan vara immuna. Längst ner finns det länkar till Smittskyddsinstitutet, med information om hur du skyddar dig så här i julbordtider och lite mer om symtom och behandlingar.

 

Historik
Kjell Olof Hedlund, chefmikrobiolog, emeritus, på Smittskyddsinstitutet är en av landets främsta experter inom området och han berättar om Vinterkräksjukans historik, nutid och framtid.

 

Vinterkräksjukan är en smittsam virussjukdom i mag-tarmkanalen, den är alltså inte orsakad av bakterier. Första gången man hörde talas om den i litteraturen var runt 1929 och sedan året 1935 då stora delar av befolkningen i Roskilde drabbades av en egendomlig magepidemi, som kom att kallas för Roskildesjukan, vilket vinterkräksjukan kallas än i dag i Danmark. Men det var först 1972 vid ett magsjukeutbrott i Norwalks i Ohio, USA, som man började kunna beskriva hur viruset fungerade och hur det gav upphov till sjukdomen. Och inte förens 1990 förstod forskarna hur virusets arvsmassa såg ut och genom den kunskapen fick man äntligen verktyg att börja studera sjukdomens egenskaper.

 

Smittskyddsinstitutet startade 2002 en insamlig av data kring spridningen, både via rapporter från laboratorier och via folks sökningar på ord som kräk på webben och samtal till bland annat sjukvårdsupplysningen/1177. På detta sätt får man in kontinuerliga uppgifter och kan via labbanalyser se vilken variant på viruset som sprider sig från år till år.
Det verkar vara en trend att vartannat år är det en mild säsong och vartannat en mer besvärlig variant av noroviruset som härjar. Och ser man till hur det varit de senaste 10 åren så har alla jämna år varit svåra år.

 

Kort om symtom
Inkubationstiden är 12–48 timmar, symtomen kommer sedan mycket hastigt, så fort ibland så att den drabbade inte hinner dra sig undan, vilket ökar risken för smittspridning. Symtomen varar ca 24 till 60 timmar men smittas kan man faktiskt göra flera veckor efter att symtomen avklingat. Liksom andra virus, kan detta virus överleva men inte tillväxa utanför människans kropp.

 

– Vinterkräksjukans klassiska symtom är kaskadkräkningar, illamående, diarréer, yrsel, huvudvärk, sjukdomskänsla med en nästan nära döden upplevelse hos många. Men en tredjedel av befolkningen visar inga symtom men kan ändå utsöndra ganska stora virusmängder, säger Kjell Olof Hedlund .

 

Hur ser det ut i dag
– Just nu ser säsongsstarten ut som den brukar men snart kommer vi få in data som kommer visa om årets vinterkräksjuka blir mild som förra säsongen eller om den blir mer våldsam. Men ser man på några av våra grannländer, som också har liknande inrapportering, så verkar det vara någon ny variant på viruset i år och det kan innebära en mer våldsam spridning, berättar Kjell Olof Hedlund.

 

Var och hur drabbas folk
Ser man på världen i stort så har det södra halvklotet sin vinterkräksjuka på vårt sommarhalvår, som ju är deras vinter. Och de som drabbas svårast oavsett kontinent är förstås de små barnen och de äldre och sjuka. Hos oss verkar det som att exempelvis dagis och skolor har de flesta virusvarianter medan vårdinrättningar oftare verkar ha en variant som kallas norovirus GII 4.

 

Och framtiden
– Det vi hoppas på är att det skall kunna gå att odla på viruset, eftersom det är en förutsättning för att kunna göra basal forskning på viruset i ett laboratorium. Idag kan viruset endast odlas i den enskilda människans kropp. Så det är omöjligt att få ett exakt svar på hur vi kan ta död på viruset och hur länge det lever på ytan osv. Det verkar också som att trenden med vartannat år kommer att fortsätta inget tyder på något annat.

 

– Så finns det en sak som oroar mig lite och det är att det så kallade zoonotiska inslaget (smitta mellan djur och människa), det vill säga att vi kan smittas av varianter av calciviruset som enbart finns hos djur idag. Det har hänt någon gång tidigare vad vi vet och i samband med smitta mellan djurarter så kan viruset förändra karaktär. Men det vi framför allt hoppas på är att hitta nya behandlingsmetoder och kanske ett vaccin i framtiden.

 

Mottaglighet för Norovirus
Göran Larsson professor vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, berättade om att det finns personer som har en genetisk/ärftlig komponent som skydda dem mot noroviruset och dessa individer verkar nästan resistenta och insjuknar inte trots att de upprepade gånger utsätts för smittan. Det är via blod och saliv som man kan se om en person har detta ärftliga skydd eller inte. Cirka 20 % av världens befolkning verkar ha en form av ärftlig komponent som skyddar dem från att insjukna i noroviruset, exakt hur komponenten ser ut kan däremot variera något. Men skyddet är inte totalt menar han och det är högst troligt att noroviruset kommer att fortsätta att förändras.

 

Kan vi bli immuna för Norovirus?
Beatrice Karlsson doktor i molekylärbiologi , hennes avhandling rörde just caliciviruset, talade kring immunitet och norovirus.
– Norovirus är ett väldigt stort globalt hälsoproblem Jag såg nyligen en siffra på hur många infektioner som sker med noroviruset varje år i världen och den var på 267 miljoner. Och över 200 000 barn, främst i utvecklingsländerna, dör varje år till följd av viruset. I Sverige är dödssiffrorna inte stora men samhällskostnaderna är stora. Så det har satsats stort på att få fram bland annat ett vaccin och en effektiv behandling, men det är svårt, säger Beatrice Karlsson.

 

Varför det är svårt är för att det finns ett antal grundläggande problem bland annat för att det inte går att odla på viruset utan för kroppen och de studier som görs, görs på bland annat frivilliga som kan tänkas låta sig smittas i studiesyfte och på redan insjuknade personer. Så är noroviruset också mycket föränderligt och förändras snabbt. Man tror att 80 % av alla norovirus infektioner orsakas av GII 4 som nämndes tidigare i texten.

 

– Man tror att det finns en viss form av immunitet ute i samhället som snabbar på den här förändringen eller evolutionen av noroviruset och att det bland annat är därför som det finns en konstant utveckling av nya stammar av viruset, säger Beatrice Karlsson.

 

Forskning pågår
I och med att det kommer nya stammar hela tiden så har man svårt att skapa sig en bild av vilka genetiska typer som verkligen är immuna, efter som de som varit immuna under de senaste åren kanske inte är det för nya stammar. Det man kan se i dag, menar hon, är att det i alla fall finns en viss kortsiktlig immunitet efter en infektion. Man har också gjort test med några olika vacciner, bland annat ett vaccin som tas genom näsan, och där sett en immunitet på ca tre veckor för vissa och för andra personer upp till 6-7 månader. Men det finns också en viss långsiktlig immunitet, men den är inte helt klarlagd ännu utan forskning pågår och då både på viruset och i människors immunförsvar.

 

Vacciner
När det gäller vacciner så tror hon att det kommer att komma men att det finns många aspekter att tänka på för att få ett så brett vaccin som möjligt och att man hela tiden måste hålla koll på vilka stammar det är som rör sig ute i samhället och sedan anpassa vaccinet efter dessa.

 

 

 Några bra länkar; 

 

Postad: 1 Kommentar

En kommentar

  1. Mattias skriver:

    Tack för en mycket uttömmande och bra artikel! Nu kan jag nog bättre klara av julbord och släktkalas utan att behöva vara orolig!

Lämna en kommentar

Villkor

Genom att posta en kommentar godkänner du nedanstående villkor.
1. Visa alltid god ton när du postar på sidan
2. Respektera att alla inte tycker lika och håll en trevlig ton i inläggen
3. Undvik att posta privat information t.ex. kontaktuppgifter

Det namn som du anger visas publikt på sidan i samband med visning av din kommentar.